Ålands vapen, rya
ÅLÄNDSKA PERSONHISTORIER

Åland 1721 – 5 220 invånare
Åland 1750 – 9 291 invånare
Åland 1805 – 13 340 invånare
Åland 1807 – 13 154 invånare
Åland 1808 – 12 892 invånare
Åland 1810 – 11 850 invånare
Åland 1916 – 24 700 invånare
Åland 2008 – 27 153 invånare
Åland 2011 – 28 007 invånare
 
 Använd webbläsarfunktionen
sök på den här sidan





Brynolphus Magni Kiellinus född 1612 i Kjellås, Gillberga sn, Värmland – död 21.10.1675 i Prästgården, Sund. Kyrkoherde i Sund. Ålands släktregister V:2 familj 2221.
Han lät måla en votivtavla,
som gör hans familj till dom tidigaste avporträtterade ålänningarna.

Karin Persdotter Emkarby, Finström. Maria Nilsdotter Markusböle, Finström. Lissbeta Markusson Persnääs, Sund. Ebba Finby, Sund. Anna Bengotzdotter Höbolstadr, Sund. Ingeborg Olssdotter Wästansunda, Jomala. Margareta Mårtinsdotter Norrby, Lemland. Födda xxxx – avrättade 1666/67/68/70. Häxor.
 
Artikel i Åländsk odling 1970 sid 156-176: Gerd Jansson – Trolldomsprocesserna på Åland
Artikel i Sanct Olof 1985 sid 155-181: Sol-Britt Kärkkäinen – Skarpanskäringen, Häxprocesserna på Åland 1666-1678
Artikel i Sanct Olof 1987 sid 29-44: Sol-Britt Kärkkäinen – Margareta i Bjärström, prövad med nål : häxprocesserna på Åland 1666-1678
Carina Karlsson – Lisbeta, Per Skarps hustru (1996)

Sigfrid Mattsson född 1618 i Kumlinge – avrättad 1668. Ålands släktregister II familj 345.
Dömd till döden 28.2.1668 för att ha bedrivit dubbelt hor.

Mats Henriksson född ca 1620 – död 1706 i Kumlinge, begravd inne i kyrkan. Riksdagsman. Ålands släktregister II familj 721.
Riksdagsman för Ålands skärgård 1672, sista gången Åland hade två riksdagsmän.

Olof Mårtensson född i Korsö, Brändö – död i Simskäla, Vårdö. Tobakssmugglare. Ålands släktregister III familj 928 och IV familj 741.
Dömd 2.3.1671 till 3 mark i böter för tobakssmuggling från Reval.

Per Joensson född x.x.xxxx – avrättad 25.5.1685. Gästgivare på Signilskär.
Han avrättades och steglades för hädelse. En minnessten står på avrättningsplatsen i Storby, Eckerö.

Andreas Mansnerus född ca 1699 i Kumlinge – död x.12.1762 i Stockholm. Landsfältskär på Åland i trettio år. Ålands släktregister II familj 501.
Den första åländska fältskären, från vilken vi kan följa en oavbruten linje av sjukvårdsverksamhet på Åland till dagens ÅHS. Dotterson till Brynolphus Kiellinus.
 
Sven Andersson – Åländskt skärgårdsliv (1945)
L. W. Fagerlund: Ur Ålands medicinska hävder - artikel i Åland bidrag till kännedom av hembygden (utgivna av Föreningen Ålands vänner 1937)


Jakob Henriksson född 1699 i Björkö, Kumlinge – död (begravd 11.5.1766) i Björkö, Kumlinge, begravd inne i kyrkan. Nämndeman. Ålands släktregister II familj 6.
"År 1714 vart han av fienden med några av sina syskon bortrövad och bortförd till Ryssland på sin 15 års ålder, men efter någon tid rymt tillbaka, men hans syskon som ej kunde skilja den högra handen ifrån den vänstra kunde ej följa honom på flykten ehuru han gärna ville befria dem."

Olof Hambraeus född 9.7.1749 i Norrala – död 21.3.1829 i Umeå, Sverige. Kyrkoherde i Jomala 1789-1812.
Flydde till Sverige 1808/09 undan både ryssarna och sina församlingsbor. Tog säte som representant för Åland i den svenska riksdagen med hjälp av hertig Karl 14.7.1809 och avgick 13.10.1809 efter freden mellan Sverige och Ryssland.

Dan Nordman – Historien som slagträ i Ålandsfrågan


Isak Höckert född 23.12.1755 i Lappnäs sn. Åbo och Björnborgs län – död 31.12.1815 i Loimijoki. Kyrkoherde i Kumlinge 1794-1813. Ålands släktregister II familj 967.
Representerade det åländska prästståndet vid
Borgå lantdag 1809, där han för kumlingarnas del bad om
"Nåd och medlidsamhet, såsom det enda säkra medel at åter varda upreste ifrån det olycksdjup, hvaruti de nu ligga suckande."
Kumlinge fick skattefrihet för år 1809.

