Kurshemsidan: Informationssökning på Internet - tillämpning släktforskning

Släktforskning som universitetskurs, 7,5 hp.

OBS! Kursen upphör. Ingen examination efter 2012-12-31 OBS!

Linköpings universitet. Campus Norrköping.

Ansvarig för innehåll: Bengt Lennartsson, E-mail: bengt@lendin.se

Blå text alltid klickbar här


ETE299: Informationssökning på Internet - tillämpning släktforskning
Nytt: Bengt 2012 Allmän respons på kursdeltagarnas enkätsvar
Materialet är inte utformat för pappersutskrift; klicka på de blåa länkarna

Nytt: Bengt 2012Nytt: Bengt 2012

Innehåll i detta öppna material:

Kursens bakgrund och syfte
Kursuppläggning
Kursinnehåll
Lärare och kursadministratör
Litteratur och länkar
Kursplan: Rättad version (Formellt antagen, men felaktig version)
Mycket användbara länkar när det gäller släktforskning allmänt
Mycket användbara länkar när det gäller Internets funktion allmänt

Några egna bidrag och provokationer: Några hållpunkter
  • Enkät och Individuell plan (mall/exempel)
  • Introduktionsmaterial
  • Eget arbete med handledning
  • Slutlig redovisning/examination
  • Internt material. (för kursdeltagare)
    Kontakta Bengt@LenDin.se, om du är kursdeltagare och inte kommer in!


    Bakgrund och syfte: Informationssökning på Internet - tillämpning släktforskning

    Kursen gavs först 2006 som en sommarkurs och sedan hösten 2007 som nätbaserad fristående kurs vid Campus Norrköping. Det har visat sig, att studentgruppen var mycket heterogen. Det finns de som är mycket rutinerade släktforskare med stor Internetvana. Andra har lång erfarenhet av släktforskning, men nästan ingen datorvana alls. Ett stort antal ungdomar har stor erfarenhet av Internet, men ingen kunskap om släktforskning. Flera i denna senare grupp har haft en tendens att avbryta, när de upptäckt hur stor insats som krävs, för att komma in i tillämpningen släktforskning. En allmän erfarenhet är, att det är klokt att utgå från de olika kunskaper, erfarenhet och intressen varje kursdeltagare har.
    Därför ber jag alla kursdeltagare, så fort vi etablerast e-postkontakt, att omgående besvara några frågor om både tidigare kunskaper och erfarenheter, och om intressen och ambitioner just med deltagandet i kursen.

    En bakgrund till att kursen finns är mitt eget dubbla intresse för Internet, både som spännande teknik och som ett helt revolutionerande verktyg allmänt, och för kulturhistoria och släktforskning. Inom tillämpningen Släktforskning illustreras väldigt påtagligt de grundläggande frågorna och problemen vid informationssökning över Internet allmänt:

    • Hur skall jag i denna enorma informationsmängd kunna hitta det som är intressant just för mig?
    • Hur skall jag kunna bedöma om den information jag hittar är korrekt?
    • Hur kan jag använda Internet för att presentera mina resultat och hypoteser, för att få dem ifrågasatta eller verifierade av andra?
    Det finns inom släktforskarkulturen, liksom inom alla andra kulturer, personer som spontant känner välmotiverat främlingskap och skepsis, när det sker snabba förändringar. Det finns så mycket helt felaktig information på Internet. Man måste titta i originalhandlingarna; det har minsann jag fått fara runt och göra.

