tinyurl.com/koviksmuseum
koviksmuseum@gmail.com
GOTLANDS FISKERIMUSEUM

Plusgiro 188374-3




Välkommen till fiskerimuseet och 
strandkapellet i Kovik ...


Foto Pelle Öland Ericksson


... året runt

Foto Pelle Öland Ericksson


Gotlandsalmanacka 2017

Ett tips till alla museets vänner: skaffa er ett exemplar av almanackan från Gotland.net ( till exempel här ) och spana sedan in speciellt juni månad. 

Nya föreningsstadgar m.m.


Vid ett extra medlemsmöte söndagen den 21 augusti fastställdes de nya stadgarna för Föreningen Gotlands Fiskerimuseum. Ett femtontal föreningsmedlemmar hade infunnit sig i strandkapellet trots duggregnet.  Stadgeändringarna innebär bl a att antalet styrelseledamöter för innevarande år är 5 (en minskning med två) och att styrelsens ordförande fr o m årsmötet i juli 2017 utses av medlemmarna (i stället för internt i styrelsen).

Som en extra punkt beslöt medlemsmötet att även ha en överläggning om den under sommaren uppkomna situationen med sopor, toalettsituationen, camping, husvagnar samt husbilar och hur det stundtals inneburit nedskräpning, bilar parkerade i känslig natur och även att naturbehov utförts utomhus. Ur nedskräpningsperspektiv, i markbelastningshänseende och av hygieniska skäl är situationen inte acceptabel. Region Gotland har sedan länge ansvarat för sophämtning och toalettömning men gör det inte längre.

Mötet beslöt att uppdra åt styrelsen att ta de initiativ som behövs för att till kommande sommar förbättra situationen. Arbetet ska ske i samråd mellan samtliga berörda parter, både inom området - såsom markägare och föreningar - samt även övriga ansvariga på region, länsstyrelse och turistnäring. Målet för arbetet ska vara att ha en fortsatt hög tillgänglighet till området. I finansiellt hänseende förväntar sig mötet att den slutgiltiga lösningen inte ska belasta föreningens ekonomi. Medlemsmötet förväntar sig en redovisning av arbetet vid lämpligt medlemsmöte våren 2017.


Vör far vare glade - Tankeutbyte vid en strandbod på östra sidan

 - Va som är bra me dehär sophämtninggi de är att nå kan man ak’ gratis ti’ stan.
 - Kan man?? 
- Jo, man bär’ kräupar ner i sopsäcken självar! 
- Naj! Däu är galn! Den malar di jo. 
- Va? Malar di sopsäcken!? Va di ska jävles... 

Allan Nilsson, ur Hej gamble Valu, 1973 (NärKontakten 2016)



Åke Broberg pratar båtar och fiske. Foto Ronny Sagebrand



Föreningens årsmöte & nytt föreningsmöte

Årsmötet hölls i år söndagen den 17 juli kl 14 med föredrag av Åke Broberg, Kappelshamn. Styrelsens förslag till stadgeändringar 
tillstyrktes av årsmötet med ett undantag, nämligen formerna för kallelse till årsmötet där den ursprungliga lydelsen skulle vara fortsatt giltig. Ytterligare ett, konfirmerande, föreningsmöte ägde rum i museet söndagen den 21 augusti.



"Fiske i åhn sombliga åhr några Jädder"


Citatet ovan är hämtat från Jakob Ronstens bok Gotländska gårdar och ägor kring år 1700 och är, liksom bilden, återgivet i Haimdagar nr 3-4, 2016: Några historiska notiser om det tidiga 1700-talets gotländska invattensfiske. Läs hela artikeln här.

Bilden visar en flatäska i Gothemsån. Fotograf Arvid Ohlsson, okänt årtal. Bilden lånad från Erik W Ohlssons artikel Gotländskt invattensfiske, Från Gutabygd 1981, sid 103-115.



