Debattblogg

Lite om mig

Mina debattämnen är i vid mening utvecklingsfrågor, vilket i praktiken främst rör utbildning, regionutveckling och urbanisering. Till vardags är jag lärare på Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn och bor i Skoghall. Vill du kontakta mig nås jag på anders.andersson@kristinehamn.se. Artikelrubrikerna nedan följs av en länk till debattartikeln i tidningen de publicerats i.

Vidga perspektiven i valrörelsen

Fakta, kunskaper och ett reflekterande synsätt

Kritiskt tänkande kräver kunskap

Första steget viktigare än prestige

Slutreplik på repliker nedan, NWT-debatt 2018-02-22: https://nwt.se/asikter/debatt/2018/02/22/forsta-steget-viktigare-an

Dialog och samarbete bättre än Nato

Repliker från moderata och centerpartistiska riksdagsledamöter. 

Ska Hyperloop ersätta planerna på höghastighetsjärnvägar?

Tre promille till Värmlands järnvägar

Skutbergsgården kan bli finast i Sverige

Uppdatera och marknadsför Finnskogsleden

Vidga Sverigeförhandlingens uppdrag till Stockholm-Oslo

Lär av friskolorna och bygg nya skolor

Segregerade skolor skapar utanförskap

Lita på 16-åringarna och ge dem rösträtt

Socialdemokraterna undviker debatt

Öppnar upp för förnybar kärnkraft

Värmland bör ingå i Svealands län

Ompröva inställningen till kärnkraft

Varför stöds inte forskning om ny kärnkraft?

Länk till NWT-debatt 2016-03-09: http://nwt.se/asikter/debatt/2016/03/09/varfor-stods-inte-forskning-om-ny? samt replik från Stina Bergström och Lise Nordin (mp).

Omgång av klass kan vara bra idé

Hur vill bilbranschen minska utsläppen?

Skatteväxla för miljö, hälsa och arbete

För höga språkkrav på gymnasiet

Länk till Skolvärldens debattsida 2015-10-12: http://skolvarlden.se/artiklar/hoga-sprakkrav-pa-gymnasiet  

Satsa på fjärde generationens kärnkraft

Samarbete stärker regionens utveckling

Länk till NWT-debatt 2015-06-08: http://nwt.se/asikter/debatt/2015/06/08/3

Vi borde bilda vänorter - så kan vi hjälpa Rumäniens romer

Mellansverige saknar en stor flygplats

Länk till NWT-debatt 2015-05-04: http://nwt.se/asikter/debatt/2015/05/04/mellansverige-saknar-en-stor, samt svar från Nina Larsson och Niklas Wikström.

Visioner för regional tillväxt

Länk till NWT-debatt 2015-04-20: http://nwt.se/asikter/debatt/2015/04/21/visioner-for-regional-tillvaxt, samt svar från Nina Larsson och Niklas Wikström.

Fastighetsskatt och ränteavdrag

Vinster utgörs av skattesubventioner

Länk till artikel i NWT 2015-02-25: http://nwt.se/asikter/debatt/2015/02/25/vinster-utgors-av 

Låt fler elever gå om - det vinner de på i längden

Fortum har dyraste elnäten

Demokratin behöver utvecklas

Länk till artikel i NWT 2015-01-19: http://nwt.se/asikter/debatt/article1726097.ece 

Nyvalet ger miljön nya möjligheter

Har Värmlands länsmuseum glömt sina fasta utställningar?

Länk till artikel i NWT 2014-11-26: http://nwt.se/asikter/debatt/article1692680.ece, samt svar av museichef Eva Hallén.

Ge alla gymnasieelever rösträtt

Länk till artikel i NWT 2014-11-11: http://nwt.se/asikter/debatt/article1682085.ece 

Orimliga krav på svenska och engelska

Länk till artikel i NWT 2014-10-23: http://nwt.se/asikter/debatt/article1669583.ece

Uppvärdera kunskap i skolan

Länk till artikel i NWT 2014-09-27: http://nwt.se/asikter/debatt/article1651408.ece

Kristinehamn behöver teknikcenter

Kortare arbetstid för småbarnsföräldrar

Sverige är mer än storstäderna

Länk till NWT-debatt 2014-08-11: http://nwt.se/asikter/debatt/article1615346.ece 

Hur vill politikerna utveckla Hammarö?

