Levnadsbeskrivning (1892-1982)

Under årtionden var Georg Lagerstedt en av Sveriges bästa och mest anlitade tecknare. Han uppmärksammas i bl.a. Svenskt Konstnärslexikon, Svensk Grafisk Årsbok 1941 och 25 svenska tecknare samt Bokens konstnärer av Iwan Fischerström och Svart och vitt av Hoppe-Jungmarker.
        Verk av honom finns på National­museum, Moderna Museet, Stockholms stadsmuseum, Göteborgs museum, Malmö museum, Smålands museum, Grafikens Hus, Sveriges Teater­museum och Kungliga Dramatiska Teatern.
        Huvuddelen av Georg Lagerstedts efterlämnade originalteckningar har donerats till Sveriges Teckningsmuseum, Laholm. 
 
Georg Lagerstedt är oöverträffad som idrottstecknare och den första som gjorde snabba reportage som kunde reproduceras direkt. Han tecknade i skämttidningar på den tid det fanns sådana värda namnet. Han tecknade musiker, dansare och skådespelare, och han illustrerade böcker av framstående författare - även sådana som själva var konstnärer, som Carl Milles, Evert Taube och Björn von Rosen - och verk av de flesta av tidens Nobelpristagare i litteratur.
        Han var också en utomordentlig målare. En värld som nu är försvunnen skildras i målningar av människor och landskap från hans resor i sydeuropa och Marocko på tjugotalet. En värld i förvandling skildras i trettio- och fyrtiotalsmålningar från Frankrike, England, Tyskland och Sverige. Han målar idrottsmän och idrottskvinnor i rörelse. Och genom hela hans produktion lyser samhörigheten med naturen, från de ungdomliga skildringarna av livet i de småländska skogarna till den åldrande konstnärens finstämda studier av skånska trädgårdar och landskap.
        Georg Lagerstedt arbetade som konstnär i sjuttiofem år - han var en av dem som aldrig behövde ha något annat yrke - och avled vid nittio års ålder, verksam i det sista. Han hade redan börjat skolan i Småland när Wilbur och Orville Wright lyckades få sitt flygplan att lyfta några fot över marken borta i Amerika, och han var nybliven folkpensionär när Neil Armstrong landsteg på månen. Detta spann är näst­intill ofattbart för oss som uppfattar sekelskiftets värld som avlägsen historia och alla senare förändringar som givna.
        Georg Lagerstedt var en språkbegåvad kosmopolit med stort intresse för historia, han bodde huvud­delen av sitt liv i Stockholm, och han var i grunden smålänning. Han deltog i sex stora utställningar utanför Sverige, ett fyrtiotal i Stockholm och ett trettiotal i övriga Sverige, och av de senare hölls sju på olika håll i Småland. Efter debuten i Stockholm 1921 hade han ytterligare tio separatutställningar på olika håll i Sverige, och han är representerad på svenska konstmuseer.

1892–1918

Georg Vilhelm Lagerstedt föds den 23 september 1892 i Agunnaryd, Kronobergs län, som sjätte och yngsta barn till organist och folkskollärare Christian Georg Lagerstedt och hans maka Ida, född Carlsson, Målensås. Redan som liten tecknar Georg på allt papper han får tag i, och några teckningar gjorda av en skicklig och fyndig åttaåring finns bevarade.
        
Efter studentexamen vid Växjö läroverk, med goda betyg särskilt i språk och naturligtvis teckning, börjar han på Göteborgs musei målarskola hösten 1910. Följande år skrivs han in på Göteborgs Högskola för språkstudier och även på Valands konsthögskola, där Gunnar Hallström, Anders Trulsson och Axel Erdmann är lärare. Några teckningar från Valandstiden publiceras i GöteborgsPosten. Hans första kända, daterade oljemålning är från 1911, och från tiden fram till 1918 finns 21 målningar bevarade. 
        Första världskriget bryter ut och Georg Lagerstedt gör sin militärtjänst vid Kronobergs regemente. År 1917 besöker han Stockholm och får tre teckningar publicerade av Stockholms Dagblad, och senare samma år börjar han på målarskola i Köpenhamn.