Allmogebåtens dag i Kovik

Måndagen den 6 juni var det dags för ytterligare en omgång av Allmogebåtens dag i Kovik. Arrangörer som tidigare år var Gotlands Fiskerimuseum, Koviks Fiskareförening och Föreningen Träibatn.

Prova-på-rodd i Raymond Hejdströms vackra enmänning. Foto Pelle Öland Ericksson


Vippfyren åter på plats

Foto Pelle Öland Ericksson

Styrelsen framför härmed sitt tack till sandaborna Nils-Ove Norragård och Sven Ahlgren.


Året vid Kovik

Ännu ett år har gått i Kovik, 2015 har flyktat i ro och stilla frid. Så skall det vara, så är det tänkt. Det är naturen, inte människorna, som svarar för dramatiken, med sol eller regn, med ljum sommarbris eller hårda stormvindar. I mars knäcktes lysstången, under sommaren fick vi vara utan den, men en ny hoppas vi kunna få upp till nästa sommar.

Vi som arbetar vid museét vill att det skall vara väl besökt, vi tycker vi har mycket att visa. Under juli månad höll vi öppet hus alla onsdagar, där bodarna stod öppna och vi guidade besökare vid önskemål. En utställning av flaskskepp i en av bodarna väckte också intresse. De flesta föredrar att ströva bland bodar och båtar, att sitta ned på bänkarna eller i gräset och njuta av miljön.

Allmogebåtens dag i juni är en av årets höjdpunkter, där vi – Gotlands Fiskerimuseum, Koviks fiskareförening och föreningen Träibatn gemensamt visar lite av hur fiskarelivet förr kunde ha tett sig. Tyvärr satte vädrets makter, i form av hård vind, stopp för årets seglingstävling, men de många besökarna trivdes säkert ändå och lät sig väl smaka av bl.a. den stekta strömmingen.

En annan punkt i kalendern är den minnesstund som de senaste åren hållits i slutet av augusti vid kapellet för att hedra de fiskare som, för att citera minnestavlan i kapellet, ”för sin magra bärgning fick offra sina liv”. Från detta år har vi valt att benämna tillfället just ”Minneskväll vid Kovik” och där, när solen sänker sig i havet, elden tänds vid stranden och kapellet lyses upp av alla tända ljus, försöker vi skapa en stämningsfull stund för oss och besökarna.

Men museét behöver också ständig omvårdnad. Visst har det hänt lite. Taket på kapellet har fått en ny strykning. Kammaren i Norragårdboden har renoverats och vågboden har fått nya spån på ena taksidan. Båtarna och de många föremålen har rengjorts och, där det behövts, reparerats. Inte för mycket, bara lagom – vår avsikt är att museét skall vara ”äkta och lagom slitet”!

Kommande år kommer också att kräva arbetsinsatser. Kapellet behöver ny puts utvändigt, vågboden kanske ny spånbeläggning på den återstående sidan. Några av bodarna behöver repareras, tunen kanske ersättas. Nästan allt arbete sker på ideell basis, men för några större uppgifter behöver vi hjälp och vi hoppas på vänliga bidragsgivare!

Vi vill också locka fler besökare till museét, men utan att därför störa den lugna miljön. För där ligger platsens verkliga värde – en möjlighet för människor i en annars stressad verklighet att få lugn i kropp och själ, att betänka historien och tidens gång, att finna sin plats i tiden.

/Ronny Sagebrand



Fiskaren Arestarkus och båtbyggaren Bopparn 

Läs Malin Lindqvists och Sjöhistoriska Museets skildring av den gotländska strandkulturen i en svunnen tid (klicka här)


Systerförening bygger stor träibat

Föreningen Träibatn påbörjade under 2015 bygget av en tremänning (storbat). Arbetet utförs hos en av föreningens medlemmar boende i Tofta. 