    Det finns också personer, som till sin natur är ständigt nyfikna och direkt vill pröva och utnyttja nya metoder och ny teknik, snarare än att utnyttja det sdom är beprövat och invant. Det som förr krävde flera års sökande i arkiven, tog jag fram på Internet på några timmar,

    Inom "andra forskningsområden" menar man att fri och allmän publicering av antaganden, slutsatser och resonemang är ett sätt att kvalitetssäkra. Genom att materialet blir allmänt tillgängligt blir det granskat och ifrågasatt av andra. Publiceringen är ett sätt att få felaktigheter upptäckta och korrigerade. Min egen erfarenhet är att dessa fenomen också i hög grad gäller inom släktforskningen. Genom att jag lägger ut mitt anträd med tillhörande information på Internet, sökbart via Google, får jag ganska direkt påpekanden, om att något av innehållet är tveksamt eller felaktigt. Om jag bara låter mitt material sitta i en pärm eller ligga i en låda, får jag aldrig hjälp att upptäcka dessa fel! Men jag kan ju fortsätta att tro att allt i lådan är korrekt, Jag har ju i alla fall inte lagt in några av alla de felaktigheter, som finns på Internet.

    För övrigt finns ju en hel del felaktigheter redan i förstahandskällorna, både när det gäller tidpunkter och sakuppgifter som faderskap och sådant, och tolkningen är ofta långt ifrån självklar. I originalhandlingarna införs inte heller några korrektioner eller kommentarer om felaktigheter. Felen där är permanenta och sprids och tolkas som korrekta.

    Sens moral:

    • Lägg ut ditt material på Internet, även dina gissningar och antaganden med de vaga eller starka motiveringar som finns. Då får du hjälp med tolkning och värdering av korrektheten!
    • Bidra också till kvalitetssäkringen genom att granska och kommentera andras antaganden, hypoteser och resultat!

    Allmänt om kursuppläggning

    Kursen bygger i väldigt stor utsträckning på deltagarnas eget intresse av att utveckla sin förståelse, kunskap och förmåga inom området. Vi börjar med att för varje kursdeltagare definiera en individuell plan utgående från tidigare kunskap och erfarenheter och med ett eget mål med kursen.

    I den individuella planen ingår komplettering av grundkunskaperna, både när det gäller Internetanvändning och tillämpningsområdet släktforskning. En utgångspunkt för detta är innehållet i de två kursböckerna.

    I den individuella planen definieras också uppgifter, som sedan utförs under handledning via e-post och chat-funktioner. Uppgifterna skall innehålla sökning efter olika källor liksom sökning inom dessa källor. I uppgiften ingår att ta reda på vilka grundläggande principer som utnyttjas liksdom en diskussion om de olika resultatens tillförlitlighet.

    Lite mera information finns i Riktlinjer om och exempel på individuell plan.

    Slutligen redovisas resultatet av de individuella uppgifterna. Det handlar då om att redogöra för hur man arbetat och för vilka grundläggande principer som utnyttjats. Det är en strävan att samla några deltagare, ca tre till fem, vid varje sådant redovisningstillfälle i Norrköping. Erfarenhetsmässigt har deltagarna ganska stort utbyte av att ta del av varandras redovisningar.


    Kursinnehåll

    Kursen behandlar grundläggande principer för kommunikation över Internet, principer för adressering, mekanismer för sökning efter informationskällor och metoder för sökning i mycket stora informationsmängder.
    • En orientering om utvecklingen av Internet och datakommunikation allmänt.
    • En orientering om informationskällor inom tillämpningsområdet släktforskning. Bedömning av informationens tillförlitlighet inom detta område.
    • En orientering om vad DNA-tekniken skulle kunna innebära för framtida släktforskning (med hjälp av material från National Geographic).
    • Redovisning av resultat av informationssökning allmänt och inom detta tillämpningsområde.
    Kursen behandlar allmänt grundläggande principer och metoder och innehåller inga programmeringsuppgifter. Det är lämpligt med viss datorvana och kursen förutsätter att deltagarna på något sätt har tillgäng till dator ansluten till Internet.

    Hållpunkter

    Enkät
    Alla kursdeltagare får fylla i ett frågeformulär om tidgare kunskaper och erfarenheter, och om intressen och ambitioner i samband med kursen.

    Individuell plan
    Utgående från erfarenheter och intresse definieras en individuell plan med inläsningsuppgifter och en projektuppgift med användning av olika Internetresurser i egen släktforskning.

