Är OpenOffice ett bra gratisalternativ till Microsoft Office? (lång version)


Detta är en längre version av den artikel med samma titel som publicerades i tidskriften manus, sid. 11, nr. 2, 2006. Numreringen av frågorna överenstämmer inte eftersom det är fler frågor här. Den tryckta, kortare versionen finns också på http://goranlin.googlepages.com/openoffice

Under senare år har alltfler börjat tycka att den närmast monopolliknande situationen för datorprogram för ordbehandling och kalkyl är olämplig. Vi träffade Mikael Nilsson som är doktorand vid KTH i Stockholm och frågade om OpenOffice är ett alternativ. 

 
1. Du har själv använt OpenOffice i flera år. Vad är dina erfarenheter?
Jag har skapat vetenskapliga artiklar, rapporter, ansökningar, presentationer och illustrationer med mera med hjälp av OpenOffice under ett flertal år, och jag har alltid känt att programmet har levt upp till mina krav. Det har mognat mycket genom åren, och den senaste versionen, 2.0, som släpptes i oktober 2005, är ett väldigt trevligt program.
Jag använder OpenOffice både under Windows och under Linux (ett alternativt, fritt, operativsystem), och programmet gör det i stort sett smärtfritt att samarbeta med personer som använder Microsoft Office.
 

  Mikael Nilsson Foto: Göran Lindgren

2. Ser programmet fult och amatörmässigt ut? Kraschar det oftare än andra program? 
Det är lätt att tro att ett gratisprogram måste se "billigt" ut, men faktum är att programmet snarare ser väldigt professionellt ut, och varenda detalj är noga genomtänkt. Mycket energi har lagts på användbarheten, vilket märks igenom hela programmet.

För några år sedan hände det någon enstaka gång att en tidig versioner av OpenOffice kraschade, men det är nu mycket länge sedan jag upplevde det. Och det spelar mindre roll – programmet har en mycket välfungerande räddningsfunktion som kan återskapa till och med de allra sista ändringarna du gjorde innan programmet kraschade.

3. Hur är det med kompabiliteten, kan man öppna och spara filer gjorda i Word och andra vanliga program?
Jag har ofta samarbeten med personer som använder Word, Excel och Powerpoint, och det går förvånansvärt problemfritt för både dem och mig att utbyta filer, lägga till ändringar och skicka tillbaks. OpenOffice kan läsa och skriva en lång rad format, inklusive Microsoft-formaten.
Kompatibilitet är mycket god, så god att många använder OpenOffice för att reparera filer som Word inte längre kan öppna...

Visst finns det exempel på situationer som skapar problem. Ett exempel är makron, som har ett annat format i OpenOffice och därför inte kan importeras från Word eller Excel. Men det rör mest funktioner som mycket avancerade användare skulle använda.

4. Hur kan OpenOffice vara gratis? Vem har gjort det?
OpenOffice har en lång historia. OpenOffice kommer ursprungligen ifrån StarOffice, ett office-paket som utvecklats av ett tyskt företag vid namn StarDivision sedan 1994. StarDivision köptes 1999 av Sun Microsystems, som släppte en fri version av programmet som då kallades OpenOffice, samt en kommersiell variant som man fortsatt kallar StarOffice.
OpenOffice utvecklas på nätet av en stor grupp av utvecklare. En del av dessa är betalda utvecklare som jobbar för stora företag, inklusive Sun, Novell, Red Hat, Intel och flera. Andra är frivilliga som donerar sin arbetsinsats för att förbättra produkten. Genom att OpenOffice är fritt tillgänglig kan alla få del av varandras förbättringar av produkten, vilket är det som skapar motivation för att delta i projektet. 

5. Företaget Sun har betalat mycket av utvecklingsarbetet med OpenOffice. Varför då, har de någon baktanke med detta?
Sun tjänar pengar på försäljningen av StarOffice, den kommersiella versionen av OpenOffice, men också på att deras eget operativsystem, Solaris blir mer attraktivt genom att det finns ett populärt kontorsprogrampaket tillgängligt på den plattformen. En annan inkomstkälla är olika former av supporttjänster.

Genom att OpenOffice är fritt tillgänglig kan dess popularitet bli mycket större än den annars skulle bli. Så jag tror, att OpenOffice ses av Sun som en sorts marknadsföring Detta har gett oss tillgång till en fantastisk produkt som inte någonstans är avsiktligt begränsad i sin funktionalitet.
 
6. Om nu allt är så bra varför använder då inte ännu fler OpenOffice?
Användandet ökar hela tiden. Sun har räknat till inte mindre än 52 miljoner nedladdningar av OpenOffice och StarOffice och då är inte alla nedladdningar som gjorts från andra källor medräknade. Jag tror dessutom att OpenOffice 2.0 kommer att innebära en dramatiskt lyft i antalet användare. En stor anledning till detta är, förutom andra förbättringar i programmet, att OpenOffice 2.0 levereras med stöd för filformatet OpenDocument, som är ett standardiserat filformat för ordbehandling, kalkylblad, presentationer, med mera. Till skillnad från Microsofts filformat, som är hemliga och mycket svåra att förstå för program som OpenOffice eftersom det inte finns någon dokumentation att tillgå, så är OpenDocument väldokumenterat och lätt för vem som helst att integrera i sina program.  

