tinyurl.com/koviksmuseum
koviksmuseum@gmail.com
GOTLANDS FISKERIMUSEUM

Plusgiro 188374-3



VÄLKOMMEN TILL FOTS


Foto Pelle "Öland" Ericksson


Foto Pelle "Öland" Ericksson


Foto Pelle "Öland" Ericksson


Gutar frågar gutar
Bland frågorna i årets första omgång återfanns denna dubbelfråga:

Knut Ekman beskriver i sin bok ”På kryss och läns” en kapprodd till strömmingsgrundet den 1 april varje år fram t o m 1927. Vilket var fiskeläget? Vad var namnet på Knut Ekmans egen båt? 

Vi vill gärna lägga till ytterligare en delfråga: Var finns Ekmans båt numera?


Sextioårsjubileum
I juli 2015 blir det exakt 60 år sedan strandkapellet i Kovik invigdes. Detta kommer att firas i anslutning till museiföreningens årsmöte som i år infaller den fjärde söndagen i juli. Mer härom senare. 


Tack 

I julhelgen donerades en ny ljusstake i gjutjärn till strandkapellet. Styrelsen framför härmed sitt tack.


Över 600 ständiga medlemmar i föreningen 

Under perioden 1970 till 2014 har över 600 personer (och två andra föreningar) blivit ständiga medlemmar i Föreningen Gotlands Fiskerimuseum - det finns plats för fler
Föga förvånande är Visby den "socken" som har den största gruppen registrerade medlemmar (142), med Sanda på andra plats (127) och Klinte/Klintehamn på tredje (88). Den mest avlägsna medlemmen finner vi i Singapore. 


Efterlysning 

Klinte Båtklubb efterlyser en enmänning att användas som takprydnad (inomhus!) i den nya hamnrestaurangen. Den som kan tänka sig att sälja, skänka eller deponera en sådan kan vända sig till båtklubbens sekreterare Håkan Jonsson tel 070-447 67 55.



Strandbodar eller fäbodar? 

De senaste 35 åren har kvigorna släppts in på museiområdet när betet inte räckt till och som en sista åtgärd på hösten för att få avbetat på området. I år blev det tidigare eftersom kvigorna tog sig friheter. 

Foto Pelle "Öland" Ericksson


Stadgar för Hus fiskeläge
Stadgarna - fastställda år 2005 av Hamnrätten i Hus fiskeläge - finns att läsa och begrunda här


Långväga besökare i strandkapellet i Kovik.
Foto Ronny Sagebrand



Gotlands fiskarebefolkning förr i tiden
Vid en landsomfattande folkräkning år 1880 angav 36 personer på Gotland att de hade fiske som yrke, 1890 var antalet 133, år 1900 40 och 1910 140. Vid folkräkningen år 1900 fördelade sig de 40 yrkesfiskarna med gotlandsanknytning på följande hemförsamlingar:  

Stenkyrka 11 fiskare, Östergarn 6, Visby 6, Othem 5, Hangvar 3, Hall 2, Väskinde 2, Eksta 1, Anga 1, Hellvi 1, Kräklingbo 1, samt en utflyttad.

Källa: Åren 1880, 1890, 1900 och 1910 genomfördes landsomfattande folkräkningar vars resultat - "Sveriges befolkning xxxx" - nu finns tillgängliga på CD-skivor utgivna av SVAR - Svensk Arkivinformation. 


Strandkapellet avgiftsbelagt
Styrelsen beslutade den 4 september att med omedelbar verkan avgiftsbelägga utnyttjandet av strandkapellet. Detta innebär att nytillkommande bokningar kommer att beläggas med en avgift om 500 kr under resten av 2014 och hela 2015.  




Forneldars natt 2014 
Ännu en gång högtidlighölls Forneldars natt i Kovik lördagen den 30 augusti. Föreningens ordförande underhöll med sång och musik. 
Pelle Ericksson tog bilderna här intill.

Även i Ygne och på Själsö tändes eldar. Gustav Appelquist skrev på helagotland.se om Själsö (klicka här). Björn Fransson skrev på samma plats om Ygne (klicka här). 




Kust och fiskelägen i Gothem
Den nyligen utgivna boken Gothem - en strandsocken innehåller en tilltalande beskrivning av kusten och fiskelägena utformad som en färd från norr till söder.  Sockenföreningen har i skrift nr 1 (2014, 85 sidor) skildrat naturen, geografin och den tidiga historien i Gothem. 