Erik Arén född 17.4.1772 i Finström – död 26.9.1859 i Finström. Länsman och frihetskämpe.
Ledare för den Åländska bondehären 1808. Flydde 1809 till Sverige, men kom snart tillbaka till Åland och satt en tid fängslad. Flyttade sedan till Sverige och besökte Åland ett flertal gånger tills han utverkade lov att åter få bosätta sej på Åland. Han fick till och med pension från den ryska staten, som hans andra hustru fick utbetald i Sverige som änkepension när han dött och hon flyttat tillbaka till Sverige. En dotter Sofia, från hans första äktenskap, var gift med assessor Kornejeff och bosatt i Sankt Petersburg.
En blyertsteckning av honom skall ha gjorts efter hans död.
Arensgränd i Mariehamn är uppkallad efter honom.
 
Martin Isaksson – Kring Bomarsund (1982, som talbok 1982)
Karl August Bomansson – Skildring av folkrörelsen på Åland 1808 (utkom 1852, nyutgåva 1905)

Henrik Johan Gummerus född 20.5.1775 i Koski kapell, St Mårtens sn, Åbo län – död 13.7.1836 i Högby, Öland. Kom till Åland, först till Lemlands socken som hjälppräst i december 1799 och därifrån som hjälppräst till Finströms socken 1807.
Ledde den Åländska bondehären vid slaget i Kumlinge 1808.
Gummerusgränd i Mariehamn är uppkallad efter honom.
 
Karl August Bomansson – Skildring av folkrörelsen på Åland 1808 (utkom 1852, nyutgåva 1905)
Nathanael Gerhard af Schultén – Levnadsteckning (nedtecknad på 1820-talet, utgiven 1964)
Artikel i Åländsk odling 1974 sid 69-76: Olof Mustelin – Henrik Johan Gummerus och folkresningen på Åland 1808
Artikel i Åländsk odling 1979 sid 27-37: Hans Medelius – Fältprosten Johan Henrik Gummerus i Sverige

Daniel Boman. Båtsman, krigsfånge och lärare.
Efter Gustav III:s ryska krig var han krigsfånge vid Svarta Havet, varifrån han återvände hem till Åland till fots. 1808 var han stationerad på Sveaborg och hamnade på nytt i krigsfångenskap, den här gången i Sankt Petersburg. Till slut blev han lärare i Lemland.

Soldat Blå. Höstmörkret 1808. Lönnmördare.
Hade i uppdrag att mörda den svenska kungen, Gustav IV Adolf, som sprätte omkring bland Ålands 12 892 invånare med omkring 9 000 soldater, varav bara hälften var kuranta, och höll hov i Lemlands prästgård. Soldat Blå fick aldrig ett tillräckligt bra tillfälle för att komma till skott.
 
Petter Ulric Ferdinand Sadelin född 27.1.1788 i Vasa – död 26.9.1858 i Hammarland. Präst i Hammarlands socken och skolinspektör i Skarpans.
Han jagade iväg Djävulen från Djävulsdansen den 3 augusti 1842 på balen hos överste Grunt i Skarpans.
En vandringsled i Hammarland har uppkallats efter honom.

Gustava Johansdotter född 2.9.1792 i Tenala, Nyland död 13.3.1822 i Granboda, Föglö. Piga. Ålands släktregister IX:1 familj 734.
Hennes avrättning var den sista av dom åländska sockentingens dödsdomar som storfurstendömet Finlands senat godkände och som verkställdes.

Frans Petter von Knorring född 6.10.1792 i Kumo – död 29.3.1875 i Finström. Uppfinnare, bildningsförespråkare, humanist och präst i Finströms socken.
Han är begravd, på egen begäran, norr om kyrkan på Finströms kyrkogård. Han hade en bror bland befälet på Bomarsunds fästning.
Staty utanför Finströms kyrkogård och byst i Stadshusbacken i Mariehamn.
von Knorring museet i Pålsböle är uppkallat efter honom.
Knorringsgränd i Mariehamn och v. Knorringsvägen i Godby, Finström är uppkallade efter honom.

Jakob Andrejevitsch Bodisco född 1794 – död 1876 i Sankt Petersburg. Kommendant i Bomarsund. Ålands släktregister V:1 familj 801.
Kommendant 1949-54 när det ryska
intresset att bygga färdigt fästningen hade torkat in och sällskapslivet var det enda som hände i Gamla Skarpans, Nya Skarpans och Förstaden, tills Bomarsundsslaget 1854 då han blev krigsfånge i Frankrike till 1855.
Bodisco kunde svenska enligt Marika Hausen - Stabsläkare Hausens hus Åländsk Odling 1991.

Fredrika Charlotta Mörck född 16.4.1796 i Bomarsund (Vivarsby/Persby/Skarpans) – död 30.10.1880 i Liby, Saltvik. Ålands släktregister V:1 familj 96.
Clarke talar år 1799 om området Bomarsund som Skårpans, möjligtvis kan namnet Skarpans ha använts för ett större område än bara gården Skarpans, som då kan ha benämnts Skarpans gästgiveri.