1919–1925

Under hela studietiden bor Georg Lagerstedt ofta hemma på Målensås, men 1919 tar han steget ut i världen. Han avslutar konststudierna i Köpenhamn och reser söderut i sällskap med målarkamraterna Torsten Palm, Hugo Zuhr och Sixten Lundbohm. De tar båt över Nordsjön, förstås, till Nantes, och så börjar ett par intensiva år.
        I Spanien målar och tecknar han i Almuñecar, Granada och Madrid. Därifrån drar han vidare till Ceuta och Tetuan i Marocko, och återvänder sedan till Spanien, där han arbetar också i Barcelona, Malaga, Granada och Valencia. Sommaren 1920 reser han till Paris, där han målar för André Lhote, och vid jultiden tar han tåget hem via Köln och Berlin. Ett femtiotal målningar och över 200 teckningar finns kvar från denna första stora resa.
        Under våren 1921 ordnar Georg Lagerstedt debututställningen på Gummesons konsthall i Stockholm. Av 58 utställda verk är 53 från resan, och recensionerna är synnerligen uppskattande. Men själv har han redan återvänt till Frankrike – Paris och Moret-sur-Loing – varifrån han på våren 1922 fortsätter till Granada och Barcelona. Han kommer tillbaka till Sverige och Målensås senare samma år och är med på Liljevalchssalongen i Stockholm och två utställningar i Göteborg, på Valand och Ny Konst.
        Under 1923 vistas han delvis i Göteborg för att bevaka den stora utställningen där åt Göteborgs-Posten. Han reser också till Kristiania innan han återvänder till Målensås på hösten och förbereder nästa utlandsresa, till Torquay och London. Från England skickar han hem reportage från den stora British Empire Exhibition. År 1925 reser han till Danmark och Norge, och nu kommer också det första porträttet av hans blivande hustru, Olga Isberg, som han träffar då han tecknar en grupp dansare i Malmö.

1926–1947

År 1926 förlovar sig Georg Lagerstedt med Olga Isberg, yngsta dotter till stadsträdgårdsmästaren i Malmö Gunnar Isberg. De gifter sig 1928 och får dottern Vivi Ann, född 1931, och sonen Jan, född 1935. Efter att ha bott vid Coldinutrappan och Narvavägen i Stockholm flyttar familjen år 1940 till en stor våning överst i huset Fredrikshofsgatan 4, intill Djurgårdsbron, där Georg och Olga bor livet ut. 
        År 1926 tar Georg Lagerstedt också anställning på Stockholms Dagblad där han tecknar under signaturen Lager fram till 1947 – då har tidningens namn sedan länge ändrats till Stockholms-Tidningen. Under sina tjugo år där har han en enorm produktion som reportagetecknare, idrottstecknare och teater-tecknare, men också som dagsversillustratör, naturskildrare, skämttecknare och politisk tecknare. Han illustrerar också många böcker och får det första stipendiet ur Albert Bonniers Jubileumsfond år 1939. Att han är med i SHT och Konstnärsklubben lämnar spår i årsböcker och på borddukar, och 1937 dekorerar han baren i Konstnärshuset tillsammans med Birger Lundquist, Gösta Chatham och Robert Högfeldt. Han hinner också med att ha tre separatutställningar och att delta i ytterligare ett fyrtiotal utställningar. 
        Reslusten finns oförminskad kvar. Under tiden före andra världskriget gör han utländska resor i Norge, England, Frankrike, Tyskland, Tjeckoslovakien, Österrike, Ungern och Monaco, och i Sverige reser han omkring i Skåne och Småland, västkusten och Stockholmstrakten, Karlsöarna, och inte minst i norrlandsfjällen.

1948–1982

När kriget är över reser Georg Lagerstedt givetvis ut igen, först till olympiska spelen i London 1948 och sedan också till Norge, Skottland, Italien, Österrike, Holland och Irland. Han gör också många resor inom Sverige: Öland och Bergslagen är nya mål.
        Inte längre anställd kan han ta upp måleriet så mycket han vill. Han är en efterfrågad illustratör och illustrerar skönlitteratur och fackböcker, gärna om idrott och friluftsliv. Hans intresse för sport och idrott visar sig i de frimärken han tecknar. Han illustrerar också noveller och lyrik i tidskrifter som Vi, All världens berättare och Röster i Radio. Han kan ägna sig åt intresseområden som språk, fornhistoria, ortsnamnslära och astronomi och finner samband dem emellan. Stipendier och erkännanden hopar sig.
        Ytterligare ett tjugotal utställningar hinner han med, den sista en separatutställning som han anordnar i Stockholm vid 76 års ålder.
         I juli 1982 avlider hans hustru, och själv avlider Georg Lagerstedt i november samma år.
 
Levnadsbeskrivningen över Georg Lagerstedt utarbetades till hundraårsminnet 1992
av svärsonen Jan-Erik Lundeberg
/ rev 5 juni 2006  ©
Comments