Programmet‎ > ‎

Prosjektpresentasjoner



PP 1. Forældreskab og kønsidentitet i Danmark 1500-2000. Kontinuitet og forandring.  AVLYST

 

Deltakere:

Agnes S. Arnorsdottir, Institut for Historie og Områdestudier, Aarhus Universitet

Nina Koefoed, Institut for Historie og Områdestudier, Aarhus Universitet

 

Abstract:

Vi ønsker med foredraget at kunne præsentere et nyt projekt om forældreskab og forældreidentitet i perioden fra 1500 til 2000, der involverer en række forskere ved Historie i Aarhus.

Med udgangspunkt i opfattelsen af forældreskab som en historisk kategori, vil projektet undersøge forældreskab som en central relation i familien med stor betydning for kønsidentitet og samfundsudvikling.

Projektet fokuserer på samspillet mellem forældreidentitet og samfund i perioden fra 1500 til i dag. Den religiøse kønsidentitet prægede tiden omkring reformationen, mens forældreskabet i 1800-tallet blev formet i stærkt samspil med nationalbevægelse og borgerlige identitet. Demokrati og velfærdsstaten har i moderne tid været rammen for nye radikale forandringer, som har fået afgørende betydning for nye former for moderskab og faderskab. Det er tesen at mens betydningen af jomfru Maria kulten var central for tiden omkring reformationen, blev Luthers husfader som figur afgørende op til oplysningstiden og romantikkens borgerlige familieideal, der i dag er afløst af individets realisering gennem familien.

Projektets historiske perspektiv vil gøre det muligt at vise både forældreskabets foranderlighed og kontinuitet. Med sit udgangspunkt i forældreskabets historiske foranderlighed og betydning for kønsidentiteten og individets mulighed for at agere i samfundet, vil projektet bidrage til vores forståelse af forældreskabets betydning for hele debatten af køn, ligestilling og arbejdsmarked.

 

 

 

PP 2. Sexuella övergrepp mot vuxna – metod och teori.   AVLYST

 

Deltakere:

Monika Edgren, Prof. Gender Studies, Malmö högskola

Karin Hassan Jansson, Forskarassistent, Uppsala universitet   

Kenneth Johansson, Doktorand, Lunds Universitet

                       

Abstract:

Sexuellt våld i historiskt perspektiv har i allmänhet studerats utifrån lag och rättspraktiker. Även om frågeställningarna och tolkningsramarna har haft en viss spännvidd beroende på olika traditioner, riskerar ett sådant perspektiv att forskaren reproducerar rättens perspektiv och ännu en gång låser fast de inblandade i givna positioner, till exempel som förövare och offer, man och kvinna. Ett sådant perspektiv förmår inte heller hantera flerfaldiga förtrycksordningar. Likaså tenderar det att ännu en gång reducera det sexuella våldet till hanterliga kategorier, oftast juridiska kategorier som ytterst skall kunna relateras till någon andra juridiska texter. Med det kan de inblandade komma att förvandlas till objekt. Detta är ett teoretiskt och metodiskt problem – men också ett etiskt dilemma – som framför allt uppmärksammats av forskare som studerat sexuella övergrepp i vårt nära förflutna. I detta rundabordssamtal diskuterar vi möjligheterna att lösa dessa problem och hitta nya sätt att studera sexuella övergrepp i historien, till exempel genom att se lag- och rättspraktiker, representationer och andra samhällsdiskurser som skapare av subjektspositioner av olika slag.

Tre teman för samtal:

  • När ges respektive förnekas aktörerna i rätten möjligheter att inta en subjektsposition? När lyssnar vi som forskare till dem som subjekt, och hur kan detta realiseras i såväl rättsprocesserna som forskningsprocesserna?
  • Hur används kroppen i berättandet om sexuellt våld? Är det möjligt att bejaka kroppsligheten som en del i kunskapsprocessen, i såväl som utanför rätten?
  • Vilka begränsningar och fördelar finns med att som forskare arbeta enbart med rättsmaterial?
  • Hur kan man tala om ett ”brott” om handlingen saknar lagrum? I vilka källmaterial och med vilka metoder kan vi hitta den smärta som våldet orsakar och hur kan vi tala om den?