Den ryske generalen Demidoff, ägare till 12 000 själar någonstans i Ryssland och kommendant över Åland, förälskade sej i den trettonåriga länsmansdottern och övertalade den nyss omgifta fadern att låta henne följa med honom till Åbo för högreståndsbildning, tre år innan barndomshemmet i Vivasteby, Sund tvångsinlöstes för att ge plats för Bomarsunds befästning.
Flyttningsbetyg skrivet av kyrkoherde Öhman:
"Mademoiselle Fredrika Mörk. Den 1 november 1809 flyttar till Åbo. Läser innantill rent, utantill försvar. Förstår något. Stilla. Minderårig till äketenskap."
Tillvaron i Åbo slutade med en romantisk rymning som slutade i ett äktenskap. Maken dog efter några år. Hennes andra äktenskap var misslyckat och hon såg till att få skilsmässa. Sedan följde ett äktenskap med assessor Ivan Kunitzin, som tog henne till Sankt Petersburg, och hon bytte tilltalsnamn från Fredrika till Charlotte (med e, istället för a). Hon besökte Åland flera gånger medan hon bodde i Sankt Petersburg och vistades en sommar hos furst Glinskij i Skarpans, vid Bomarsunds fästning, under den här perioden.
Som änka, vilket hon blev 1848, flyttade hon till Saltvik tillsammans med pigan Lovisa, som följt med henne ända från fångenskapen hos general Demidoff i Åbo.
En byst över Ålands, i sin livstid mest kända kvinna finns på Saltviks kyrkogård.
 
sign. Draba Verna – Romantiska Öden (1884)
Inngun Grönstrand – Generalens fånge (1949, som talbok 1992)
Artikel i Sanct Olof 1965 sid 63-77: Valdemar Nyman – En korrespondens med assessorskan Fredrika Charlotta Kunitzin
Artikel i Sanct Olof 1966 sid 21-50: Valdemar Nyman – Än en gång Fredrika Charlotta Kunitzin
Artikel i Åländsk odling 1991 sid 31-64: David Papp – Bomarsundsryssar och ålänningarna
Artikel i Sanct Olof 2003-2004 sid 65-79: Johan G Granlund – Ett fängslande kvinnoöde i skuggan av Bomarsunds fästning
Artikel i Sundskarar hemma och borta sid 162-163: Gunnel Andersson – Fredrika Charlotta Mörk

Ramazan Mustapha Oglii. Muhammedansk präst från byn Jelisu i södra Dagestan.
Drygt ett år, 1848-49, av hans inrikesförvisning var han på Åland. Flyttades från Kastelholms kronohäkte, som låg för nära Bomarsunds fästning där det fanns religions och språkfränder, till Nilsas bondgård i Godby – på andra sidan ett färjpass, där en kammare med betjäning – en piga – hyrdes för honom.
Han fick absolut inte ha med andra muslimer att göra, men i övrigt hade han frihet att utan restriktioner röra sej i bygderna. Färjpasset och det att muslimerna i Bomarsund inte visste om hans existens och själva var fångar eller fångna i Bomarsund räckte för att hålla isär dom.

Trots att det finns väldigt lite kunskap om honom så är det möjligt att han blivit avbildad av två åländska konstnärer.
Karl Emanuel Janssons (1846-1874) målning Muhammedansk präst antas föreställa honom.
Ett ansikte målat på baksidan av en chiffonjé, beskrivet av Kjell Ekström i artikeln Ett olöst chiffonjémysterium i Sanct Olof 1985, kan föreställa honom, och i så fall också ansiktet målat på baksidan av det tvådelade skåp från 1782 på Karl-Ers i Svartsmara, Finström som Nya Åland berättar om 30.9.2005, eftersom bilderna på skåpen är så lika.
 
M. Weckström – Geografiskt-statistiskt lexikon öfver Finland, 1851 (Åbo 1852)
M. Roslin – Åland, dess natur, folk och minnen..., skrifter utgifna af Föreningen Svenska Folkskolans Vänner (häfte 17, Helsingfors 1888)
Bertel Hintze – Karl Emanuel Jansson en åländsk målare (1926)
Artikel i Sanct Olof 1962 sid 119-149: Valdemar Nyman – Persiske prästen
Artikel i Åländsk Odling 1969, sid 52-105: Valdemar Nyman – Godby. Bykrönika III
Valdemar Nyman – Som tusen liljor (1944)
Artikel i Sanct Olof 1985, sid 97-118: David Papp – Ramazan och Anna Lisa
Artikel i Sanct Olof 1986, sid 173-179: David Papp – Ramazan Mustapha Oglii var från Dagestan
Harry Halén – Kulkumiehiä, suomalais-itämainen vieraskirja (1986)
Artikel i Sanct Olof 1985, sid 128-133: Kjell Ekström – Ett olöst chiffonjémysterium
Nya Åland 30.9.2005 – artikel om Karl-Ers ansiktet

Den persiske prästen i inrikes exil på Åland 1848-1849

Johan Erik Lindström född 3.4.1805 i Svensböle, Sund – död 9.6.1866 i Svensböle. Bonde, häradsdomare, kyrkvärd, dagboksskrivare. Ålands släktregister V:2 familj 2579.
Svensböledagboken. Skriven av Johan Erik Lindström 1821-1846, utgiven 1985 av Sunds kommun.

