Granö Historik

Granö minnen 
Jonas Jonsson
 f 1877 skriver om Granö, det är några mycket tummade ark som jag fick läsa hos fd Byåldermannen Sten Gottnersson, s t fd Åldermannen Anders Gottner Olofsson Granön. Sten har på många sätt visat ett gediget intresse för kulturarvet i Granö och varit drivande eldsjäl i mycket t ex sommarladugården på Löjta, Skvaltkvarn i Qvarnbäcken och tjärdalen mm. Jonas Jonsson var far till Helmer Jonsson på Nabben.

”Gamla minnen om Granö och dess inbyggare från 1855 och framöver, berättade av f d hemmans-ägaren Jonas Jonsson på Nabben. J J föddes i Kussjön den 13 okt 1877. Min moder avled 1886. Då ville all vår släkt i Granö att min fader skulle sälja hemmanet i Kussjön och flytta till Granö, där min moder var född och hade sina syskon. Min fader hade också släkt i Granö och hade varit i Granö i 18 år. Han sålde hemmanet i Kussjön och flyttade våren 1887 till Granö. Jag började då på hösten i skolan i Granö. Jag hade förut icke gått i någon skola men far och mor hade lärt oss läsa ändå. Karin Forsgren var då lärarinna, hon hade redan varit det många år. På hösten 1888 började skolan igen och då hade det kommit en ny läsebok i stället för Åkerbloms. Då hade vi tre läst ut den gamla och kunde den utantill. Men tyckte då att det var orättvist att vi skulle börja någon ny. Vi blev ju glada för det. Det var jag, Olof Nilsson och Olof Wejdmark. Nu vill jag tala om hur de var med skolgången bygden. Skolan började varje höst i Granö och pågick där till jul. Flyttade till Skurträsk efter nyår och vårterminen till Kussjön och fortsatte så till inemot 1900 talet.

Olof J Johansson (f 1837 Granön 8/c) var bön präst på den tiden. Det var bön var söndag och Jakob Johansson (f 1827 Granön 2/c) var uppsjungare. Han kunde noter och var duktig sångare. Dom hade börjat 1875. Förut hade min morfar varit psalmsångare men sade upp sig och han hette Hans Eriksson, var född 1803 (Granön 8/c ) och avled 1887 och var alltså 72 år. Johan Jakobsson (f 1798 Mickelsträsk Umeå lfs d 1863 Granön 2/c) hade varit bön präst lika länge men sade också upp sig. Han var fader till Jakob Johansson (f 1827/c), som nu blev uppsjungare. Hösten 1894 var Jakob Johansson i murning hos N. A. Nilsson Tegsnäset och föll från taket samt avled av skadorna på andra dagen.

Olof Johansson hade tre flickor, Alma, Anna och Hulda. Dom kunde spela och sjunga och fortsatte därmed efter honom. Alma var äldst och började först efter fadern att leda sången och spela. Hon ingick nu äktenskap med Dahlin och flyttade till Vindeln. Efter Alma vidtog Anna som sångledare och musiker. Hon gifte sig med lapp-missionären K J Gustavsson, som var född i Skåne men varit missionär i Vilhelmina en 13 – 14 år. Han brukade vara här mycket och predika omkring 1890 – 1896 då dom flyttade till hans hemtrakt. Han var en mycket begåvad predikant. Efter henne så började Hulda spela och sjunga. Hon gifte sig med Oskar Bäckman.

Den förste predikant jag började höra hette Holmström. Den andre hette Anders Bergfors och var född i Slussfors, Stensele född 1850. Han var en duktig predikant och reste omkring och bildade många församlingar här omkring under åren 1890 till 1900 talet. Han for sedan söderut och avled 1925. Omkring 1890 och framöver var många predikanter till Granö och jag kan nämna många vid namn, Edvard Bäckman, Oskar Backman Björnlandsbäck, J Jonsson Gräsmyr, August Edlund från Vännäs, Engman från Bjurholm, Robert Lundström, Manne Olof Olsson från Åmsele, Johan Sandström Åmsele, samt flera hedna missionärer. År 1895 köpte vi orgel till Granö bönhus och predikant A Lindström från Lycksele var här då och invigde den. På hösten 1905 kom Bror Backman som predikant direkt från Missionsskolan i Stockholm. Han var känd i Granö som långflottare. Sitt första bönemöte i Granö började så här: denna fiol har jag använt i den ondes tjänst, nu skall jag använda den att spela och lovsjunga min Frälsare och Gud. Det var trevligt att höra Bror Backman spela och sjunga. Jag minns ännu den text han läste och de sånger han sjöng den gången. År 1906 blev han anställd som missionspastor och hade en lön av 50 kr i månaden. 1908 blev han kallad på missionskonferens och blev antagen till predikant i norra Ångermanland.