Så nu är det för första gången möjligt för myndigheter och andra offentliga verksamheter att spara sina dokument i ett standardiserat format, som det går att läsa och skriva till utan att betala dyra licenskostnader för Microsoft Office. Ett exempel är den amerikanska delstaten Massachusetts, som nyligen bestämde att alla 50.000 statsanställda datoranvändare ska använda OpenDocument i sin myndighetsutövning. Liknande beslut har fattats på flera håll, inklusive franska näringsdepartementet, staden München med flera. EU är nära ett liknande beslut gällande EU-administrationen. Sverige ligger faktiskt ordentligt efter i den här utvecklingen som pågår på många håll i Europa och världen i stort. Våra nordiska grannländer har lagstiftat om öppna format för offentlig förvaltning, men av någon anledning har man halkat långt efter i den diskussionen i Sverige. Våra nordiska grannländer har lagstiftat om öppna format för offentlig förvaltning, men av någon anledning har man halkat långt efter i den diskussionen i Sverige. 

7. Många tycker att Microsofts användaravtal särskilt när det gäller uppdateringar blir allt sämre för användarna. Kan blotta existensen av OpenOffice förbättra det?
Personligen så tror jag inte det - utvecklingen när det gäller licensering av Microsofts produkter verkar gå mot mer kontroll och mindre friheter, och jag tror inte att OpenOffice kommer att påverka detta. Det omvända tror jag mer på: att den strängare kontrollen av Microsofts licenser kommer att innebära att fler vill använda OpenOffice. 

Detta gäller i ännu högre omfattning i länder som Indien och Kina, där en del siffror gör gällande att 75% av all mjukvara används utan licens. Om detta görs omöjligt, kommer användandet av gratis och fri mjukvara som OpenOffice att öka dramatiskt. 

8. Finns det någon risk att OpenOffice inte längre uppdateras och man sitter med en massa dokument som är svåra att använda?
Det faktum att OpenOffice 2.0 använder OpenDocument som filformat talar emot detta. I dagsläget har inte mindre än 14 kontorsprogram/-paket meddelat att de kommer att implementera OpenDocument, och fler lär tillkomma. Tvärtom så är det ju så att filer i gamla Microsoft-format är mycket svåra att öppna idag - Microsofts egna produkter stöder inte alltför gamla format. Och eftersom formaten är hemliga kan det vara mycket svårt att få tillgång till informationen. 

Själva programmet OpenOffice kommer knappast att försvinna, mycket tack vare att det är fritt tillgängligt. Även om det mycket osannolika skulle inträffa att Sun skulle överge projektet, kan de övriga som är med fortsätta utvecklingen. Detta är en stark framtidsgaranti som inte kan ges av traditionella kommersiella produkter. 

Så faktum är att risken för att underhållet av ett programpaket skall försvinna helt är minst lika stor - om inte större - när arbetet är helt beroende av en enda kommersiell aktör. Ett aktuellt exempel är de undersökningar av Microsofts utnyttjande av sin monopolställning som sydkoreanska myndigheter just nu genomför. Där har Microsoft hotat att inte längre framställa en version av Windows för den sydkoreanska marknaden om de utsätts för vissa sanktioner. 

9. Om man vill prova var hittar man då programmet och till vilka operativsystem finns det?
Det finns att ladda ner från http://www.openoffice.org. OpenOffice finns på svenska och runt 60 andra språk, och finns tillgänglig för ett tiotal operativsystem, inklusive Windows, MacOS X, Linux och Solaris. Versionen för MacOS X ser mer ut som ett Windowsprogram än ett riktigt Macprogram, men funktionaliteten är densamma som för de andra systemen. 

10. En bekant provade StarOffice för något år sedan och gillade det inte. Är det OpenOffice eller ett annat program?
Som jag nämnde ovan så är StarOffice en kommersiell variant av OpenOffice. StarOffice version 8 bygger på OpenOffice 2.0, och innehåller förutom det som redan ingår i OpenOffice ett clip art-galleri, ett stort urval av mallar, bättre stöd för asiatiska språk, med mera.
De tidiga versionerna av OpenOffice, och därmed StarOffice, var ganska tungrodda och inte alltid så användarvänliga. Detta har ändrats mycket, och OpenOffice 2.0 och StarOffice 8 känns som ett helt nytt program jämfört med dem. Så det är värt att pröva igen, särskilt som det inte kostar något att pröva OpenOffice. 

11. Borde svenska statliga och kommunala myndigheter, skolor och universitet gå över till OpenOffice tycker du? Varför då?
Ja, det tycker jag. Men det är viktigt att påpeka att jag tycker att övergången till ett standardiserat filformat är det primära för offentliga institutioner. Det är vansinne att myndigheter använder filformat som gör att de binder både sig själva och de medborgare som samverkar med dem till en enda leverantör. 