Agata Sipelius född 31.5.1810 i Rangsby, Saltvik död 8.3.1882 i Kuggböle, Saltvik. Prästfru i Saltvik socken. Ålands släktregister VIII:2 familj 2342. Flyttade efter makens död till Nådendal, där hon är begravd.
Tillskrivs rollen som Djävulens danspartner vid den bal hos överste Grunt, som gått till historien som Djävulsdansen i Skarpans, Sund den 3 augusti 1842.
 
Agnes Rasks trilogi – Jungfrudansen (1982, som talbok 1983)
                          – Ödesmättade dagar (1984, som talbok 1985)
                          – Frostnatten (1995, som talbok 1996)

Georg August Wallin född 24.10.1811 i Berg, Sund – död 23.10.1852 i Helsingfors. Orientalist. Ålands släktregister V:2 familj 2601.
Reste runt i Arabien 1843-1849.
 
S. G. Elmgren - Georg August Wallins reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 (1864-1866)
Knut Tallqvist - Bref och dagboksanteckningar af Georg August Wallin (1905)
Göran Schildt - Källan i fjärran öknen (1976)
Kaj Öhnberg och Patricia Berg - Georg August Wallin Skrifter 1, Studieåren och resan till Alexandria (2010)
Artikel i Sundskarar hemma och borta sid 208-209: Gunnel Andersson – Georg August Wallin (2006)
 
Anna-Ulla. Anna Ulrika Andersdotter född 20.8.1826 i Högbolstad, Sund – död 9.10.1896 i Vivarsby, Sund. Ålands släktregister V:2 familj 2591.
Tillskrivs en romans med en fransk soldat under slaget vid Bomarsund, augusti 1854. Hon var då bosatt på
torpet Fridhem i Vivarsby, som år 1811 brutits ut ur Fredrika Mörcks barndomshem (Vivasteby nr 2 Mörckens/länsmansgården i Vivarsby) som tvångsinlöstes 1812, medan torpet ligger utanför Bomarsundsområdet och finns kvar ännu. Den 28-åriga kvinnan födde sitt fjärde barn av sju den 10.6.1855.
 


Karl August Bomansson född 5.4.1827 i Saltvik – död 7.2.1906 i Helsingfors. Historiker, arkivarie. Ålands släktregister VIII:1 familj 1464.

Karl Anders Sundman född 14.12.1828 i Grundsunda, Vårdö - död 10.7.1901 i Grundsunda. Kofferdiskeppare, bonde och dödsdömd som landsförrädare. Ålands släktregister IV familj 138.
Han tvingades under vapenhot visa den engelska kartografen Sulivan hur man seglar österom Vårdö. När han anmälde vad han utsatts för blev han anklagad för landsförräderi dömd till döden för att ha bistått fienden. Tack vare att Bomarsunds erövring var över innan en högre instans hunnit behandla ärendet så förkastades dödsdomen och han frikändes.

Artikel i Åländsk Odling 1972 sid 38-44: Martin Isaksson – Några människoöden på Bomarsundskrigets Åland. 1, Carl Gustav Sundman från Grundsunda

Stava-moster. Gustava Andersson född 27.11.1831 i Lövö, Vårdö – död 17.11.1913. Ålands släktregister IV familj 711.
Drev sjömanshem i Mariehamn i ungefär tjugo år.
Byst på Havsgatan, Mariehamn.
Stavamostersvägen i Mariehamn är uppkallad efter henne.

Ludvig Bodnar född 1.8.1837 i Ungern – död 5.10.1909 i Mariehamn. Fotograf.
Hette Lájos, har även använt Lars men är mest känd som Ludvig.
Fotograferade i Sverige och Finland och Åland från 1870-talet. Drev fotoateljé L. Bodnar, Mariehamn åren 1891-1909, som sedan såldes och blev ateljé Helios under 2 ägare innan ägar- och namnbyte år 1926 till Atelier Alandia (senare Foto Alandia).

Erik Viktor Jansson född 29.4.1839 i Kastelholm – död 20.3.1927 i Borgboda, Saltvik. Häradsskrivare och kolerakusk. Ålands släktregister V:1 familj 1633 och VIII:1 familj 311.
Som femtonåring fick han lov att utföra foror, efter slaget vid Bomarsund 1854, för den franska militären och drabbades av kolera. Han överlevde, han hade släktingar i Saltviks skärgård och fick fara dit och rehabilitera sej.
 

Pollin. Johan Gustav Adamsson född 1.4.1843 i Lappböle, Sund – död 25.11.1916 i Sund. Utarrenderat fattighjon. Ålands släktregister V:2 familj 1915.
 
Artikel i Ålandsforskarnas forum Spirkasen av Conny Andersson

Karl Emanuel Jansson född 1.7.1846 i Pålsböle, Finström – död 1.6.1874 i Jomala. Düsseldorfkonstnär.

Alie Lindberg född 1849 – död 1933. Pianist. Ålands släktregister V:1 familj 1659.
Pianoelev i Wien hos Frans Liszt. Turnerade i Europa tillsammans med Frans Liszt.