För den som vill veta mer om hur man bygger en klinkbyggd gotlandssnipa finns värdefull information att inhämta här:

* Tio minuter klink klicka här 

* Ro, ro till fiskeskär klicka här

* Konsten att bygga en träbåt klicka här

* Så bygger man en tvåmänning, av Birgitta Radhe, Från Gutabygd 
  1981, sid148 - 155



Spördagar om ensfyrarna i Grynge fiskeläge

Fiskeläget Grynge på Gotlands östkust har en unik uppsättning ensfyrar för fiskets behov. Fyrarna utvecklades under mer än ett sekel och utgör idag ett intressant kulturminne. Numera tänds fyrarna varje år på den internationella fyrdagen (Sven Norberg, Spördagar 2/2015)

Läs mer om fiskefyrar här, Grynge fiskeläge här och om internationella fyrdagen här.



Blåsigt på Korumpu - igen

Stormen Gorm tog med sig ett hemlighus från dess förutvarande plats intill Koviks nya fiskeläge. Båthuset i bakgrunden var tidigare förvaringsplats för Krampmacken. 


Foto Pelle Öland Ericksson



Det gotländska fiskeriet enligt Snöbohm 

Gotlands landsting utlyste 1868 en pristävling avseende nyproduktion av en lärobok om Gotlands geografi och historia. Folkskolläraren i Levide, Alfred Theodor Snöbohm (f.1819 d.1901) deltog i men vann inte tävlingen. Landstinget bekostade emellertid tre år senare utgivningen av hans bok Gotlands land och folk (1871). I fråga om fisket skriver Snöbom bland annat följande:
 
År 1869 drefs strandfiske af ungefär 2,000 personer. Fångsten beräknades till 30,000 tunnor strömming och 3,200 tunnor torsk, i värde uppgående till 545,000 rdr. 870 personer hade uteslutande sin bergning af fiskeri.

Enligt en penningvärdesomvandlare med länk från Kungliga Myntkabinettets webbplats motsvarar fångstvärdet i dagens penningvärde 33 miljoner kr eller så mycket som 718 miljoner kr beroende på beräkningsmodell.


Mattis ganreivare 21/9

Gutamålsgillet har i sin allnakku, bland mycket annat, tagit med ett antal begrepp och företeelser som har särskild betydelse för den fiskande delen av öns befolkning. Klicka här för att se ett urval.

Se Gutamålsgillets allnakku för 2015 här


Museet sett från väster. Vågboden längst till vänster och närmast kameran.
Foto Pelle Öland Ericksson


Takläggning i Kovik

Den så kallade vågboden i museets sydvästra hörn försågs med nytt spåntak under två soliga dagar i september. Arbetskraften bestod av arbetsglada medlemmar i de två systerföreningarna Koviks Fiskareförening (bodägare) och Gotlands Fiskerimuseum (bodutnyttjare ihop med ägarna). Se Pelle Ölands bilder från taktäckningen här


Kammaren i Norrgårdaboden. 
Foto Ronny Sagebrand


Över 600 ständiga medlemmar i föreningen 

Under perioden 1970 till 2014 har över 600 personer (och två andra föreningar) blivit ständiga medlemmar i Föreningen Gotlands Fiskerimuseum - det finns plats för fler
Föga förvånande är Visby den "socken" som har den största gruppen registrerade medlemmar (142), med Sanda på andra plats (127) och Klinte/Klintehamn på tredje (88). Den mest avlägsna medlemmen finner vi i Singapore.


Strandbodar eller fäbodar? 

De senaste 35 åren har kvigorna släppts in på museiområdet när betet inte räckt till och som en sista åtgärd på hösten för att få avbetat på området. I år blev det tidigare eftersom kvigorna tog sig friheter. 

Foto Pelle Öland Ericksson


Gotlands fiskarebefolkning förr i tiden
Vid en landsomfattande folkräkning år 1880 angav 36 personer på Gotland att de hade fiske som yrke, 1890 var antalet 133, år 1900 40 och 1910 140. Vid folkräkningen år 1900 fördelade sig de 40 yrkesfiskarna med gotlandsanknytning på följande hemförsamlingar:  

Stenkyrka 11 fiskare, Östergarn 6, Visby 6, Othem 5, Hangvar 3, Hall 2, Väskinde 2, Eksta 1, Anga 1, Hellvi 1, Kräklingbo 1, samt en utflyttad.

