Berättelser‎ > ‎

Kvarnbergets drottning

När man går upp för trapporna på Spannmålsgatan fanns fram tills för ett tiotals år sedan en stor lönn vid trappornas vänstra sida. 

Trädet hade nu blivit gammalt och vildvuxen och vid flera tillfällen tappat grenar, som ramlat ner på lekplatsen nedanför. Murken var den också i stammen, så Parkförvaltningen beslöt att ta ner trädet. Idag kan du bara se resten av den avsågade träfoten. Eftersom trädet varit vår förenings vårdträd, försökte vi påverka så att ett nytt trä skulle planteras på samma ställe. Det blev tyvärr inte så.

 År 1991 firade föreningen sitt sextioårsjubileum och i samband med detta avtäcktes en skylt vid trädet. Skyltens text var: Detta träd, ”Kvarnbergets drottning”, står som symbol för vår sammanslutning. Undertecknat: Föreningen Kvarnbergspojkarna med damsektion bildad 1931.

Skylten revs efter ett tag ner av några destruktiva personer, men trädet historia kunde man inte riva ner. Den är nämligen........

 

Den 10 april 1793 brann sextiofem hus ner i Västra Nordstaden. Elden startade i huset Kvarnbergsgatan 8/Mätaregatan 3, som då ägdes av vagnmakareänkan Ingeborg Rosenlöf. Det var framför allt husen uppe på själva toppen på berget, som strök med denna gång. Vid de tidigare stora bränderna, 1669 och 1746, hade denna del skonats.  

Man röjde upp efter branden och i början på 1800-talet anlades en trädgård, den s.k. ”Claessonska trädgården”. Denna trädgård sträckte sig uppefter de södra och sydöstra slänterna av Kvarnberget från trapporna vid Spannmålsgatan ända upp där Kvarnbergsskolan och Navigationsskolan låg, numera Ångpanneföreningen.

Den som ägde trädgården var underskulten Magnus Claesson, Han bodde i ett trähus precis söder trapporna, och han hade köpt huset redan 1788.

Magnus Claesson dog i den stora koleraepidemin 1834 och huset övertogs av sonen Emanuel Claesson. Emanuel var vid denna tid kyrkoadjunkt i Domkyrkoförsamlingen.

Husets mest kände hyresgäst flyttade in i 1829, när Magnus Claesson var ägare och hyresvärd. Hyresgästen var skalden Johan Anders Wadman. Wadman var Göteborgs svar på Bellman. Historien om Wadman är tragisk. Enligt en av stadens stora hävdatecknare, C.R.A Fredberg, var Wadman så fattig att han fick steka sin sill och potatis på två tegelpannor, som han värmt upp i kakelugnen, och ” i skenet av en taljdank diktade han sina kväden”. Wadman bodde i huset till sin bortgång 1837. Huset kom efter detta att kallas för Wadmanshuset.

Ungefär 1931 revs Wadmanshuset där Claesson och Wadman hade bott. Kvar blev lönnen. I mitten på 1940-talet skrev vår förenings tidigare arkivarie, Gustav Ljungberg, om Kvarnberget, Claessonska trädgården och lönnen. Gustav bedömde lönnens ålder då till minst ett hundra år. Han trodde att den kunde ha planterats av Emanuel Claesson som ett vårdträd antingen år 1827 eller 1834. År 1827 blev han nämligen prästvigd och 1834 utnämndes han till adjunkt. 

Jag tror, att Gustav hade rätt i sina spekulationer om och att ”Kvarnbergets Drottning” planterades som ett vårdträd för en prästexamen. Lönnen slutade emellertid också i sin levnad i början på 2000-talet på samma sätt. Men nu som ett vårdträd för en av Göteborgs äldsta stadsdelsföreningar.

 Av Pelle Stavfeldt

 Efterord:

Precis ovanför platsen, där lönnen stod, finns en liten avsats i anslutning till trapporna. Där fanns en gång i tiden en liten mekanisk verkstad, som tillverkade vågar. Verkstaden drevs av den framlidne kvarnbergspojken Carl Lidén. Företaget finns kvar ännu i dag. Numera heter det Carl Lidéns Vågservice och finns i Jönköping men, som sagt, företaget startade som granne till Kvarnbergets Drottning.

 


Trappan vid början av 1900 taletFoto från Göteborgs Stadsmuseum. 
Wadmanska huset på 1930 talet. 

Alla foton på denna sidan är från Göteborgs Stadsmuseum.
Comments