Mihail Mihailovitj Borodkin född i Prästö 13.9.1852 – död 1919. Historiker. Ålands släktregister V:1 familj 963.
Han var sekreterare åt tsardömets generalguvernör i Finland Nikolaj Ivanovitj Bobrikov.
Gav ut boken Kriget vid Finlands kuster 1854-1855 år 1905.

Lars Wilhelm Fagerlund född 26.10.1852 i Åbo. Provinsialläkare i Godby 1897-1907, landshövding på Åland 1922-37.
Den första landshövdingen som utsågs i enlighet med Ålands självstyrelselag. Både som person och som landshövding, tillika Ålandsdelegationens ordförande med makt över Ålands budget, blev han en nagel i ögat på lantrådet Carl Björkman. Svärfar åt Paffen.
 
Artikel i Åländsk odling 1980 sid 68-96: Nils Storå - Museimannen Lars Wilhelm Fagerlund
L. W. Fagerlund: Ur Ålands medicinska hävder - artikel i Åland bidrag till kännedom av hembygden (utgivna av Föreningen Ålands vänner 1937)

Botilda. Matilda Johansdotter född 7.5.1855 i Vivarsby, Sund – död 7.1.1951 i Vivarsby. Lanthandelsföreståndare. Ålands släktregister V:2 familj 2937.
Efter butikstiden kallad Tilda.
 
Axel Danielsson – I Sund (utgivare: David Papp 1987)

Lisa-faster. Gustava Elisabet Suomalainen född 15.8.1860 i Finby, Sund – död 21.11.1945 i Finby. Ålands släktregister V:1 familj 477.
Arbetade omkring 40 år som jungfru i Sankt Petersburg. Återvände till Finby, Sund i samband med revolutionen 1917.
Lisafastersgränd i Finby är uppkallad efter henne.

Blind-Anton. Anders Erik Karlsson född 26.4.1864 i Vargata, Vårdö – död 22.12.1940 i Vargata. Tiggare och partsredare. Ålands släktregister IV familj 923.
Tog sej om vårarna till Åboland där han gick en tiggarvandring ända till hösten och kylan då han kom hem och väntade att bondeseglationens skutor skulle komma hem och vinstandelarna skulle betalas ut.
 
Artikel i Sanct Olof 1975 sid 78-86: Anni Blomqvist – Blind-Anton

Anders Oskar Eskelin född 2.6.1865 i Liljendal, Nyland. Fennoman och präst i Sunds socken. Ålands släktregister V:2 familj 2239.
Flyttade 1895 till Sund. Bytte 1906 namn till Elovainio. Flyttade 1909 bort från Åland.


Julius Sundblom född 22.6.1865 i Jettböle, Jomala – död 23.8.1945 i Mariehamn. Tidningsutgivare, chefredaktör och politiker.
Landsförvisad från oktober 1903 till januari 1905 för motstånd mot förryskningen, vistades då i Sverige. Lantdagsman för Svenska folkpartiet från 1907 i Storhertigdömet Finland och i Republiken Finland till mars 1919. Dömd i Åbo hovrätt 1920 till 18 månaders fängelse och 3 års förlust av medborgerligt förtroende för förberedelse till högförräderi tillsammans med Carl Björkman. Försatt på fri fot i väntan på att domen skulle verkställas. Överklagade till Högsta domstolen, som fastslog straffet och rekommenderade benådning. Benådades av presidenten i december 1921.
 
Ålands Banks förvaltningsråds ordförande från bankens grundande 1919 till 1923, då hela förvaltningsrådet tvingades avgå.
Mariehamns stadsstyrelses ordförande 1919-34.
Ålands landstings (senare Ålands lagting) talman 1922-45.
Utgivare och chefredaktör för tidn. Åland – "enda tidning för Mariehamn och Åland jämte kringliggande skärgård" även under tiden Ålandsposten år 1919 kom ut och åren 1927-31 då Ålands jordbruksförbund gav ut Ålands Nyheter.
Gick under epitetet Ålandskungen.
Står staty i Mariehamn.
Sundblomsgränd i Mariehamn och Sundblomsvägen i Jomala är uppkallade efter honom.
 
Johannes Salminen – Ålandskungen (1979, andra upplaga och som talbok 1980)

Johannes Eriksson Bjärström, Finström Finström. Förgrundsgestalt i Ålandsrörelsen.
Undgick att häktas tillsammans
med Julius Sundblom och Carl Björkman för förberedelse till högförräderi därför att han råkade befinna sej i Sverige. Hans häktningsorder återtogs innan den verkställts för att minimera den pinsamma politiska fadäs affären blev för Republiken Finland, vars domstolar inte hade kurage att förkasta åtalet utan lät sej användas för politiskt förtryck.

Johannes Holmberg från Östergeta, Geta Geta.
Han skrev inte under Ålandsrörelsens massadress. Ålands landstings talman 1945.

Brita Jansson 1997
Johannes Holmberg och Ålandsfrågan (1997)

Hilda Hongell född 1867 i Mariehamn död 1952 i Helsingfors. Byggmästare.
Första kvinnan att utbilda sej och verka som byggmästare i Finland. Har ritat 100-talet av Mariehamns sekelskiftes (1800-1900) hus.
Hildas hus i Mariehamn är uppkallat efter henne.
Finns utgiven på åländska frimärken.