Källa: Åren 1880, 1890, 1900 och 1910 genomfördes landsomfattande folkräkningar vars resultat - "Sveriges befolkning xxxx" - nu finns tillgängliga på CD-skivor utgivna av SVAR - Svensk Arkivinformation. 





Kust och fiskelägen i Gothem
Den nyligen utgivna boken Gothem - en strandsocken innehåller en tilltalande beskrivning av kusten och fiskelägena utformad som en färd från norr till söder.  Sockenföreningen har i skrift nr 1 (2014, 85 sidor) skildrat naturen, geografin och den tidiga historien i Gothem. 



Gotlands Husbehovsfiskeförening 
Denna relativt nya förening har en innehållsrik webbplats med fina bilder och trivsam läsning: klicka här



Svensk havsfiskebiografi
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien har lagt ut en gedigen promemoria om havsfisket på sin webbplats. Titeln lyder PM - Svensk havsfiskebiografi och författare är Ragnhild Ljunggren (juli 2010, 58 sidor): klicka här


Historien om "Butta" 
Läs historien om en fiskebåt från Hallshuk (klicka här)


Stilla morgon i museet. 
Foto Pelle Öland Ericksson


Besöksvärt under alla årstider
Foto Pelle Öland Ericksson

Foto Ronny Sagebrand



Nya rutiner för bokning av strandkapellet 
Utnyttjandet av strandkapellet i Kovik ökar. Detta är glädjande för oss i styrelsen som lägger ner arbete på att hålla kapellet i gott skick, interiört och exteriört. I de allra flesta fallen sköter sig de som använder sig av kapellet klanderfritt. I några undantagsfall däremot förekommer det att kapellet lämnas i ett skick som inte är godtagbart.
Styrelsen stramar därför till rutinerna kring kapellbokningen genom att införa ett särskilt formulär för detta ändamål. Formuläret skall fyllas i av den  som önskar utnyttja kapellet efter det att bokningen genomförts och annonserats på webbplatsen och vara föreningens kassör tillhanda innan kapellet används. Formuläret finns längst ner på kapellsidan.
 


Ny avgift för ständiga medlemmar
Avgiften för ständigt medlemskap höjs från 500 kr till 800 kr. Den årliga avgiften för övriga medlemmar är oförändrad  = 60 kr.




Bok om gamla fiskedon
Göran Dyhlén, Kerstin Kåll och  Ralf Turander har gett ut en bok med titeln Fiskedon - Om fiske och redskap förr i tiden (2004)






Nytt om gäddfabriker
Den som vill veta vad som menas med gäddfabrik eller undrar över nyttan med en sådan kan klicka här och se en video och sedan läsa mer här


KOVIK - från notfiske till "kitesurfing" och Allmogebåtens dag
Midsommarnumret av Spördagar - Gotlands Hembygdsförbunds medlemsblad - (nr 1, 2013) innehöll en artikel om gammalt och nytt strandliv i Kovik 

 

Priset på fiskebåtar och fiskeredskap omkring år 1890

(ur Brev 27, daterat 25't Novämbar 1891, sid 105-107 i: Flair brev fran Fäi-Jakå, Gotlandsbonden Jakob Karlssons brev till lektor Mathias Klintberg 1891-1895, Gutamålsgillet, 2012)

 

 Läs mer här 



När allt hängde på fisket
Läs här Signe Hammerins berättelse om en kvinnas kamp för familjens överlevnad. Texten är skriven av Anna Westman och återfinns i häftet Att bränna snö - om kvinnoliv i Fleringe (tryckår 1988).
 


