Ljustekniska begrepp

Ljusflödet
Ljusfödet hör ihop med ljuskällor. Det är nämligen ett mått på hur mycket ljus en ljuskälla avger. Ljusfödet mäts i lumen (lm). Det är egentligen ett mått på strålningens effekt omräknad med hänsyn till ögats spektrala känslighet. Om man tar förhållandet mellan ljusfödet och en ljuskällas elektriska effekt får man ett mått på ljuskällans verkningsgrad som kallas ljusutbyte. Ljusfödet är mängden.

Ljusstyrkan
Ljusstyrkan är ljusfödet i en viss riktning. Den används för att beskriva hur ljuset sprids från armaturer eller ljuskällor. Ljusstyrkan mäts i candela (cd). Ofta använder man så kallade ljusfördelningskurvor för att visa hur ljusstyrkan varierar runt en armatur. I dessa ljusfördelningskurvor anges ljusstyrkan som cd/1000 lm. Orsaken till detta är att man vill kunna använda samma diagram för en armatur bestyckad med ljuskällor av olika ljusföde men med samma ljusspridning.

Belysningsstyrkan
Belysningsstyrkan är ett mått på hur stort ljusflöde som träffar en viss yta. Den mäts i lux och är samma sak som lm/m2. Belysningsstyrkan används när man skall planera en belysningsanläggning.

Vi upplever den omgivning vi vistas i som ljus eller mörk. Avgörande för detta är hur ljust det är och hur ljuset refekteras. Belysningsstyrkan, som anger hur mycket ljus vi tillför, är därför ett mycket dåligt planeringsunderlag. Ett bättre begrepp är luminansen. Den är ett fysikaliskt mått som tar hänsyn till både mängden ljus som tillförs och hur detta refekteras. Luminansen uttrycks i enheten cd/m2 och mäts med en luminansmeter.

Men inte ens luminansen kan beskriva hur ljus vi kommer att uppleva omgivningen. Synsinnet tar hänsyn till betydligt fler faktorer. Exempelvis kommer en grå yta belyst med en viss belysningsstyrka att verka mörkare om den betraktas mot en vit bakgrund än om den ses mot en mörk bakgrund. Om vi mäter luminansen på den grå ytan kommer den dock att vara samma i båda fallen. Luminans och ljushet är således två skilda begrepp. Trots detta är luminansen ett användbart begrepp och i många fall bättre att använda än belysningsstyrka. Ofta jämför man luminanser på intilliggande ytor för att kontrollera att det inte är för stora skillnader vilket kan upplevas obehagligt.

Vid diffus refektion är luminansen proportionell mot reflektionsfaktorn och belysningsstyrkan.