ESST

Välkommen till projekthemsidan ESST
Estlandssvenskans språkstruktur!

Projektbeskrivning

I Estlandssvenskans språkstruktur (ESST) studerar vi en svensk dialekt som man inte vet så mycket om: estlandssvenska. Redan för 800 år sedan flyttade svenskar till öarna utanför Estlands kust, och deras språk utvecklades med tiden till en säregen svensk dialekt. De flesta svenskarna där flyttade dock till Sverige i samband med andra världskriget.

Trots att man har studerat dialekter i mer än 150 år så vet vi inte så mycket om hur man uttalar ord och ljud i estlandssvenska, och framför allt så saknar vi kunskaper om hur man bygger upp fraser och satser i estlandssvenska. Det är olyckligt, dels eftersom estlandssvenskan tycks vara väldigt speciell, dels eftersom de som talar estlandssvenska är både få och ganska gamla.

I resten av Skandinavian (Island, Färöarna, Norge, Danmark, Sverige och Finland) har man gjort stora insatser de senaste åren för att undersöka dialekternas ordföljd, och här i Sverige har man undersökt uttal och betoning i många svenska dialekter. Det material som har samlats in finns nu i stora databaser som är tillängliga för alla språkforskare. Men eftersom vi vet så lite om estlandssvenska så är bilden inte komplett. ESST vill rätta till detta genom att undersöka estlandssvenskan enligt samma principer som man tidigare använt för att undersöka de andra skandinaviska dialekterna.

I projektet intervjuar vi estlandssvenskar och sammanställer material från olika arkiv. Det finns inget särskilt arkiv för estlandssvenska, utan sådant material får man leta efter både i Sverige, Finland och Estland. Dessutom har estlandssvenskarnas egen förening, Den Svenska Odlingens Vänner, tillgång till inspelningar och annat. Ett av våra mål är att göra en katalog över alla dessa resurser, så att man i framtiden får det lättare att forska om estlandssvenskan.

På denna projekthemsida kommer vi fortlöpande att publicera forskningsresultat och en sammanställning över estlandssvenskt arkivmaterial. Här rapporterar vi också om projektets verksamhet i en blogg.

Vi som jobbar med projektet har två olika intresseområden: fonetik (ljud) och syntax (ordföljd). Vi lägger lika stor vikt vid dessa två inriktningar. I projektet ingår en forskare från Estland, Eva Liina Asu-Garcia (som talar både estniska och svenska). Det ingår också två svenska forskare i projektet: Maia Andreasson (Göteborg) och Susanne Schötz (Lund). Otto Ewald och Ida Västerdal är projektassistenter. Projektet leds av Henrik Rosenkvist, som är docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.