Länk till NWT-debatt 2014-05-27: http://nwt.se/asikter/debatt/article1565967.ece

Språket viktigt för EU

Hur vill MP ersätta Europas fossilberoende?

Det krävs en konstruktiv debatt

Länk till NWT-Debatt 2014-04-25: https://www.nwt.se/asikter/debatt/article1539646.ece

Så kan koldioxidutsläppen minskas

Länk till NWT-Debatt 2014-04-11: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1530739.ece

Förvirrande om kärnkraft

Så minskar vi koldioxidutsläppen

Simpla argument för statlig skola

Länk till NWT-Debatt 2014-02-27: http://nwt.se/asikter/debatt/article1497167.ece 

Våga ifrågasätt Stockholms tillväxt

Mer pengar till skolan med ett lärarfack

Splittrade fack sänker lärarlöner

Länk till VF-Debatt 2013-12-19: http://www.vf.se/asikter/debatt/splittrade-fack-sanker-lararloner

Länk till NWT-debatt 2014-01-02: http://nwt.se/asikter/debatt/article1451257.ece

Bygg modernt, centralt och vattennära

Länkt till NWT-debatt 2013-11-27: http://nwt.se/asikter/debatt/article1432212.ece

Sluta skyll skolans problem på kommunaliseringen

Länk till debattartikel i Dagens Samhälle 2013-11-04: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/sluta-skyll-skolans-problem-pa-kommunaliseringen-6731

Bo Janssons dröm om staten hjälper inte oss i skolan

Länk till debattartikel i Dagens Samhälle 2013-10-22: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/bo-janssons-droem-om-staten-hjaelper-inte-oss-i-skolan-6588

Rätt läxor stärker inlärningen

Länk till VF Debatt 2013-10-26: http://www.vf.se/asikter/debatt/ratt-laxor-starker-inlarningen

Läxor viktig del av skolan

Läxdebatt i NWT

Debatt om läxor i NWT 2013-10-12: http://nwt.se/lasarnas/i_fokus/article1396108.ece#comment-1077915714

Kulturgeografiska dystopier

Länk till NWT Debatt 2013-10-12: http://nwt.se/asikter/debatt/article1397799.ece

Infrastruktursatsningar urbaniserar Sverige

Länk till VF:s debattsida 2013-09-14: http://www.vf.se/asikter/debatt/infrastruktursatsningar-urbaniserar-sverige

Stärk kommunernas ansvar för skolan

Länk till NWT:s debattsida 2013-09-06: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1372374.ece

Sänkt arbetsgivaravgift ger fler jobb

Länk till NWT:s debattsida 2013-08-26: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1364951.ece

Begränsa frisöket till gymnasieskolan

Länk till debattsidan i Dagens Samhälle 2013-08-14: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/begraensa-frisoeket-till-gymnasieskolan-5959

Vägavgifter utvecklar infrastruktur i hela landet

Länk till VF:s debattsida 2013-07-17: http://www.vf.se/asikter/debatt/vagavgifter-utvecklar-infrastruktur-i-landet

Begränsa frisöket till gymnasiet

Länk till NWT:s debattsida 2013-07-04: http://nwt.se/asikter/debatt/article1333331.ece

Politik för arbete och spridd tillväxt

Länk till debattsidan i NWT 2013-05-02: http://nwt.se/asikter/debatt/article1300798.ece

Bästa läget för Teknik- och innovationscenter i Kristinehamn

Länk till debattsidan i Nya Kristinehamnposten (NKP) 2013-03-20: http://web.kristinehamn.se/skola/anders/artikel_nkp_20130320.JPG

Flyget bidrar inte till infrastrukturen

Länk till NWT Debatt 2013-02-26: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1257165.ece

En djefla dyr utställning att lära av

Länk till NWT Debatt 2013-01-31: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1242138.ece

Sätt kunskap och människor i skolans centrum

Länk till Dagens Samhälle debatt 2013-01-08: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/saett-kunskap-och-maenniskor-bri-skolans-centrum-4359

Har Värmlandstrafik missat tåget?