Gustaf Erikson född 24.10.1872 i Lemland – död 15.8.1947. Redare. Ålands släktregister VII:1 familj 860.
I slutet av segelfartygsepoken drev han världens största segelfartygsflotta, där museifartyget Pommern ingick.
Gustaf Eriksons gränd i Mariehamn är uppkallad efter honom.

Carl Björkman född 15.2.1873 i Åbo – död 1948 i Mariehamn. Lantråd.
Ordförande i Ålands landsting 1918-22. Dömd i Åbo hovrätt 1920 till 18 månaders fängelse och 3 års förlust av medborgerligt förtroende och till att mista tjänsten som ordningsman i Mariehamn för förberedelse till högförräderi tillsammans med Julius Sundblom. Försatt på fri fot och suspenderad från ordningsmannatjänsten i väntan på att domen skulle verkställas. Överklagade till Högsta domstolen, som fastslog straffet och rekommenderade benådning. Benådades av presidenten i december 1921. Mariehamns stadsfullmäktige gjorde en markering genom att betala honom lön under tiden han var suspenderad.
 
Ålands lantråd 1922-38. Omformade lantrådsuppdraget från ett mandatperiodsuppdrag till en tjänst, där han kunde sitta till pensioneringen, utan att behöva väljas för en period åt gången. Vurmade för en militariserad samhällsstruktur och arbetade på 1930-talet för skapandet av en åländsk militär. Han utsattes för ett mordförsök 21.2.1935. December 1938 ställdes han inför landstingets misstroendevotum (som tyckte han misskötte tjänsten, inte mandatet), som han förlorade med rösterna 22-7, och avgick från Ålands landskapsnämnd (senare Ålands landskapsstyrelse och sedan Ålands landskapsregering).
Björkmansgränd i Mariehamn är uppkallad efter honom.
 
Martin Isaksson – Carl Björkman Ålands första lantråd (beställningsverk av landskapsstyrelsen utkom 1988, som talbok 1989)

Erika Lindström Sund Åland
Erika Gustava Lindström född 3.1.1879 i Finby, Sund – död 14.3.1965 i Nickby, Helsingfors. Missionär och poet. Ålands släktregister V:1 familj 462.
Lärarinna i Kumlinge och Lumparland och missionär i Egypten.
Dikten "Vad du är rik min hembygds ö"
 sjungs fortfarande vid fester i hemkommunen Sund.
 
Borghill Lindholm – Kuggens Erika – författare och missionär (1999)
Artikel i Sundskarar hemma och borta sid 135-136: Borghill – Erika Gustava Lindström
 


Otto Andersson född 27.4.1879 i Vårdö – död 27.12.1969 i Åbo. Musikforskare. Ålands släktregister IV familj 439.
"Vit" under inbördeskriget. Motståndare till Ålandsrörelsen – gav ut tidning 1919, Ålandsposten, det blev 17 nummer. Drev därefter bokförlaget Bro.


Paffen. Petter Anian Fredriksson född 17.11.1879 i Kumlinge – död 5.5.1947 i Mariehamn. Polismästare i Mariehamn. Ålands släktregister II familj 548.
Chef i den "vita" skyddskåren i Ekenäs under inbördeskriget.
 
Höll dom första förhören med attentatsmannen Runar Mattsson (son till landskapsnämndsledamot och vice lantråd August Theodor Mattsson) som den 21.2.1935 skjutit mot lantrådet Carl Björkman. Vapnet som användes kom ifrån Mariehamns polisen och var inte registrerat och dessutom hade det använts för självmord inom Mariehamns poliskår, så statsåklagare Arvid Planting tog över ärendet.
 
Artikel i Sanct Olof 1979 sid 120-124: Börje Österlund – PAFFEN, legendarisk musiker och polisman

Seglis. John Ferdinand Sommarström född 23.7.1880 i Mariehamn död 3.9.1964 i Mariehamn. Segelmakare.
Han bodde sin sista tid på Trobergshemmet, som finansierats av skeppsredare Troberg. 29 barnbarn blev det för honom och hustrun Erika.
Segelmakarins-knäckebröd är uppkallat efter honom av ett av dessa barnbarn.

Eric Newby
Den sista seglatsen (1956, nyutgåva 2001)
Kurt Skogberg
Bogsvall och kölvatten (1998)

Slutet på den sista resan för Moshulu, berättat av Seglis

Fanny Charlotta Sundström född 14.9.1883 i Träsk, Sund – död 14.4.1944 i Träsk. Politiker och bonde. Ålands släktregister V:2 familj 2916.
Verkade sju år som lärarinna vid Svenska Katharina skolan i Sankt Petersburg. Landstingsledamot 1922-25 och 1928-44, från det första landstinget till sin död sånär som på en landstingsperiod. Stödde lantrådet Carl Björkmans planer på en åländsk militär.
 
Artikel i Svenska folkskolans vänners kalender 1944 sid 132-135: Hedvig Bjurström – Fanny Sundström

Werner Eker född 8.3.1887 i Högbolstad, Sund – död 12.9.1950 i Mariehamn. Lärare och landskapskamrer. Ålands släktregister V:1 familj 1409.
Enligt Ålands släktregister är han född 8.2. Lagtingets ordförandeklubba är hans hantverk.
 