Olof Johansson slutade vara bön präst då hans yngsta dotter gifte sig med Oskar Bäckman. Han hade då varit bön präst i över 25 år. Han avled i juni 1909. Karl Andreas Karlsson blev då bön präst i många år. Han avled 1947. Anders Olofsson blev då sångare. Han kunde spela orgel och sjunga. Han avled 1935. År 1906 bildades Granö missions sångkör. Under dessa år var det mycket folk i Granö bönhus. Ofta fick man öppna dörrarna till lilla salen för att få plats för alla besökare. År 1914 kom Wilhelm Ögren från Åmsele och predikade. Han hade gått på Lidingö Missionsskola. Han var född i Granö och var 12 år då föräldrarna flyttade till Åmsele. Jag minns hans första ord då han predikade i Granö: ”Ni Granöbor känner mig och jag är, nu vill jag att Ni skall förlåta mig för mina fel och brister”. Ja denna önskan blev för mig ett minne och vi hörde med stor glädje. Han föddes i Granö 1888 och avled i Trollhättan 1957.

Jag har nu berättat om mina gamla minnen och jag är tacksam för att jag under hela min levnad fått bo och leva i vänskap med mina grannar och vänner i 60 – 70 år. Nu har mina gamla jämnåriga vänner gått ur tiden, men jag hoppas att vi åter en gång skola få mötas i glädje och jubel där hemma. Missionsdistriktsföreståndare har det varit tre stycken, som jag minns, nämligen Ekman, K Gustavsson och nuvarande R Amnerud.
Några minnen om förvaltare Jonas Ström i Granö, delvis berättade av min fader Jonas Larsson född 1829. År 1855 kom Ström till Granö. Baggböle sågverk var ägare till hemmanet där nu Johan Svanberg bor. Ström tyckte det var underligt att inte Granöborna hade något skol- och bönhus. Han tyckte det skulle bli en bra plats där det nu står och gick i författning om att begära en tomt av Baggböle bolag. Bolaget skänkte Granöborna tomten med det förbehållet att det skulle nyttjas som skola och bönhus. Förut stod där en liten gård, och den som bodde där var fru Lina. Hon var änka efter en leutnant som hette Hoverberg och därför kallades backen för ”frubacken” . I byastämme-protokollen år 1865 och 1866 står det ”frubacken” och bonden Erik Jacobsson erbjöd att fru Linas gård skulle få fritt flyttas på hans skifte så den har redan ståt där vägen går intill Axel Berglunds gård. Erik Jacobsson var ägare till Nabbhemmanet 1 tunna skatt. Omkring 1900 talet blev det delat mellan Per Eriksson och Nils Eriksson. År 1860 på Avalund. Min fader Jonas Larsson var med hela tiden och har berättat det. Nu fick Granöborna var och en sina skiften. Nu fick Strömmen igen vad han gjort. Han fick köpa avverkningsrätter å skogen för 40 – 50 år, minsta dimension 8 alnar 8½ tum, 2 fot från backen räknat. Han köpte avverkningsrätter av så gott som alla. Sandviks bolag var ett av två fastigheter om 4 skäls skatt, så nog hade Baggböle såg förtjänst på denne Ström.