Länk till VF Debatt 2012-12-19: http://www.vf.se/asikter/debatt/har-varmlandstrafik-missat-taget

Flytta skolmuseet till Sandgrund

Länk till NWT Debatt 2013-01-02: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1223324.ece

Bra styrdokument är bättre

Länk till NWT Debatt 2012-11-22: http://nwt.se/asikter/debatt/article1206149.ece

Låt infrastrukturpengarna utveckla hela Sverige

Länk till Dagens Samhälle Debatt 2012-11-15: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/lat-infrastrukturpengarna-utveckla-hela-sverige-4024

Styrdokumenten är svårtolkade

Länk till Skolvärlden Opinion 2012-11-12: http://www.skolvarlden.se/artiklar/styrdokumenten-ar-svartolkade

Infrastruktur som skapar utveckling

Länk till VF debatt 2012-11-09: http://www.vf.se/asikter/debatt/infrastruktur-som-skapar-utveckling

Skolorna måste våga visa sina plånböcker

Länk till Dagens Samhälle Debatt 17/10 2012: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/skolorna-maste-vagabrvisa-sina-planboecker-3743

Nobelbanan kostar 6 miljarder

Länk till NWT Debatt 2012-09-29: http://nwt.se/asikter/debatt/article1176299.ece

Utlokalisera statliga bolag och myndigheter

Länk till NWT Debatt 2012-09-14: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1168256.ece

Infrastrukturfrågorna kräver brett samarbete

Länk till VF debatt 2012-09-10: http://www.vf.se/asikter/debatt/infrastrukturfragorna-kraver-brett-samarbete

Skolans ställning måste stärkas

Länk till NWT Debatt 2012-08-15: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1152598.ece

Vilka är Jörnmarks framtidsbilder?

Länk till VF Insändare 2012-08-01: http://www.vf.se/asikter/insandare/vilka-ar-jornmarks-framtidsbilder

En visionslös kapacitetsutredning

Länk till NWT-debatt 2012-07-23: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1140998.ece

Landshövding med visioner

Länk till VF Debatt 2012-07-02: http://www.vf.se/asikter/debatt/landshovding-med-visioner

Skolan i välfärdssamhället

Länk till NWT Debatt 2012-06-25: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1127285.ece

Värmlands museum största attraktionen

Länk till artikel i NWT Debatt 2012-05-28: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1112978.ece

Länk till artikel i VF Debatt 2012-05-29: http://www.vf.se/asikter/debatt/varmlands-museum-storsta-attraktionen

Dynamiska skatter sprider tillväxt

Länk till artikel på NWT-Debatt 2012-03-28: http://nwt.se/asikter/debatt/article1077465.ece

Regionalpolitik för storstäder

Länk till artikel på NWT-Debatt 2012-01-14: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1037723.ece

En strategi för lyckad utbildning

Nya Kristinehamnsposten, december 2011:

Att vara lärare i dagens grund- och gymnasieskola är inte alltid roligt när omdömen och betyg ska ges. Alltför ofta når elever inte nå upp till godkända nivåer, vilket i värsta fall resulterar i uteblivet grundskole- eller gymnasiebetyg. Enligt de internationella undersökningarna PISA och TIMSS har elevernas kunskaper försämrats, främst inom matematik, men även inom läsförståelse och naturvetenskap.

Vad är det egentligen som händer med våra ungdomar? Att de drabbats av dåliga lärare och nedskärningar tror jag inte är hela sanningen. År 2007 satsade Sverige som tredje land i världen mest på utbildning efter Island och Danmark, mätt i offentliga medel som andel av BNP (Kostnader för utbildningsväsendet 2005–2009, SCB).

