Alsters herrgård

Lagmannen och brukspatronen Lars Gustaf Bratt ägde Alsters herrgård. Wikipedia har en artikel om herrgården. Följande text är hämtad från http://hem.passagen.se/alano/alster.html.

Alster, en halvmil öster om Karlstad, ligger där Alsterån rinner ut i Vänern och liknar väl vilket annat villaområde som helst. Ungefär tvåhundrafemtio villor som samsas om sin plats i den kuperade terrängen som från älven vätter österöver. Alster är väl idag mest känt som den plats där den värmländske diktare Gustaf Fröding föddes 22 augusti 1860.
Alsters Herrgård där han föddes, ägs idag av Landstinget i Värmland och Värmlands Museum svarar för den ställning den idag har i värmländsk kulturliv. Herrgården och den närbelägna Frödingstenen är idag välbesökta turistmål. 

Men Alsters historia börjar egentligen redan för 600 år sedan då den indistruella epoken tog sin början i Värmland. En första början till detta var kvarnen i Alster. Läget nära Vänern med alla dess vattendrag gjorde att det fanns lättframkomliga transportvägar både sommar och vintertid. I den uppodlade bygden runt Vänern, fanns också behov av en centralt belägen plats, med en älv som drivkraft, för att kunna mala sitt mjöl. 

Alsters förste ägare var den ryktbare riddaren och upprorsmakaren Jon Haftorsson, född omkring 1310 och besläktad med det norska kungahuset. I ett brev från Stockholm år 1350 erkänner han, att han för full betalning, överlämnat till den svenske konungen Magnus Eriksson, Hammarö där Alster ingick. Strax därefter upprättar biskop Sigge i Skara på kung Magnus begäran, ett dekanat vid domkyrkan där även den kungliga delen av Hammarö skulle ingå. Men Jon Haftorsson satte sig över konungens köpebrev och Skaradekanatets rättighet. År 1366 hotade biskop Nikolaus i Skara riddaren med bannlysning, om han inte återlämnade godset. År 1414 fälldes en dom på räfstetinget. Jon Haftorssons son, Ulf Jonsson Roos av Ervalla, skulle avstå från godset och dekanatet insättas i sin fulla rättighet. I samband med Haftorssönernas uppgörelse i Värmland möter vi för första gången namnet Alster. Av allt att döma gick trots allt Haftorssönerna segrande ur striden när det gällde Alster. De har av allt att döma fått behålla en del av kvarnen eller en viss avkastning av densamma. Skaradekanatet behöll sin del av Alsters kvarn till reformationen och i viss mån ända fram till mitten av 1500-talet. 

Under senare århundraden har även järnhantering och trävaruhandel kommit att betyda mycket för Alster. Förödande bränder i anläggningarna och lågkonjunktur kom att förändra brukets verksamhet. 1866 kom egendomen i händerna på brukspatron J.L. Ahlgren, denne stannade kvar till 1874 då det hela såldes till engelsmännen Joseph Paert och John Hall. 1880 blev John Hall ensam ägare till egendomen och var så fram till 1888 då han sålde till kapten Knut Eklund. Under Knut Eklunds tid i Alster byggdes en valskvarn, medan den ångsåg som fanns måste läggas ned 1892. 1898 sålde Knut Eklund bruket till Alsters Bruk AB. Detta bolag gick emellertid i konkurs och 1900 ropades dess anläggningar och egendomar in av grosshandlare P.G. Jansson. 

I flera hundra år hade också tegel slagits under enkla förhållanden i Alster. Vid sekelskifter gjordes en storsatsning på ett tegelbruk, då man hade tillgång till en stor lertäkt norr om bruket. Alsters Tegelbruk såldes 1947 till Zieglers Kol & Koks i Karlstad. Under många år gick bruket för fullt, men sommaren 1955 brann tegelbruket i stort sett ned till grunden. Den troliga brandorsaken ansågs vara gnistor från en spis i den närbelägna brukshandeln. Då själva ugnarna var oförstörda efter branden var man för att få ut full försäkring tvungen att i stort sett återuppföra anläggningen. Tillverkningen av tegel fortsatte sedan fram till 1967, då tillverkningen definitivt lades ner. 

10 december 1970 brann även kvarnen. Elden fick ett våldsamt förlopp och båda kvarnbyggnaderna blev helt ödelagda. Utsädesmagasinet och kontorsbyggnaden var också illa utsatta, men klarade sig utan några större skador. Någon tanke på återuppbyggnad var aldrig aktuell.

Området ägs idag av Värmlands Lantmän som 1974 renoverades det gamla brukskontoret och det används idag som huvudkontor. Dessutom har en ny lagerhall byggts, som inrymmer lagerdel för maskiner och byggvaror, utställningshall samt kontor för säljare.

Foto:Allan Ohlson

Några forna ägare till Alsters Herrgård:

Riksdrotsen greve Per Brahe.
Gustav Vasas gemål Drottning Margareta Leijonhufvud.
Generallöjtnanten friherre Harald Stake.
Kommerserådet friherre Patrik Alströmer.
Kommerserådet Christian Arfwidsson.
Lagmannen och brukspatronen Lars Gustaf Bratt.
Utrikesstatsministern greve Lars von Engeström.
Protokolljusteraren Gustaf Magnus Stuart.
Grevinnan Dorotea Stierneld.
Utrikesstatsministern friherre G.N.A. Stierneld.
Köpmannen och brukspatronen Jan Fröding.
Lasarettsöverläkaren Dr. Per Clarholm.
Comments