År 1887 köpte Jonas Ström hemman i Västerhiske och flyttade dit samma år. Då kom Olof Anton Svanberg hit till Granö. Han hade arbetat i Baggböle förut. Åren 1890 -91 -92 högg Baggböle skog på Vadmyrliden och Skålholmberget, allt virke som fanns tror jag. Dom fick troligen denna rättighet för att dom byggde en stor såg i Holmsund och det blev sedan Holmsunds Bolaget. Ja det vore mycket att berätta om denne Ström. Det var en skojsam gubbe, upplagd för att få roligt, men han var mycket aktad av lägre klassen, och var rättvis mot alla. Min far talade om att de var en som lånat 300,00 kr av en som hette Johan Nilsson JanNingsa. Han lagsökte denne för att få komma åt hans hemman. Då Strömmen fick höra detta lämnade han honom 300,00 så han fick betala JanNingsa. Han blev då riktigt arg på Strömmen, som ju hade mycket roligt häråt. Ja det finns en bok om Degerfors – Västerbotten 1934- och där finns Strömmens bragder antecknade och jag har denna bok. Han var ju morfar åt min hustru Klara Augusta.

Jag skall berätta om Baggböle bolagets avverkningar. Dom började i Vadmyrliden 1889 och pågick i tre år. Det var cirka 30 hästar, som gick där från alla byar runt om. Det sattes upp sju kojor och lika många stallar och kallas ännu i dag för Allemansbo. Söder därom stod en koja samt stall för två hästar.
På Skålholmberget fanns längst i norr en koja med stall som kallades för Hälsobrunn och söder om den en liknande som kallades Kusmarkskojan. Utanför den hade faktor Olof A Svanberg sin koja och rum för hästen. Johan Johansson var körare åt Svanberg i tre år, men han byggde så att han hade hästen i samma rum. Han tyckte det var så roligt ligga och höra hur hästen tugga hö. Så var det två kojor och två stallar bredvid Skrankranningen. Många körare i Strandåker eller som regel alla som körde till Uman. Avverkningen på Skålholmberget började år 1892 och pågick till 1894 och under den tiden låg det cirka 25 hästar i kojorna och hur många som bodde nere vid ån kan jag inte säga. Då gamle Svanbergs pojkar växt upp, Karl A, Olof A och Johan A köpte faktor Svanberg hemmanet Granö, som då var 7 skäl skatt.

Beträffande Baggböleavverkningen så tog bolaget i regel endast en stock, rotstocken. Jag kvistade upp mycket virke på Byssheden och Skålholmbergsheden. Allt det virke som jag behövde till Gottfrid Bergströms gård år 1905. Jag flottade ned detta virke och mycket mera som Bernsten, den som hade affär i Granö, köpte. Han hade eget flottningsmärke och flottade virket till Umeå där han byggde två hus.

Bernsten uppförde också gamla konsum i Granö. Det minns jag mycket väl. Han började 1894 och sålde det till Karl Bergström 1905. Under dessa år byggde Bernsten två stora hus i Umeå. Han tog ju virke från Stensele också där han även hade affär. Ja de var många som kvistade upp virke på Skålholmberget bl aEdvard Forsberg, en farbror till Artur och Karl Forsberg i Granö. Han köpte tomt av Nils Eriksson i Granö och uppförde det hus där nu Ivan Lundström bor. Den är uppförd 1898. År 1899 var Forsberg i flottningen i Byssjan och drunknade där på midsommaraftonen. Jag var själv i närheten då det hände och vi höll på med släppningen i slussen då han ramlade i och åkte genom slussen samt drunknade. Det kändes tråkigt den natten för mig och August Holmgren att stå där sedan och släppa. Edvard Forsberg hade ju denna sommar tänkt gifta sig och flytta in i den nya gården. Skräddarmästare Erik Forslund köpte gården och gjorde den färdig samt bodde där cirka 15 år. Han sålde den till Sko- och Läderhandlaren Oskar Marklund, som avled den 30/11 1930. Änkan Frida fortsatte affären några år men sålde den sedan till Halvar Strandberg. Erik Forslund köpte Granö Såg & Industris gård där nu Frida och Sven Kindborg bor. Holmlund i Skivsjö hade flottnings ackord i Byssjan det året. Året efter drunknade Holmlund i Örån 1900, Skarda Vargträsk.

Ovanstående gamla minnen berättade av Jonas Jonsson i Granö f den 13/10 1877”
Nertecknat av Hjalmar Enström den 5 maj 1959
Granö minnen, som Sten Gottnersson delade med sig.