Mycket av många ungdomars tid och engagemang upptas av smartphones, datorer, kommunikation, konsumtion, ett ständigt koncentrationshämmande informationsflöde, samt mindre fysisk aktivitet. Läggs därtill en bristfälligt styrd skola, med otydligt mål och krav, tror jag sanningen närmar sig. Oavsett orsakerna kan vi göra en hel del som förbättrar elevernas studieresultat. Följande är förslag till en pedagogisk strategi: 

  • Trots nya kursplaner är de inte tillräckligt konkreta för att förstås av lärare, elever och föräldrar. Innehållet bör därför konkretiseras för varje årskurs och ämne i grundskolan respektive gymnasiekurs, där det detaljerat i text och med exempel anges vad kurser omfattar i bredd och djup. Kursplaner med ett detaljerat centralt innehåll och entydiga kunskapskrav, som eleverna löpande utvärderas och formativt bedöms emot, lägger grunden för en rättvis utbildning. Med ett tydligt innehåll slipper lärarna dessutom fundera på vad som ingår i kurserna och kan ägna tid och kraft åt undervisning.  
  • Liksom elever utan ett godkänt betyg från grundskolan inte får gå vidare till gymnasiet, bör elever som inte blir godkända på nationella prov i årskurs 3 och 6 oftare rådas till omgång av årskurs. Brister i tidigare årskurser kan ha orsaker som är svåra att kompensera för med stödåtgärder och att då gå vidare kan bli förödande för resten av skoltiden. Även omgång av årskurs 9 som alternativ till introduktionsprogrammet bör diskuteras. På gymnasiet bör elever med många underkända betyg starkare rådas till omgång eller omval, liksom att överliggande kurs inte får påbörjas innan underliggande är godkänd.  
  • Sedan grundskolan avskaffade allmän och särskild kurs i matematik har duktiga elever blivit färre då de gynnas av nivågruppering. Liksom skolans val idag används för stöd, bör elevens valkursutformas för elever som vill fördjupa sig i matematik inom ramen för kursplanen. Matematik har här en särställning, eftersom kunskaperna grundläggs under lång tid och är viktiga för fortsatta studier.
  • Enligt många studier utvecklas lärare i sin yrkesroll via Learnig studies, d.v.s. genom att besöka varandras lektioner och lära av varandra, vilket bör bli en del i den årliga kompetensutvecklingen.
  • Skolledare och rektorer är viktiga för den pedagogiska utvecklingen, enligt bl.a. Skolinspektionen, varför de bör ha pedagogisk erfarenhet från det stadium de leder. På den österrikiska gymnasieskolan i Jenbach Brogårdsgymnasiet har kontakt med, undervisar rektor, vilket dessutom gör honom naturligt delaktig i det pedagogiska arbetet.
  • Många elever har dålig studieteknik och ovana vid att själva öva på moment de har svårt för eller inte hinner med i skolan. Elever bör därför tidigt tränas i att ta ansvar för sina studier via enkla läxor, såsom multiplikationstabeller, räkning, läsning, glosor, sångtexter och faktainlärning i olika ämnen, vilket dessutom befäster allmänbildning och tränar arbetsminne och koncentration.
  • Undersökningar (Den lärande hjärnan, Torkel Klingberg) visar att elever som spelar ett instrument lyckas bättre i skolan. Förutom det roliga i att musicera, verkar koncentration i samband med regelbundet övande stärka arbetsminne och inlärningsförmåga. Varför inte låta musikskolan undervisa alla elever i årskurs 3 i ett instrument, som på 1970-talet? Har vi råd att ge elever en dator bör vi ha råd med en blockflöjt (50 kr) eller enklare stränginstrument.
  • Konditionsträning påverkar även hjärnan positivt (Torkel Klingberg). Eftersom elever rör sig allt mindre bör skolan kompensera för detta med exempelvis ett par konditionspass per vecka i alla årskurser, antingen på idrottslektioner eller på utökad schematid.

Att år efter år tvingas ge elever underkända betyg är nästan lika destruktivt för läraren som för eleven som blir underkänd. Därför måste vi ständigt utveckla och prova strategier som inte bara ökar antalet godkända elever, utan som även utvecklar eleverna så att deras hågkomst och utbyte av skoltiden blir något verkligt positivt. Att få lyckas med detta är kärnan och drivkraften i det framtidsdanande läraryrket.