Gotlands Husbehovsfiskeförening 
Denna relativt nya förening har en innehållsrik webbplats med fina bilder och trivsam läsning: klicka här



Svensk havsfiskebiografi
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien har lagt ut en gedigen promemoria om havsfisket på sin webbplats. Titeln lyder PM - Svensk havsfiskebiografi och författare är Ragnhild Ljunggren (juli 2010, 58 sidor): klicka här


Fiskerimuseets årsmöte 2014
Föreningens årsmöte hölls på sedvanligt vis i museet söndagen den 20 juli. 
Årsmötet inleddes med ett anförande av Lennart Magnusson, ordförande i Föreningen Träibatn. Lennart berättade medryckande om Träibatns verksamhet i allmänhet och det planerade bygget av en storbat i synnerhet.

Tre nya ledamöter valdes in i styrelsen:
Ronny Sagebrand (Sanda/Nyköping), Peter Björkegren (Sanda) och Ulf Jakobsson (Västergarn).

Medlemsavgiften för enskilda medlemmar bibehölls (60 kr per år) medan avgiften för familj/hushåll höjdes till 100 kr och för föreningar till 180 kr per år.

Anderse Larssons strandbod. 
Foto Pelle "Öland" Ericksson


Historien om "Butta" 
Läs historien om en fiskebåt från Hallshuk (klicka här)


Allmogebåtens Dag 2014 
Fredagen den 6 juni anordnades för tredje året i rad Allmogebåtens Dag i Kovik. Tillfälle bjöds då att närmare stifta bekantskap med, ro eller segla en traditionell gotlandssnipa. Museet höll öppet hus i strandbodarna, något som inträffar endast två gånger per år. Nästa tillfälle är tredje söndagen i juli då föreningen har sitt årsmöte i museet. Välkommen som medlem!

Glädjande trängsel i Koviks nya fiske
läge. Foto Niklas Wickman 
Se fler bilder på helagotland

I år bjöd museet på två guidade turer under ledning av Kerstin Florin, respektive Sven Ahlgren och Hilding Nilsson. Den sistnämnde visade också hur man tillverkar rep och snören på gammalt vis. 
I strandkapellet kåserade Ingvar Ronström på modernt gutamål om fiske och strandkultur.

Arrangörer var som tidigare Gotlands Fiskerimuseum, Föreningen Träibatn och Koviks Fiskareförening.
 

Ingvar Ronström i berättartagen (2013)
Foto Roland Stenberg



Föreningen Träibatn bygger storbat 
Föreningen Träibatn ligger i startgroparna för att bygga en tremänning (storbat). Ritningar finns redan och insamling pågår till allt som krävs: virke, kopparnitar, segelduk, rep, tjära. Mer info om bygget efterhand på www.traibatn.se 


Stilla morgon i museet. Foto Pelle "Öland" Ericksson


Nytt verksamhetsår
Styrelsen för Föreningen Gotlands Fiskerimuseum hälsar nya och gamla medlemmar och tillfälliga hemsidesbesökare välkomna till ett nytt verksamhetsår. Bland höjdpunkterna återfinns årsmötet tredje söndagen i juli och - för tredje året i rad - Allmogebåtens dag den 6 juni (som i år infaller på en fredag). Strandkapellet är öppet för besök årets alla dagar.

Nytt för i år är den nya bokningsrutinen för strandkapellet som styrelsen infört på prov. En nyhet är också den höjda medlemsavgiften för ständiga medlemmar. Utnyttjandet av kapellet är fortfarande kostnadsfritt. 

Om du önskar komma i kontakt med styrelsen finns kontaktuppgifter här. Välkommen att höra av dig med synpunkter eller förslag, eller kanske en intresseanmälan om styrelseuppdrag eller annan arbetsinsats. Föreningens stadgar finns här.



Besöksvärt under alla årstider. Foto Pelle "Öland" Ericksson


Läs här om museets tillkomst
Läs här om Erik Olsson, museets grundare

 
Fridfullt i museet. Foto Pelle "Öland" Ericksson



Nya rutiner för bokning av strandkapellet 
Utnyttjandet av strandkapellet i Kovik ökar. Detta är glädjande för oss i styrelsen som lägger ner arbete på att hålla kapellet i gott skick, interiört och exteriört. I de allra flesta fallen sköter sig de som använder sig av kapellet klanderfritt. I några undantagsfall däremot förekommer det att kapellet lämnas i ett skick som inte är godtagbart.
Styrelsen stramar därför till rutinerna kring kapellbokningen genom att införa ett särskilt formulär för detta ändamål. Formuläret skall fyllas i av den  som önskar utnyttja kapellet efter det att bokningen genomförts och annonserats på webbplatsen och vara föreningens kassör tillhanda innan kapellet används. Formuläret finns längst ner på kapellsidan.
 


Ny avgift för ständiga medlemmar
Avgiften för ständigt medlemskap höjs från 500 kr till 800 kr. Den årliga avgiften för övriga medlemmar är oförändrad  = 60 kr.