    Introduktionsmaterial
    Material enligt denna hemsida, vid behov kompletterat.

    Eget arbete med handledning
    Den individuella projektuppgiften utförs på egen hand under handledning via Internet. Det lokala stads-/kommunbiblioteket har ofta tillgång till de resurser som krävs. Lite mera information om uppgiften finns i Riktlinjer om och exempel på individuell plan.

    Slutlig redovisning/examination


    Resultatet av den individuella uppgiften redovisas muntligt, med skriftlig sammanfattning, vid ett redovisningstillfälle i Norrköping. Tid för detta överenskoms individuellt, men det är en strävan att försöka samla 3-6 kursdeltagare vid varje sådant tillfälle.

  • Lärare och kursadministratör


    Kurslitteratur och länklista

    Kursböcker:
    • Släktforskning. E Thorsell, U Schenkmanis. ICA-förlaget. ISBN: 91-534-2344-5.
    • Informationssökning på Internet. Lars Våge m.fl. 2:a uppl. Studentlitteratur 2008. ISBN: 9789144053691.
      Ett alternativ till Lars Våge ovan är:
      Effektiv informationssökning på webben - Handbok i konsten att söka information. Jonas Fransson. HEXA förlag 2007. ISBN 978-91-977109-0-9.

      Att tyda gammal handstil kan bli aktuellt, både om man läser direkt, via mikrofilmläsare eller via Internet. En bra hjälp då (inte kurslitteratur som examineras) är:
    • Läsebok för släktforskare. Lär dig tyda och läsa gammal handstil. H Anderö, E Thorsell. ICA-förlaget. ISBN: 91-534-2491-3.

    Länkar till svenskt material:
    Mycket av det material, som inte är fritt tillgängligt över Internet, finns på många stads-/kommunbibliotek, och man kan också ibland få tillgång till det genom medlemskap i en lokala släktforskarförening.
    • Föreningen för Datorhjälp I Släktforskningen, DIS, med DISBYT för utbyte av information släktforskare emellan, och DISPOS som ger kraftfull hjälp att hitta i andra källor. Föreningen DiS har åtta regionföreningar, se hemsidan. Intressant utvecklingsprojekt RGD, Rikstäckande Genealogisk Databas.
    • Nättidningen Rötter med Anbytarforum från Sveriges Släktforskarförbund, som har en Nätbokhandel med många mycket använbara CD-skivor, bl.a. de rikstäckande: Sveriges dödbok 1901-2007, Sveriges befolkning 1890, 1900, 1970, 1980 resp. 1990 och en mängd Medlemsföreningar över landet.
    • SVAR Riksarkivets webtjänst. Där finns ett häfte Introduktion om släktforskning. Flertalet tjänster kräver abonnemang, som är avgiftsbelagt. Hemsidan ger information om vilka tjänster som finns tillgängliga via Internet. SVAR hat också sin Internetbokhandel med mycket intressant och användbart material. Man kan också söka i NAB Nationella arkivdatabasen på t.ex. personnamn,  ort- och gårdsnamn
    • Företaget Arkiv Digital har kommit långt när det gäller skanna in arkivmaterial av intresse för oss släktforskare. Modern digital fototeknik och bra användargränssnitt gör deras tjänst AD On Line till ett utmärkt hjälpmedel, och finns det material vi söker inskannat, får vi via datorn och Internet en bildkvalitet helt i nivå med vad vi skulle få med originalhandlingarna i arkivet.
    • Utöver kyrkobokföringen finns åtskilligt annat arkivmaterial tillgångligt via Internet. Ett exempel är Historiska kartor från Lantmäteriets .
    • Företaget Genline var tidigt ute och skannade in mycket från miktrofilerna som kom fram i samarbetet mellan mormonerna och Riksarkivet, och Genline gjorde mot avgift detta material tillgängligt via Internet. Idag har tekniska utvecklingen möjliggjort den betydligt bättre bildkvalitet som erbjuds via AD-Online, och Genline fokuserar på andra tjänster som Bygdeband och Familjdeband. I juni 2010 har amerikanska Ancestry köpt företaget Genline och tar över dess kunder, tjänster och tillgångar.
      Från Genline kan man fritt ladda ner häftet: Släktforska med GENLINE.
    • Den ideella föreningen Släktdata har som huvudmål att göra så många avskrivna eller indexerade kyrkböcker som möjligt fritt tillgängliga för släktforskning ... och ... hjälper föreningar och enskilda personer med råd för registrering och gör resultatet fritt sökbart direkt på Internet för alla.
    • Datorprogrammet MinSläkt laddas ner från http://www.dannbergsdata.se/.
      Alternativa program bl.a.: Holger och DISGEN.
    • Det finns en hel del källor som täcker delar av Sverige, speciella kategorier eller speciella släkter. Några exempel: Demografiska databasen vid Umeå Universitet, Demografisk Databas Södra Sverige för Skåne, Halland och Blekinge, Svensk lokalhistorisk databas för Halland, Småland och Västra Götaland, Båtsmän i östra Blekinge och Centrala Soldatregistrets databas.
    • Det finns flera väldigt omfattande samlingar av länkar till släktforskarsidor. Särskilt rekommenderasr jag de utmärkta: Intressant och mycket användbar är också Mattias Palmeståls samling av svenska avskrifter.
    • Lite allmänna råd och anvisningar mm från 1995 och 2002, Släktforskning i Sverige inlagda av P O Bergman, Sturefors på den första hemsidan i Sverige på ämnet släktforskning.