Östersjöfisket från stenålder till nutid
Högskolan på Gotland anordnade den 13 november 2012 en konferens med ovanstående titel. Läs mer på hgo.se eller i textfilen (Högskolans inbjudan) längst ner på den här sidan


Nygammalt om Närs fiskelägen
Peter d'Agnan skriver om Närs medeltida hamn- och fiskelägen i årets upplaga av Från Gutabygd (Gotlands Hembygdsförbund, 2012).  Se även www.chab.se/arkeologi/rapporter


Nya fiskefyrar 1883-1905

Lickershamn 1883, Längbjenne (!) 1885, Djupdy 1885, Nyork 1885, Alsvik 1885, Marboda 1885, Vakten 1885, Stockvik 1894, Lutterhorn 1898, Djupdy 1902, Gnisvärd 1904, Blåhäll 1904, Buse 1905

Källa: Statistiska Centralbyrån, Lots- och fyrinrättningar samt livräddningsanstalterna å rikets kuster 1873-1910


Informationsmaterial om museets strandbodar, båthus och allmogebåtar 

Längst ner på den här sidan finns museets nya foldrar om bodarna och båtarna som pdf-filer. Foldrarna finns också i en brevlåda vid ingången till museet. Välj dokument, klicka på pilen, skriv ut eller läs direkt på skärmen.

Sedan tidigare finns två skrifter om museet och strandkapellet författade av Ola Sollerman: Gotlands fiskerimuseum Kovik 1950-2000 (2000) och Koviks kapell (2005).


Fiskexporten från ön minskar (år 1716) - saltet för dyrt 
"Fisket var ännu ganska betydligt, och rik tillgång fans i synnerhet på strömming och torsk, hvilka fiskarter också i mindre qvantiteter utfördes till de andra Svenska provinserna. Mot slutet af denna tid tycktes det dock hafva aftagit, förmodligen till följe deraf, att saltet stod i ett orimligt högt pris och snart sagdt ej för pengar kunde erhållas. År 1716 gällde det 24 [daler silvermynt för saltet] och [för] strömmingen 14 D.S. [daler silvermynt] tunnan." 

Utdrag ur Carl Johan Henric Gerle, Bidrag till Historien om Gotland under åren 1700-1718,   akademisk afhandling, 1857

 
Med not och nät kan fångas fisk av gäddor, abborre och mört  - Fiske i Koholmswijck 1701
Detta och en hel del annat framgår av Jakob Ronstens nyligen utgivna bok Gotländska gårdar och ägor kring år 1700. Boken innehåller ett särskilt kapitel om det tidiga 1700-talets gotländska fiske.  En medföljande CD-skiva innehåller 3300 sidor med detaljerade (och sökbara) uppgifter om de gotländska gårdarnas kartläggning och skattläggning. 


Allt om fiske i SAOB 1924 
Läs förklaringarna och definitionerna i Svenska Akademiens Ordbok (klicka här)
















År 1869: För strömmingsfisket funnos 645 st. båtar och för torsk- eller annat hafsfiske 926 st. båtar 
Läs utdrag ur landshövdingarnas femårsrapporter om fisket 1817-1905 (klicka här)  


Aron u David ei strandbodi 


Vad gäller om upphittade och övergivna båtar?


Fick man nyfångade och stekta flundror med spenat på midsommarafton då var allt i sin ordning

Läs Henry Ahlqvists skildring av fisket vid Blåhäll vid 1920-talets slut (klicka här)


Skötsel av kulturvärden i odlingslandskapet - skötselråd för strandbodar
På Riksantikvarieämbetets webbplats finns två faktablad om hur man på bästa sätt sköter om en sjöbod/strandbod på Öland och Gotland:  B13a Sjöbodplaner respektive B13b Strandbodar.


Fisket har varit klent i sommar (år 1889)

"Ja skall talum att strandi har de vart faslit klaint bäi i summar, helst hjär bäi Nabbu u Djaupdöi, de har int blitt någentingg strämmingg hail summan, så att fiskrar har int kunt fiskföid si själv en gangg, äutn sumbli har matt ste u så kaupt sild. Ja, de har int vart mair än a par träi netar sum sumbli har hatt en 20-30 ti valar, men annars så har de ret vart stain åide.