Bok om gamla fiskedon
Göran Dyhlén, Kerstin Kåll och  Ralf Turander har gett ut en bok med titeln Fiskedon - Om fiske och redskap förr i tiden (2004)






Nytt om gäddfabriker
Den som vill veta vad som menas med gäddfabrik eller undrar över nyttan med en sådan kan klicka här och se en video och sedan läsa mer här



KOVIK - från notfiske till "kitesurfing" och Allmogebåtens dag
Midsommarnumret av Spördagar - Gotlands Hembygdsförbunds medlemsblad - (nr 1, 2013) innehöll en artikel om gammalt och nytt strandliv i Kovik 

 

Foto Pelle "Öland" Ericksson



Priset på fiskebåtar och fiskeredskap omkring år 1890

(ur Brev 27, daterat 25't Novämbar 1891, sid 105-107 i: Flair brev fran Fäi-Jakå, Gotlandsbonden Jakob Karlssons brev till lektor Mathias Klintberg 1891-1895, Gutamålsgillet, 2012)

 

 Läs mer här 

 


När allt hängde på fisket
Läs här Signe Hammerins berättelse om en kvinnas kamp för familjens överlevnad. Texten är skriven av Anna Westman och återfinns i häftet Att bränna snö - om kvinnoliv i Fleringe (tryckår 1988).
 


Östersjöfisket från stenålder till nutid
Högskolan på Gotland anordnade den 13 november 2012 en konferens med ovanstående titel. Läs mer på hgo.se eller i textfilen (Högskolans inbjudan) längst ner på den här sidan



Nygammalt om Närs fiskelägen
Peter d'Agnan skriver om Närs medeltida hamn- och fiskelägen i årets upplaga av Från Gutabygd (Gotlands Hembygdsförbund, 2012).  Se även www.chab.se/arkeologi/rapporter


Nya fiskefyrar 1883-1905

Lickershamn 1883, Längbjenne (!) 1885, Djupdy 1885, Nyork 1885, Alsvik 1885, Marboda 1885, Vakten 1885, Stockvik 1894, Lutterhorn 1898, Djupdy 1902, Gnisvärd 1904, Blåhäll 1904, Buse 1905

Källa: Statistiska Centralbyrån, Lots- och fyrinrättningar samt livräddningsanstalterna å rikets kuster 1873-1910


 


Foto Pelle "Öland" Ericksson


Informationsmaterial om museets strandbodar, båthus och allmogebåtar 
Längst ner på den här sidan finns museets nya foldrar om bodarna och båtarna som pdf-filer. Foldrarna finns också i en brevlåda vid ingången till museet. Välj dokument, klicka på pilen, skriv ut eller läs direkt på skärmen.

Sedan tidigare finns två skrifter om museet och strandkapellet författade av Ola Sollerman: Gotlands fiskerimuseum Kovik 1950-2000 (2000) och Koviks kapell (2005).



Fiskexporten från ön minskar (år 1716) - saltet för dyrt 
"Fisket var ännu ganska betydligt, och rik tillgång fans i synnerhet på strömming och torsk, hvilka fiskarter också i mindre qvantiteter utfördes till de andra Svenska provinserna. Mot slutet af denna tid tycktes det dock hafva aftagit, förmodligen till följe deraf, att saltet stod i ett orimligt högt pris och snart sagdt ej för pengar kunde erhållas. År 1716 gällde det 24 [daler silvermynt för saltet] och [för] strömmingen 14 D.S. [daler silvermynt] tunnan." 

Utdrag ur Carl Johan Henric Gerle, Bidrag till Historien om Gotland under åren 1700-1718,   akademisk afhandling, 1857


 
Med not och nät kan fångas fisk av gäddor, abborre och mört  - Fiske i Koholmswijck 1701
Detta och en hel del annat framgår av Jakob Ronstens nyligen utgivna bok Gotländska gårdar och ägor kring år 1700. Boken innehåller ett särskilt kapitel om det tidiga 1700-talets gotländska fiske.  En medföljande CD-skiva innehåller 3300 sidor med detaljerade (och sökbara) uppgifter om de gotländska gårdarnas kartläggning och skattläggning. 




Allt om fiske i SAOB 1924 
Läs förklaringarna och definitionerna i Svenska Akademiens Ordbok (klicka här)
















År 1869: För strömmingsfisket funnos 645 st. båtar och för torsk- eller annat hafsfiske 926 st. båtar 
Läs utdrag ur landshövdingarnas femårsrapporter om fisket 1817-1905 (klicka här)  




Aron u David ei strandbodi 



Vad gäller om upphittade och övergivna båtar?




