Om oss‎ > ‎

Britt Rundgren


Mitt namn är Britt Rundgren och har varit medlem i Ängelholms Brukshundklubb sedan 1987 och satt i dess styrelsen mellan 2002-2006. Jag kämpade hårt för att få utveckla agility i ÄBK, men tyvärr misslyckades, på grund av dålig respons från övriga styrelse- medlemmar. Därför startade jag tillsammans med Sara Andersson Kontaktfältets Hundcenter år 2006 som året senare övergick till Bialitt Hundcenter, då Sara Andersson och jag gick skilda vägar.

Jag har växt upp med hundar och mina föräldrar köpte 1956 en västgötaspets, Sickan och det var verkligen en gårdshund, som vallade korna, fångade råttor och vaktade gården både med skall, och om det behövdes även aggressivitet. Då var det inte modernt att gå kurser för hundar ute på landsbygden och att använda halsband och koppel var inte något man tänkte på. Först den dagen när man skall åka till veterinär och man får bära hunden, tur att det inte var en stor hund. Min mors kommentar var "nästa hund skall lära sig att gå i koppel". Sickan blev 13 år och då ansåg min mor att någon valp inte var aktuell men när det kom in en liten, svart, krullig valp så smälte hennes hjärta.

Lotta var en mellanpudel och hon blev mina föräldrars sladdbarn och som blev älskad av oss barn som hade lämnat hemmet och kom hem med våra barn, som älskade att få gå ut med henne i koppel. Även denna hund blev verkligen en vakthund som släppte in, men ingen fick gå ut och ansåg hon att den besökande inte fick hälsa,eller gå för närma någon i familjen så ställde hon sig i mittemellan. 1984 övertog jag med min familj föräldrarhemmet och då ansåg mina föräldrar att även Lotta skulle stanna kvar på gården. Lotta slutade sina dagar 1986, 16 år gammal. Efter tre veckor måste jag ha en hund och efter letande i tidningar så fann jag en fyra månaders västgötaspets och nu var det bara att åka och hämta henne i Kungälv. Idag vet jag vad vi fick för en hund, Mischa som aldrig varit ute ur sin grisbox, absolut ingen social kontakt utanför stallet, aldrig varit inne i ett kök med dess ljud osv. Mycket kunde vi ta igen med mycket arbete och där var agilityn en bra hjälp. Nu hade ju mamma fått en hund och det tyckte vår fjortonåriga dotter var fel och utan vi visste om det ringde hon en rottweileruppfödare i Svedala och berättade såväl om pappas önskan som om mammas, min, rädsla för rottweiler.

Familjen åkte till Svedala för att titta på valpar. Trots att jag hade hjärtat i halsgropen när jag satte mig på köksgolvet när de kom in med 5 st 5 veckors valpar kunde jag bara hålla med om att alla valpar var gulliga. Det blev den valpen, Cilla, som valde mig och i valppriset ingick medlemskap i brukshundklubb, samt 2 st kurser och då var min önskan att få gå dessa kurser och efter den dagen hon kom hem var vi oskiljaktiga och efter två lydnadskurser, blev det agility. Även om hon var en rottweiler var det agility som var det bästa man kunde få träna. Vi har även deltagit i SM-lag flera gånger. 1989 utbildade jag mig till agilityinstruktör och året därpå blev jag godkänd som tävlingsledare. Cilla lämnade mig julen 1998 som väl var hade vi Mischa kvar men hon var även till åren kommen och hon lämnade oss i febr 2000.

Nu stod vi åter utan hund och diskussionen var åter igång, men nu hade ju den nya lagen trätt ikraft, nu fick man ju inte kupera svansen på rottweilern och nu sökte vi efter en tik som vi kände för, som var registrerad, friröntgad och att föraren aktiverat tiken. Under sommaren 2000 kom Fenja till oss en åttaveckors västgötaspets. I augusti hade jag mött Tiken som skulle föda vår nya rottweiler och i april 2001 föddes Chica och henne har jag följt sedan hon var en vecka gammal. Dessa två arbetsvilliga hundar, Fenja och Chica älskar skogsarbete och att få träna agility är toppen. Eftersom bra lydnad är en förutsättning för framgångsrik aktivitet i agility arbetar vi mycket med detta också, det är heller inga problem då båda hundarna älskar alla träningsaktiviteter.

Våren 2009 utökas hundfamiljen med först storpudeln Sol och sen blandisen Luffsen. Vad det ska bli av dem får framtiden utvisa. De har börjat spåra, lydnad och sen får vi se vad de tycker är roligt att göra.
 
Britt

UTBILDNINGAR

 Agilityinstruktör. 1989

Tävlingsledare, agility. 1990

Hundinstruktör, Hundens Österlen, 2006-2007