Valdemar Nyman – Joels brev till Werner Eker (1990)
Artikel i Sundskarar hemma och borta sid 48-50: PO Eker – Werner Eker

Axel Danielsson född 5.1.1890 i Tranvik, Sund – död 1969 i Mariehamn. Journalist. Ålands släktregister V:1 familj 1487.
Journalist först vid Åbo Underrättelser sedan vid tidningen Åland.
 
I Sund – Axel Danielsson om livet i hemsocknen (utgivare: Sunds kommun 1987)

Joel Pettersson född 8.6.1892 i Norrby, Lemland – död 5.1.1937 i Norrby. Konstnär, författare, ungdomsverksamhetsledare och hönsfarmare. Ålands släktregister VII:2 familj 1546.
Gick i Ritskolan i Åbo för att bli konstnär, men hans autodidaktlynne passade inte in i dåtidens undervisningsmetodik så han hoppade av i besvikelse. Hans tavlor visades i hans livstid på några utställningar.
Gjorde en stor insats inom Lemlands ungdomsförening r.f. som pjäsförfattare, teaterkulissmålare, festarrangör, underhållare, bildningsivrare, allt i allo.
Som ensam kvarvarande på gården i Norrby, Lemland när föräldrarna dött försökte han sej på hönsuppfödning, men hade otur med sjukdom inom besättningen. Med tilltagande vardagselände drabbades han av sinnessjukdom och dog efter en tids vistelse på Grelsby mentalsjukhus.
 
Nu hänger flera av hans tavlor i en särskild Joel Pettersson del på Ålands Konstmuseum.
Postumt Ålands nationalförfattare.
Lemlands bibliotek har en särskild hörna tillägnad Joel.
Joel Pettersson-sällskapet bildades 1987 med syfte att bland annat göra Joels många teaterstycken tillgängliga och spelbara inför dagens publik.
 
Böcker med texter av Joel Pettersson
Joel Pettersson – Jag har ju sett (utgivare: Valdemar Nyman 1972, som talbok 1977)
Joel Pettersson – Eldtände (utgivare: Valdemar Nyman 1973, som talbok 1977)
Joel Pettersson – Frifågel (utgivare: Valdemar Nyman 1974, som talbok 1977 och 1983)
Joel Pettersson – Hallonskogen (utgivare: Valdemar Nyman 1975, som talbok 1984)
Joel Pettersson – Knollan (utgivare: Ralf Svenblad 2001)
Joel Pettersson – Till alla, alla, alla... (utgivare: Ralf Svenblad 2002)
 
Böcker om Joel Pettersson
Valdemar Nyman – Pojken och den gråa byn (1977)
Artikel i Sanct Olof 1986 sid 93-101: Nils G Holm – Joels gud
Nils G Holm – Joels gud En religionspsykologisk studie av Joel Pettersson (1987)


Joel Pettersson


Karl Alfons Granit född 1894 i Herrö, Lemland – död 23.2.1968 i Raumo. Tysklandsutbildad jägarsoldat. Ålands släktregister VII:1 familj 1003.
Tillsammans med tysklandsutbildade jägarsoldaten Jan Sundberg, född 1894 i Finström – levde 1970, rodde han iland från den tyska ubåten UC 79 med landsättningsbåten som finns på Ålands museum. Dom båda anslöt sej till den "vita" trupp som drog via Vårdö och genom skärgården till fastlandet, när Sverige och Tyskland tömde Åland på rysk och finsk militär.
 
Artikel i Åländsk odling 1970 sid 42-45: Matts Dreijer – De åländska kondottiärerna
Artikel i Åländsk odling 1970 sid 46-48: Jan Sundberg – Karl Alfons Granit
Artikel i Åländsk odling 1970 sid 49-103: Karl Alfons Granit – Mina hågkomster från jägartiden

Erik Jorpes född 15.7.1894 i Överboda, Kökar – död 1973 i Sverige. Kommunist, medicinforskare och miljonär.
Flydde som läkarstudent med dom "röda" trupperna till Sovjetunionen. Var med och grundade Finlands kommunistiska parti 5.9.1918 i Moskva. Med lov av Finska flyktingkommittén i Petrograd lämnade han Sovjetunionen i september 1919 och i oktober 1919 kom han till Stockholm. 1920 hjälpte han Otto Ville Kuusinen (som Detektiva centralpolisen i Finland erbjöd en belöning om 40 000 mk för bidrag att gripa levande eller död) att fly från Finland till Sverige.
 
Blev svensk medborgare i maj 1923.
Som medicinforskare blev han rik på royalties från den svenska läkemedelsindustrin och dess jätteframgång efter andra världskriget.