Men Far har fiskföid uss hail täidn i summar läikväl me tåskä, han har mästn vart ner en dag i viku pa tåsken, u sumbli dagar har än ret fat väl tåsk, inimot tjugå stäigar, (sumbli dagar) så att vör har bigåt uss retr bra me fisk så att vör har slipp u kaupt någ läikväl undar hail täidn, u de har ret vart duktur tåsk sumbli dagar (stäurar u tjåckar).

Ja, mest ont av kan en ha av de fattie arbetskalar sum skall förtjän sitt bäi strandi, di har värst av de di, sum skall arbet u far ill där u int fa någe. Ja ja, de jär riktut tråkut för dairäs räckningg. Men har de blitt någen val så har de vart äutmärkt goar strämmingg, han har vart innalit faitar u goar så att han har vart mik bättar än kyt."

Utdrag ur Fäi-Jakås fyst brevi, Gotlandsbonden Jakob Karlssons tjugo första brev till Mathias Klintberg 1889-1890, Ödins Förlag AB, 2000. Brev nr 8 den 14 juli - 1 september 1889. 


Storm, kask och källingar 

"I gamle täidar da lag di hajl summan yvar, da var de liv där äute da, u da händ e si, dem fick gär brännväin själve, vittja, koke, källingar uppe i lande sum kok brännväin, u när di da fick n kutting da for dem äut ti hålmen, u så säld dem kaffihalvar. De var fem kast strämming för halvu, u när de da blaj stårm u gubbar var sugne pa n kask, så gick de mang halvar åt. Iblant kund em fa fiske i ått dagar förrn di blaj kvitt källingi."   

Fyrmästare Frans Sidén (1877-1957) berättar för Ingemar Olsson om fiskarelivet på Östergarnsholm




Koviks museum som pappersmodell

Gunnar Sillén vid Sjöfartsmuseet i Slite har konstruerat en pappersmodell av fiskerimuseet i skala 1:250. Modellen finns att beskåda här

Den som vill ha en egen modell kan beställa klippark och bygganvisningar från bildrum@bildrum.se.


Fiskelägen av riksintresse

Riksantikvarieämbetet har identifierat elva fiskelägen som i särskilt hög grad speglar gotländsk tradition:

Sigsarvestrand och Häftings stadar i Hangvar, Agbod i Gothem, Hammars i Norrlanda, Grynge i Gammelgarn, Vitvär i Ardre, Hus i Rone, Holm i Vamlingbo, Valbybodar i Fröjel, Kovik i Sanda och Gnisvärd i Tofta socken.

Dessa fiskelägen har ofta rötter i förhistoriska hamnlägen, består av bodar från 1600- till 1900-talet samt är byggda för redskapsförvaring och tillfällig övernattning för det husbehovsfiske som Gotlands bönder fordom bedrev då alla hade tillgång till stranden. 

Fiskelägena är inbördes olika, med oftast träbodar på västra och norra Gotland och stenbodar på östra och södra Gotland. De äldsta bodarna är byggda i skiftesverk eller knuttimring med gavelingång och faltak, de något yngre i sten med flistak på södra Gotland, de yngsta i resvirke med spån- eller papptak. Till fiskelägena hör båtlänningar eller bryggor, gistgårdar/braidningar för nättorkning, lysstänger med mera.



Stormen Helga på besök i museet.
Foto Pelle Öland Ericksson










TACK FÖR BESÖKET  
OCH
VÄLKOMMEN ÅTER !














Teckning (detalj) av Erik Olsson 


<<< Sidan senast ändrad den 27 november 2016>>>


Ċ
Georg Ekström,
Jul 30, 2016, 4:44 AM
Ċ
Georg Ekström,
Jul 30, 2016, 4:44 AM
ĉ
Georg Ekström,
Oct 10, 2016, 3:52 AM