tinyurl.com/koviksmuseum
GOTLANDS FISKERIMUSEUM

               Plusgiro 188374-3  SWISH 1233453032




Välkommen till Fiskerimuseet och Strandkapellet i Kovik


Foto Pelle Öland Ericksson


Föreningens årsmöte 2017

Föreningens årsmöte hölls söndagen den 16 juli 2017. Till ny ordförande valdes Lars Sjösvärd. Medlemsavgiften höjdes till 100 kr per år för enskild medlem  och till 150 kr per år för familj. Avgiften för ständigt medlemskap är fortsatt 800 kr. 



Foto Håkan Jonsson


Allmogebåtens dag i Kovik 6 juni 

Föreningens medlemmar och allmänheten hälsades välkomna till Allmogebåtens dag i Kovik tisdagen den 6 juni. Arrangörer var liksom tidigare år Fiskerimuseet, Föreningen Träibaten och Koviks fiskareförening. Föreningen Träibaten visade upp sin imponerande, nya tremänning Ran. Se den traditionella affischen av Ola Arvidsson längst ner på sidan.


Medlemsmöte i strandkapellet 6 juni 

Vid ett medlemsmöte i Kovik den 21 augusti 2016 framförde en medlem som en övrig fråga synpunkter på den under sommaren uppkomna situationen beträffande sopor, latrin, camping, husvagnar och husbilar och hur det stundtals inneburit nedskräpning, att bilar parkerats i känslig natur och även att naturbehov utförts utomhus. Gotlands kommunen och senare Region Gotland har sedan länge ansvarat för sophämtning och latrintömning men gör det inte längre. Från nedskräpningssynpunkt, i markbelastningshänseende och av hygieniska skäl är situationen inte acceptabel.


Koviksåret 2016

Åren rinner undan, i allt snabbare takt kan man tycka. Vid Kovik försöker vi hålla fast den gamla tiden, försöker visa hur livet tedde sig för dem ”som levde förr”, som fiskade vid Gotlands stränder i en hård och farlig tillvaro.

Hur vill jag se Kovik, hur vill jag uppleva platsen? Som ett minnesmärke över den tid då fisket längs Gotlands stränder var ett nödvändigt arbete för de som bodde strandnära. Eller skall muséets samlingar vara det viktiga, att bevara kunskapen om vilka båtar man hade, vilka redskap som användes. Eller skall platsen vara en lugn miljö, ett ställe där man ostörd av det bullrande och stressade samhället skall få ägna sig åt egna tankar, att vila i stillheten.



Allt detta i kombination är det vi försöker göra, vi som arbetar vid Kovik. Det är därför vi vill hålla biltrafik borta, begränsa att allt för många husvagnar ställs upp. Samtidigt vill vi göra det möjligt för alla att få del av helheten. Det blir en balansgång!

Under juli månad hade vi muséets bodar öppna varje onsdag, där man kunde se på gamla redskap, gamla båtar och kanske få sig berättat något om ”livet vid Kovik förr” eller få veta bakgrunden till muséets tillkomst. Och visst finns det intresse för redskapen, för fiskarenas liv och för bodar och båtar. Men allt efter som tiden går förlorar nutidens människor relationen till det gamla, och det man inte kan relatera till förlorar i värde.



Allt mer blir det nog så att den unika miljön vid Kovik värderas högre än intresset för muséets samlingar. Den höga himlen, den vidsträckta horisonten bortom sjön, strandängen blir tillsammans med de gamla fiskebodarna en gemensam upplevelse för besökarna. Det vackra kapellet tillför en andlig upplevelse, där man enskilt eller tillsammans kan begrunda tillvaron.

Det är gott så.



Vi som arbetar vid Kovik har under det gångna året 2016 efter bästa förmåga försökt bevara bodar och samlingar såsom de var. Men det blir allt svårare, för oss som för de flesta i samma situation, att orka med. Vi har under senare år förlorat många goda medarbetare. ”Den yngre generationen” har många intressen som syns gå före det muséet representerar. Men miljön, som den beskrivs ovan, tilltalar även dem, och vår förhoppning är att den i sig skall locka till aktivt arbete vid muséet.

Välkomna till ett nytt år vid Kovik, året 2017!

/Ronny Sagebrand


Vör far vare glade - Tankeutbyte vid en strandbod på östra sidan


 - Va som är bra me dehär sophämtninggi de är att nå kan man ak’ gratis ti’ stan.
 - Kan man?? 
- Jo, man bär’ kräupar ner i sopsäcken självar! 
- Naj! Däu är galn! Den malar di jo. 
- Va? Malar di sopsäcken!? Va di ska jävles... 