Detta är oacceptabelt för en offentlig verksamhet, i synnerhet när det finns fria alternativ. Dels skapar det ett osunt beroende av uppdateringar för att kunna fortsätta använda formatet, dels gör det att allt man kan vilja göra med filer man producerar (indexera, konvertera, bearbeta, etc.) blir beroende av verktyg från denna enda leverantör, för all framtid. 

Så det rimliga vore att ha som policy, liknande den som delstaten Massachusetts just infört, att använda öppna, dokumenterade format i all offentlig verksamhet. Denna policy påbjuder PDF som ett öppet format för tryckfärdiga dokument, som stöds av ett stort antal verktyg, och OpenDocument som ett standardiserat och öppet format för kontorsformat som ordbehandling, kalkylblad och presentation.
Om detta sedan innebär att man vill använda OpenOffice/StarOffice, WordPerfect (som kommer att få stöd för OpenDocument), eller något annat program som stöder OpenDocument, är upp till den enskilda institutionen. 

Till saken hör att inget hindrar Microsoft från att skapa stöd för OpenDocument i Microsoft Office, eftersom det är en fritt tillgänglig standard. Representanter för Microsoft har dock i intervjuer uttryckt att Microsoft inte har några sådana planer. Det är rimligt att tro att detta beror på att man inte vill göra det onödigt lätt för användare av Microsofts produkter att byta till konkurrerande program.
Naturligtvis så är kostnaden ett viktigt skäl också, kanske i synnerhet för skolorna som lever på trånga budgetar. Att inte använda OpenOffice i skolan anser jag närmar sig tjänstefel, på grund av det slöseri med samhällets resurser som det innebär.

Mikael Nilsson Foto: Göran Lindgren

 
12. Är fri programvara och gratis programvara samma sak?
Nej, fri och gratis är faktiskt helt oberoende av varandra. Fri programvara är programvara som man fritt kan använda, modifiera, förbättra och sprida vidare utan de begränsningar som normalt finns kring programvara. Det går också utmärkt att sälja fri programvara, och det finns många företag som lever på att sälja till exempel välgjorda sammanställningar av fri programvara.
Gratis programvara är ofta befattade med omfattande begränsningar i rätten att sprida vidare eller att modifiera programvaran, och kan därför inte betraktas som fri enligt den definition som Free Software Foundation (http://www.fsf.org) använder. 

13. Har man som användare någon nytta av att källkoden till det program man använder är publicerad och/eller öppen för förändringar?
Man har förvånansvärt stor nytta av detta. Det är väldigt sällan som man som enskild användare utnyttjar möjligheten att modifiera källkoden eller att ens titta på den. Men precis som offentlighetsprincipen sällan utnyttjas av den enskilde, så öppnar fri mjukvara möjligheten för andra att göra saker som du har indirekt nytta av.

Ett exempel: I fallet OpenOffice så är det många som har bidragit medöversättningar av programmet på språk som de själva talar. En del av dessa, till exempel nynorsk, är språk som Microsoft har valt att inte ha stöd för i sitt Office-paket. Och vad har en enskild användare då för val? Med OpenOffice kan engagerade användare skapa sin egen översättning.

På samma sätt är det med andra delar av programmet. När det finns företag eller organisationer som behöver en viss funktionalitet, så kan degå samman och implementera dessa så att det kommer alla till del. Enskilda användare kan bidra genom att hitta fel och rapportera dessa. Det har jag gjort vid ett flertal tillfällen, och jag har hjälpt till att försöka lokalisera vad, exakt, på min dator som gjorde att jag upplevde problemet, men inte utvecklarna som jag kommunicerade med. På så vis löste vi flera problem, och dessa förbättringar är nu en del av produkten. Det är mycket mer motiverande att hjälpa ett projekt som OpenOffice med denna typer av insatser, eftersom jag vet att det kommer andra till nytta, utan kostnad.

14. Hänger OpenOffice på något sätt ihop med den s.k. opensource-rörelsen?
Ja, i allra högsta grad. Open source handlar om att skapa en bättre utvecklingsmodell för programvara genom att göra källkoden tillgänglig. Till skillnad ifrån begreppet fri mjukvara, som betonar de friheter som individen har att modifiera och sprida program, så handlar open source om ett sätt att skapa bättre produkter genom att publicera källkoden så att fler kan upptäcka och hjälpa till att lösa problem.
OpenOffice är både fri mjukvara och open source, så det finns ingen motsättning mellan dessa. Företagen som är inblandade pratar ofta mer om de pragmatiska effekterna på programmets kvalitet, så prataranvändarna och många av de frivilliga utvecklarna mer om de friheter som ges av programmets licens.

Det är viktigt att komma ihåg att open source är inte samma sak som ”public domain”. Upphovsrätten kvarstår med författaren, men omfattande friheter ges i den licens som applicerar på källkoden.

Göran Lindgren