"Erik Jorpes har under åren 1930 till 1973 i kronvaluta av egna medel tillhandahållit för den medicinska forskningen i Sverige en summa, vilken på grund av konsumentprisindextalets inverkan på kronans värde intill den 31 december 1983 utgör kr. 28.544.000. Motsvarande i mark från samma tidpunkt är 20.723.000." (Runar Backman)
 
Runar Backman – Erik Jorpes Kökar Moskva Stockholm (1985)

Eyolf Mattson född 1897 i Vårdö – död 1965 i Sovjetunionen. Kommunist, general och Stalinfånge.
Blev under studietiden i Helsingfors "röd" och flydde för livet till Sovjetunionen i samband med inbördeskriget. I Sovjetunionen blev han en högt uppsatt general i den ryska rådsrepubliken Karelen. När förryskningen av Karelen inleddes rensades han ut och mellan 1936 och 1956 var han Stalinfånge, utan att tappa tron på samhällssystemet.
 
Efter fångenskapen fick han inte bo kvar i Karelen, trots att han rehabiliterades 1957 och stalinismen upphörde när Stalin dog 1953.
Efter fångenskapen hade han kontakt med Åland och Finland men Finlands regering tillät honom inte att besöka Åland eller Finland.
 
Erkki Kivalo och Raoul Mittler – Eyolf Mattson: från åländsk teknolog till general i Röda armén
Artikel i Åländsk odling 1970 sid 104-116: Christina Nordgren – Eyolf Mattson-Ignaeus – Ålands Röda General
E. K. Louhikko (Laiho) – Teimme vallankumousta

Valdemar Nyman född 1904 i Österbotten – död 1998 i Mariehamn. Författare, amatörforskare och präst i Finströms församling.
Författaren Valdemar Nyman ger 185 träffar i den åländska biblioteksdatabasen Katrina. Träffarna är i första hand artiklar i årsböckerna Sanct Olof och Åländsk odling. Artiklarna rör allt från teologi, gamla traditioner, personporträtt av såväl döda som samtida, nekrologer över sina kolleger och vänner, konst och arkeologi på Åland till antikens värld. Han var också redaktör för de åländska församlingarnas årsbok Sanct Olof under många år.
Av hans romaner rekommenderas Som tusen liljor från 1944. Det är en historisk roman om den muhammedanske prästen
Ramazan Mustapha Oglii från Dagestan, som den ryske tsaren sände i exil till Åland, någonstans där han inte skulle ha nån som helst kontakt med sina meningsfränder.
Valdemar Nyman Sällskapet ägnar sej åt hans litterära gärning.


Valdemar Nyman

Kalle Glad, Finström. Predikant med egen naturkyrka.

Atos Wirtanen född 28.1.1906 i Långbergsöda, Saltvik – död 10.3.1979 i Helsingfors. Intellektuell, författare, konstkritiker och politiker. Ålands släktregister VIII:1 familj 1868.
Hans storhet framgår av att alla vet att han var förebilden för Tove Janssons "Snusmumriken" – när han i själva verket var förebilden för figuren "Bävern".


Sally Salminen född 25.4.1906 i Vargata, Vårdö – död 18.7.1976. Författare. Ålands släktregister IV familj 1069.
Hennes debutroman Katrina vann en skrivartävling 1936 och gjorde henne berömd. Romanen har översatts till över 20 språk och har även filmats. Den har också gett namn åt den åländska biblioteksdatabasen, som år 2006 hade ca 330 000 böcker.

Sally Salminen
Salminens vänner

Anni Blomqvist 7.10.1909 i Vårdö – 26.6.1990 i Vårdö. Författare. Ålands släktregister IV familj 737.
År 1975 gjordes en 7 timmar, 6 avsnitt lång tevefilm av berättelsen Stormskärs Maja. Lasse Mårtensons musik till tevefilmen är Finlands mest igenkända filmmusik.


Anni Blomqvist

Sverre Scott född 25.7.1911 i Oslo – död 2.2.2000 i Stockholm. Bomarsundsforskare. Ålands släktregister V:1 familj 728.
 
Sverre Scott – Bomarsunds fästning (1961, ny upplaga och översättning till engelska och finska 1974)

Robert Hancock född 1912 – död 1993 i Eckerö. Konstkritiker, keramiker och bildkonstnär.
Som konstkritiker/recensent i lokaltidningarna mellan 1976 och slutet av 1980-talet bidrog
han till det vitala och dynamiska utställningsklimat som rådde för bildkonsten på Åland då.

Signelia Häggblom född 6.6.1917 i Eckerö - död x.7.2010 i Sverige. Författare.
Hennes böcker ger mycket information om bonde- och skärgårdslivet på självhushållningens tid.

Signelia Häggblom

Henrik Nylund född 1945 i Björsboda, Föglö – död 1982 i Föglö. Bildkonstnär, revymakare, landstingsledamot. Ålands släktregister IX:1 familj 96.
Med sin revy Astigut som gavs på Föglö ungdomsgård Vikingaborg 1981 blev han även textförfattare och kulissmakare, samt inspiratör och eldsjäl i Föglö ungdomsförening.
 
Henrik Nylund – eldsjäl i åländskt kulturliv. Minnesbok utgiven av Föglö hembygdsförening.

Åland historia >
Bomarsunds porträttgalleri
porträtt av personer
som varit i Bomarsund
fram till freden 1856

Sundskarar hemma och borta några levnadsbeskrivningar över bortgångna sundsbor

Sundskarar på 2000-talet
ett tidsdokument i bilder

Comments