Allan Nilsson, ur Hej gamble Valu, 1973 (NärKontakten 2016)



Åke Broberg pratar båtar och fiske. Foto Ronny Sagebrand



Föreningens årsmöte & nytt föreningsmöte

Årsmötet hölls i år söndagen den 17 juli kl 14 med föredrag av Åke Broberg, Kappelshamn. Styrelsens förslag till stadgeändringar 
tillstyrktes av årsmötet med ett undantag, nämligen formerna för kallelse till årsmötet där den ursprungliga lydelsen skulle vara fortsatt giltig. Ytterligare ett, konfirmerande, föreningsmöte ägde rum i museet söndagen den 21 augusti.



"Fiske i åhn sombliga åhr några Jädder"


Citatet ovan är hämtat från Jakob Ronstens bok Gotländska gårdar och ägor kring år 1700 och är, liksom bilden, återgivet i Haimdagar nr 3-4, 2016: Några historiska notiser om det tidiga 1700-talets gotländska invattensfiske. Läs hela artikeln här.

Bilden visar en flatäska i Gothemsån. Fotograf Arvid Ohlsson, okänt årtal. Bilden lånad från Erik W Ohlssons artikel Gotländskt invattensfiske, Från Gutabygd 1981, sid 103-115.



Vippfyren åter på plats

Foto Pelle Öland Ericksson



Fiskaren Arestarkus och båtbyggaren Bopparn 

Läs Malin Lindqvists och Sjöhistoriska Museets skildring av den gotländska strandkulturen i en svunnen tid (klicka här)



Spördagar om ensfyrarna i Grynge fiskeläge

Fiskeläget Grynge på Gotlands östkust har en unik uppsättning ensfyrar för fiskets behov. Fyrarna utvecklades under mer än ett sekel och utgör idag ett intressant kulturminne. Numera tänds fyrarna varje år på den internationella fyrdagen (Sven Norberg, Spördagar 2/2015)

Läs mer om fiskefyrar här, Grynge fiskeläge här och om internationella fyrdagen här.


Det gotländska fiskeriet enligt Snöbohm 

Gotlands landsting utlyste 1868 en pristävling avseende nyproduktion av en lärobok om Gotlands geografi och historia. Folkskolläraren i Levide, Alfred Theodor Snöbohm (f.1819 d.1901) deltog i men vann inte tävlingen. Landstinget bekostade emellertid tre år senare utgivningen av hans bok Gotlands land och folk (1871). I fråga om fisket skriver Snöbom bland annat följande:
 
År 1869 drefs strandfiske af ungefär 2,000 personer. Fångsten beräknades till 30,000 tunnor strömming och 3,200 tunnor torsk, i värde uppgående till 545,000 rdr. 870 personer hade uteslutande sin bergning af fiskeri.

Enligt en penningvärdesomvandlare med länk från Kungliga Myntkabinettets webbplats motsvarar fångstvärdet i dagens penningvärde 33 miljoner kr eller så mycket som 718 miljoner kr beroende på beräkningsmodell.


Mattis ganreivare 21/9

Gutamålsgillet har i sin allnakku, bland mycket annat, tagit med ett antal begrepp och företeelser som har särskild betydelse för den fiskande delen av öns befolkning. Klicka här för att se ett urval.

Se Gutamålsgillets allnakku för 2015 här


Museet sett från väster. Vågboden längst till vänster och närmast kameran.
Foto Pelle Öland Ericksson


Takläggning i Kovik

Den så kallade vågboden i museets sydvästra hörn försågs med nytt spåntak under två soliga dagar i september. Arbetskraften bestod av arbetsglada medlemmar i de två systerföreningarna Koviks Fiskareförening (bodägare) och Gotlands Fiskerimuseum (bodutnyttjare ihop med ägarna). Se Pelle Ölands bilder från taktäckningen här


Kammaren i Norrgårdaboden. 
Foto Ronny Sagebrand



Gotlands fiskarebefolkning förr i tiden
Vid en landsomfattande folkräkning år 1880 angav 36 personer på Gotland att de hade fiske som yrke, 1890 var antalet 133, år 1900 40 och 1910 140. Vid folkräkningen år 1900 fördelade sig de 40 yrkesfiskarna med gotlandsanknytning på följande hemförsamlingar:  

Stenkyrka 11 fiskare, Östergarn 6, Visby 6, Othem 5, Hangvar 3, Hall 2, Väskinde 2, Eksta 1, Anga 1, Hellvi 1, Kräklingbo 1, samt en utflyttad.