 Deltagare: Monika Edgren, Malmö; Karin Hassan Jansson, Uppsala; Kenneth Johansson, Lund; Gabriella Nilsson, Lund; Kari Telste, Oslo; Simon Ekström, Stockholm; Jonas Liljequist, Umeå.

 

 


PP 3. Norges fiskeri- og kysthistorie

 

Deltakere:

Nils Kolle, Universitetet i Bergen

Atle Døssland, Høgskolen i Volda

Alf Ragnar Nielssen, Høgskolen i Bodø

Pål Christensen, Universitetet i Tromsø.

 

Abstract:

Til tross for fiskerinæringas meget store samfunnsbetydning, finnes det ikke noe vitenskapelig basert oversiktsverk over denne næringas historie i Norge. Prosjektet som ble startet i 2009, har derfor som sitt mest konkrete mål å utarbeide et kronologisk basert verk over Norges fiskeri- og kysthistorie i fire bind.  Disse er planlagt etter følgende modell: Bind I Fangstmenn, fiskerbønder og værfolk, fra de eldste tider til 1720, bind II Ekspansjon i eksportfiskeriene ca 1720-1880, bind III Fiskeriene i industrialiseringens tidsalder, 1880-1970 og bind IV De regulerte fiskerier, 1970-2014. Det vurderes også å utvide med et femte bind som behandler norsk oppdrettsnærings historie. Det andre vesentlige siktemålet med prosjektet er å bygge ny forskningskompetanse innen feltet fiskeri- og kysthistorie. Det vil derfor tilsettes doktorgradsstipendiater ved de deltakende institusjoner, og stipendiatene skal utvikle egne forskningsprosjekter knyttet til sentrale tema i bokverket.

Bok- og forskningsprosjektet utføres i samarbeid mellom fire vitenskapelige institusjoner: Universitetet i Bergen, Høgskolen i Volda, Høgskolen i Bodø og Universitetet i Tromsø. Prosjektet finansieres dels av Fiskeri- og kystdepartementet,  og dels av institusjoner og fonds tilknyttet fiskerinæringa i Norge. 

 



PP 4. Barentsregionens historia och encyklopedi


Deltakere:

Lars Elenius, professor, Umeå universitet/Luleå tekniska universitet

Hallvard Tjelmleand, professor, Universitetet i Tromsø

Maria Lähteenmäki, Joensuu universitet

Mats-Olov Olsson, Umeå universitet

Abstract:

Barentsregionen bildades 1993 som ett direkt resultat av Sovjetunionens upplösning och det kalla krigets slut. Den sträcker sig över det kalla krigets gränser från Uralbergen i öster till Atlanten i väster. Från år 2004 finns ett nätverk av historiker och samhällsvetare vid universiteten och högskolorna i Syktyvkar, Petrozavodsk, Archangelsk, Murmansk, Joensuu, Uleåborg, Rovaniemi, Kirkenes, Tromsö, Bodö, Luleå och Umeå som arbetar med en historiebok och encyklopedi om Barentsregionen med planerad tryckning 2012.

Historieskrivning om det arktiska och subarktiska landskapet inom Barentsregionen, både miljön och levnadsförhållandena inom området, har länge skrivits utifrån ett maktperspektiv av erövring och underkuvande. Under senare decennier har perspektivet förändrats. Det sammanhänger med det kalla krigets upphörande, Sovjets sönderfall, EU: s gradvisa utvidgning, nationalstaternas försvagning, regionernas ökade betydelse och en allt mer framträdande partikulär historieskrivning.

I sessionen kommer teoretiska, metodiska och källkritiska problemställningar kring transregional historieskrivning att diskuteras. I projektet om Barentsregionens historiebok och encyklopedi ingår fyra nationer och 13 subregioner. Vi beskriver områdets historia från år 800 till 2010.
Några av frågeställningarna:

  • Hur undgår man att essentialisera historien när man beskriver en modern region i ett långt tidsperspektiv?
  • Vilka teoretiska modeller är användbara för att skriva transregional historia?
  • Hur uppnår man koncensus när fyra nationers historiska traditioner ska skrivas samman till en gemensam historia?
  • Vilka metoder är användbara när man vill skriva komparativ historia över det kalla krigets gränser?
  • Hur avgränsar man encyklopedisk kunskap om en transnationell region utifrån ovanstående frågeställningar?