    Länkar till några källor i Finland och andra grannländer:
    (Jag tar tacksamt emot tips!)

    Länkar till några källor i USA:
    • Ancestry med immigrationsregister, folkräkningar, födsel, vigsel och dödsböcker i USA. Avgift. Det finns nu också en Svensk Ancestry.
    • En till Ancestry knuten anbytarfunktion http://www.rootsweb.com/, ungefär som DISBYT, ar avgiftsfri.
    • Genealogy, också främst USA och med stor utbytesverksamhet släktforskare emellan. Avgift.
    • Mormonernas Family Search har material från alla länder. Tack vare dessa insatser har vi fått mycket svenskt arkivmaterial på mikrofilm, hanterad av Riksarkivet och som bl.a. GENLINEs tjänster primärt utgått ifrån. Idag är det kodade och sökbara materialet mycket ofullständigt och ganska otillförlitligt. Man kommer dock de allra närmaste åren i ett mycket ambitiöst projekt att kraftigt förbättra och utvidga funktionerna.
    • Godfrey Online, medlemsavgift för flertalet tjänster
    • Minnesota Historical Society med födelse och dödsböcker
    • Lista med länkar till emigrantsällskap i olika länder (Länken till Svenska emigrantinstitutet är dock felaktig, för korrekt adress, klicka här)
    • Mycket att hämta från Emibas, ett samarbetsprojekt mellan Svenska Emigrantinstitutet och Sveriges Släktforskarförbund.

    Möjligheter med DNA-teknik
    Dina anor 60 000 år tillbaka och i nutid med hjälp av DNA, se The Genographic Project med National Geographic och IBM.
    Du kan från projekthemsidan beställa ett "kit" för stt skicka in ditt eget DNA till projektet, och du får sedan i brev information om resultatet och troligen uppgifter om personer, du har gemensamma anor med.
    Det finns ett antal aktörer, som erbjuder liknande tjänster. De riktar in sig på familjeband senaste seklerna, till skillnad från Genographic Project, som fokuserar på folkvandringar senaste hundra tusen åren. Exempel på sådana:
    Tillbaka till:

    Ansvarig för innehåll: Bengt Lennartsson, E-mail: (Beng@LenDin.se)