Källa: Åren 1880, 1890, 1900 och 1910 genomfördes landsomfattande folkräkningar vars resultat - "Sveriges befolkning xxxx" - nu finns tillgängliga på CD-skivor utgivna av SVAR - Svensk Arkivinformation. 





Kust och fiskelägen i Gothem
Den nyligen utgivna boken Gothem - en strandsocken innehåller en tilltalande beskrivning av kusten och fiskelägena utformad som en färd från norr till söder.  Sockenföreningen har i skrift nr 1 (2014, 85 sidor) skildrat naturen, geografin och den tidiga historien i Gothem. 



Gotlands Husbehovsfiskeförening 
Denna relativt nya förening har en innehållsrik webbplats med fina bilder och trivsam läsning: klicka här



Svensk havsfiskebiografi
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien har lagt ut en gedigen promemoria om havsfisket på sin webbplats. Titeln lyder PM - Svensk havsfiskebiografi och författare är Ragnhild Ljunggren (juli 2010, 58 sidor): klicka här


Historien om "Butta" 
Läs historien om en fiskebåt från Hallshuk (klicka här)



Besöksvärt under alla årstider
Foto Pelle Öland Ericksson

Foto Ronny Sagebrand





Bok om gamla fiskedon
Göran Dyhlén, Kerstin Kåll och  Ralf Turander har gett ut en bok med titeln Fiskedon - Om fiske och redskap förr i tiden (2004)






Nytt om gäddfabriker
Den som vill veta vad som menas med gäddfabrik eller undrar över nyttan med en sådan kan klicka här och se en video och sedan läsa mer här


KOVIK - från notfiske till "kitesurfing" och Allmogebåtens dag
Midsommarnumret av Spördagar - Gotlands Hembygdsförbunds medlemsblad - (nr 1, 2013) innehöll en artikel om gammalt och nytt strandliv i Kovik 

 

Priset på fiskebåtar och fiskeredskap omkring år 1890

(ur Brev 27, daterat 25't Novämbar 1891, sid 105-107 i: Flair brev fran Fäi-Jakå, Gotlandsbonden Jakob Karlssons brev till lektor Mathias Klintberg 1891-1895, Gutamålsgillet, 2012)

 

 Läs mer här 



När allt hängde på fisket
Läs här Signe Hammerins berättelse om en kvinnas kamp för familjens överlevnad. Texten är skriven av Anna Westman och återfinns i häftet Att bränna snö - om kvinnoliv i Fleringe (tryckår 1988).
 


Östersjöfisket från stenålder till nutid
Högskolan på Gotland anordnade den 13 november 2012 en konferens med ovanstående titel. Läs mer på hgo.se eller i textfilen (Högskolans inbjudan) längst ner på den här sidan


Nya fiskefyrar 1883-1905

Lickershamn 1883, Längbjenne (!) 1885, Djupdy 1885, Nyork 1885, Alsvik 1885, Marboda 1885, Vakten 1885, Stockvik 1894, Lutterhorn 1898, Djupdy 1902, Gnisvärd 1904, Blåhäll 1904, Buse 1905

Källa: Statistiska Centralbyrån, Lots- och fyrinrättningar samt livräddningsanstalterna å rikets kuster 1873-1910



Fiskexporten från ön minskar (år 1716) - saltet för dyrt 
"Fisket var ännu ganska betydligt, och rik tillgång fans i synnerhet på strömming och torsk, hvilka fiskarter också i mindre qvantiteter utfördes till de andra Svenska provinserna. Mot slutet af denna tid tycktes det dock hafva aftagit, förmodligen till följe deraf, att saltet stod i ett orimligt högt pris och snart sagdt ej för pengar kunde erhållas. År 1716 gällde det 24 [daler silvermynt för saltet] och [för] strömmingen 14 D.S. [daler silvermynt] tunnan." 

Utdrag ur Carl Johan Henric Gerle, Bidrag till Historien om Gotland under åren 1700-1718,   akademisk afhandling, 1857

 
Med not och nät kan fångas fisk av gäddor, abborre och mört  - Fiske i Koholmswijck 1701
Detta och en hel del annat framgår av Jakob Ronstens nyligen utgivna bok Gotländska gårdar och ägor kring år 1700. Boken innehåller ett särskilt kapitel om det tidiga 1700-talets gotländska fiske.  En medföljande CD-skiva innehåller 3300 sidor med detaljerade (och sökbara) uppgifter om de gotländska gårdarnas kartläggning och skattläggning. 