"Fick man nyfångade och stekta flundror med spenat på midsommarafton då var allt i sin ordning"
Läs Henry Ahlqvists skildring av fisket vid Blåhäll vid 1920-talets slut (klicka här)



Skötsel av kulturvärden i odlingslandskapet - skötselråd för strandbodar
På Riksantikvarieämbetets webbplats finns två faktablad om hur man på bästa sätt sköter om en sjöbod/strandbod på Öland och Gotland:  B13a Sjöbodplaner respektive B13b Strandbodar.



Fisket har varit klent i sommar (år 1889)

"Ja skall talum att strandi har de vart faslit klaint bäi i summar, helst hjär bäi Nabbu u Djaupdöi, de har int blitt någentingg strämmingg hail summan, så att fiskrar har int kunt fiskföid si själv en gangg, äutn sumbli har matt ste u så kaupt sild. Ja, de har int vart mair än a par träi netar sum sumbli har hatt en 20-30 ti valar, men annars så har de ret vart stain åide.

Men Far har fiskföid uss hail täidn i summar läikväl me tåskä, han har mästn vart ner en dag i viku pa tåsken, u sumbli dagar har än ret fat väl tåsk, inimot tjugå stäigar, (sumbli dagar) så att vör har bigåt uss retr bra me fisk så att vör har slipp u kaupt någ läikväl undar hail täidn, u de har ret vart duktur tåsk sumbli dagar (stäurar u tjåckar).

Ja, mest ont av kan en ha av de fattie arbetskalar sum skall förtjän sitt bäi strandi, di har värst av de di, sum skall arbet u far ill där u int fa någe. Ja ja, de jär riktut tråkut för dairäs räckningg. Men har de blitt någen val så har de vart äutmärkt goar strämmingg, han har vart innalit faitar u goar så att han har vart mik bättar än kyt."

Utdrag ur Fäi-Jakås fyst brevi, Gotlandsbonden Jakob Karlssons tjugo första brev till Mathias Klintberg 1889-1890, Ödins Förlag AB, 2000. Brev nr 8 den 14 juli - 1 september 1889. 


Storm, kask och källingar 

"I gamle täidar da lag di hajl summan yvar, da var de liv där äute da, u da händ e si, dem fick gär brännväin själve, vittja, koke, källingar uppe i lande sum kok brännväin, u när di da fick n kutting da for dem äut ti hålmen, u så säld dem kaffihalvar. De var fem kast strämming för halvu, u när de da blaj stårm u gubbar var sugne pa n kask, så gick de mang halvar åt. Iblant kund em fa fiske i ått dagar förrn di blaj kvitt källingi."   

Fyrmästare Frans Sidén (1877-1957) berättar för Ingemar Olsson om fiskarelivet på Östergarnsholm




Koviks museum som pappersmodell

Gunnar Sillén vid Sjöfartsmuseet i Slite har konstruerat en pappersmodell av fiskerimuseet i skala 1:250. Modellen finns att beskåda här

Den som vill ha en egen modell kan beställa klippark och bygganvisningar från bildrum@bildrum.se.


Fiskelägen av riksintresse

Riksantikvarieämbetet har identifierat elva fiskelägen som i särskilt hög grad speglar gotländsk tradition:

Sigsarvestrand och Häftings stadar i Hangvar, Agbod i Gothem, Hammars i Norrlanda, Grynge i Gammelgarn, Vitvär i Ardre, Hus i Rone, Holm i Vamlingbo, Valbybodar i Fröjel, Kovik i Sanda och Gnisvärd i Tofta socken.

Dessa fiskelägen har ofta rötter i förhistoriska hamnlägen, består av bodar från 1600- till 1900-talet samt är byggda för redskapsförvaring och tillfällig övernattning för det husbehovsfiske som Gotlands bönder fordom bedrev då alla hade tillgång till stranden. 

Fiskelägena är inbördes olika, med oftast träbodar på västra och norra Gotland och stenbodar på östra och södra Gotland. De äldsta bodarna är byggda i skiftesverk eller knuttimring med gavelingång och faltak, de något yngre i sten med flistak på södra Gotland, de yngsta i resvirke med spån- eller papptak. Till fiskelägena hör båtlänningar eller bryggor, gistgårdar/braidningar för nättorkning, lysstänger med mera.



Foto Pelle "Öland" Ericksson










TACK FÖR BESÖKET  
OCH
VÄLKOMMEN ÅTER !














Teckning (detalj) av Erik Olsson 


<<< Sidan senast ändrad 17 februari 2015>>>


Ċ
Georg Ekström,
Jul 5, 2014, 10:17 PM
Ċ
Georg Ekström,
Jul 5, 2014, 10:22 PM
Ċ
affisch.pdf
(1057k)
Georg Ekström,
Oct 17, 2014, 10:44 AM