År 1869: För strömmingsfisket funnos 645 st. båtar och för torsk- eller annat hafsfiske 926 st. båtar 
Läs utdrag ur landshövdingarnas femårsrapporter om fisket 1817-1905 (klicka här)  



Fick man nyfångade och stekta flundror med spenat på midsommarafton då var allt i sin ordning
Läs Henry Ahlqvists skildring av fisket vid Blåhäll vid 1920-talets slut (klicka här)


Skötsel av kulturvärden i odlingslandskapet - skötselråd för strandbodar
På Riksantikvarieämbetets webbplats finns två faktablad om hur man på bästa sätt sköter om en sjöbod/strandbod på Öland och Gotland:  B13a Sjöbodplaner respektive B13b Strandbodar.


Fisket har varit klent i sommar (år 1889)

"Ja skall talum att strandi har de vart faslit klaint bäi i summar, helst hjär bäi Nabbu u Djaupdöi, de har int blitt någentingg strämmingg hail summan, så att fiskrar har int kunt fiskföid si själv en gangg, äutn sumbli har matt ste u så kaupt sild. Ja, de har int vart mair än a par träi netar sum sumbli har hatt en 20-30 ti valar, men annars så har de ret vart stain åide.

Men Far har fiskföid uss hail täidn i summar läikväl me tåskä, han har mästn vart ner en dag i viku pa tåsken, u sumbli dagar har än ret fat väl tåsk, inimot tjugå stäigar, (sumbli dagar) så att vör har bigåt uss retr bra me fisk så att vör har slipp u kaupt någ läikväl undar hail täidn, u de har ret vart duktur tåsk sumbli dagar (stäurar u tjåckar).

Ja, mest ont av kan en ha av de fattie arbetskalar sum skall förtjän sitt bäi strandi, di har värst av de di, sum skall arbet u far ill där u int fa någe. Ja ja, de jär riktut tråkut för dairäs räckningg. Men har de blitt någen val så har de vart äutmärkt goar strämmingg, han har vart innalit faitar u goar så att han har vart mik bättar än kyt."

Utdrag ur Fäi-Jakås fyst brevi, Gotlandsbonden Jakob Karlssons tjugo första brev till Mathias Klintberg 1889-1890, Ödins Förlag AB, 2000. Brev nr 8 den 14 juli - 1 september 1889. 


Storm, kask och källingar 

"I gamle täidar da lag di hajl summan yvar, da var de liv där äute da, u da händ e si, dem fick gär brännväin själve, vittja, koke, källingar uppe i lande sum kok brännväin, u när di da fick n kutting da for dem äut ti hålmen, u så säld dem kaffihalvar. De var fem kast strämming för halvu, u när de da blaj stårm u gubbar var sugne pa n kask, så gick de mang halvar åt. Iblant kund em fa fiske i ått dagar förrn di blaj kvitt källingi."   

Fyrmästare Frans Sidén (1877-1957) berättar för Ingemar Olsson om fiskarelivet på Östergarnsholm




Fiskelägen av riksintresse

Riksantikvarieämbetet har identifierat elva fiskelägen som i särskilt hög grad speglar gotländsk tradition:

Sigsarvestrand och Häftings stadar i Hangvar, Agbod i Gothem, Hammars i Norrlanda, Grynge i Gammelgarn, Vitvär i Ardre, Hus i Rone, Holm i Vamlingbo, Valbybodar i Fröjel, Kovik i Sanda och Gnisvärd i Tofta socken.

Dessa fiskelägen har ofta rötter i förhistoriska hamnlägen, består av bodar från 1600- till 1900-talet samt är byggda för redskapsförvaring och tillfällig övernattning för det husbehovsfiske som Gotlands bönder fordom bedrev då alla hade tillgång till stranden. 

Fiskelägena är inbördes olika, med oftast träbodar på västra och norra Gotland och stenbodar på östra och södra Gotland. De äldsta bodarna är byggda i skiftesverk eller knuttimring med gavelingång och faltak, de något yngre i sten med flistak på södra Gotland, de yngsta i resvirke med spån- eller papptak. Till fiskelägena hör båtlänningar eller bryggor, gistgårdar/braidningar för nättorkning, lysstänger med mera.


Foto Pelle Öland Ericksson











TACK
FÖR BESÖKET  
OCH
VÄLKOMMEN
ÅTER !














Teckning (detalj) av Erik Olsson 


<<< Hemsidan senast ändrad den 3 december 2017>>>



Ċ
Georg Ekström,
May 27, 2017, 9:09 AM
Ċ
Georg Ekström,
Jul 8, 2017, 4:12 AM
Ċ
Georg Ekström,
Jul 30, 2016, 4:44 AM