Anders Andersson, lärare på Brogårdsgymnasiet

Karlstads friskolor utarmar grannkommunerna

Länk till artikel i NWT 2011-11-11: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1000582.ece

Låt visioner utan prestige styra utvecklingen

Länk till artikel i NWT 2011-09-30: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article977356.ece

Större möjligheter med Bergslagen

Länk till artikel i NWT 2011-08-11: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article949032.ece

Utveckla Bergslagsområdets infrastruktur

Länk till artikel i NWT 2011-07-28: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article942362.ece

Gymnasium och näringsliv i samverkan

Nya Kristinehamnsposten, juli 2011:

Kristinehamns Teknik- och Innovationscenter bör snarare bli ett Utbildnings- och Näringslivscenter, som förutom gymnasieutbildningar även inrymmer NäringslivsSamverkan, Stål & Verkstad, kommunens skolkansli, samt på sikt kanske också Arbetsförmedlingen.  

Synpunkterna teknikföretagen i Kristinehamns näringsliv redogör för i ett dokument till kommunstyrelsen kring etablerandet av ett Teknik- och Innovationscenter (ToI) är intressanta, bl.a. skriver de att det bör drivas som en separat enhet inom skolförvaltningen, men med stor samverkan med övrig gymnasie- och vuxenutbildning.

Inledningsvis kan man fundera på vilka utbildningar som ska ingå i begreppet ToI. Namnet antyder tekniska utbildningar, men även restaurang- och livsmedelsprogrammet liksom Vård- och omsorgsprogrammet är tänkta att ingå i åtminstone den nya byggnaden. Även Brogårdsgymnasiets El- och Teknikprogram kan ingå i begreppet ToI, liksom Naturvetenskapsprogrammet, varifrån flertalet till civilingenjörsutbildningarna rekryteras. Även Handels- och administrationsprogrammet har starka kopplingar till näringslivet, om än inte det tekniska.

Exempel på tekniskt renodlade gymnasier är det fria Curt Nicolin gymnasiet i Finspång, som ägs gemensamt av kommunen och regionens industri och har det studieförberedande Teknikprogrammet och de yrkesförberedande programmen Industri och El. Scanias industrigymnasium i Södertälje har programmen Teknik och Industri, samt anställer och garanterar eleverna sommarjobb. ABB:s industrigymnasium, som ägs av lärarna och finns i Västerås, Ludvika och Sala och garanterar eleverna utlandspraktik, har både de studieförberedande programmen Teknik och Natur, samt yrkesförberedande El.

Vi som är verksamma i Kristinehamn bör ta fasta på goda idéer och erfarenheter och utveckla skolan och samarbetet med yrkes- och näringslivet utifrån våra förutsättningar. På flera gymnasieprogram finns fungerande programråd och APU/APL, vilket även kan etableras för samtliga studieförberedande program; kontakter med yrkes- och näringsliv ökar ofta motivationen för studier och yrkesval. Även kontakter med skolor i andra länder finns och utvecklas. Samarbeten med närings- och yrkesliv finns dessutom via Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege och på sikt Servicecollege.     

Istället för att separera tekniska- och yrkesförberedande utbildningar från övriga gymnasiet bör vi ta fasta på styrkan i ett gymnasium med breda utbildningar och kompetenser och utifrån detta via programråden och collegekoncepten utveckla kontakterna med omvärlden. Det är just bredden, storleken och mångfalden som skapar vitaliteten, lockelsen och möjligheterna till det nytänkande som jag tror lägger grunden för en framtidsinriktad dynamisk skola.

Min förhoppning är därför att den nya gymnasieenheten kommer att förläggas nära (på Jakobsbergsskolans tomt) och formellt bli en del av Brogårdsgymnasiet. Enheten, som bör få det mer betecknande namnet Utbildnings- och Näringslivscenter (UoN), inrymmer förutom gymnasieutbildningar gärna också NäringslivsSamverkan, Stål & Verkstad och kommunens skolkansli. Närheten mellan dessa organ och verksamheten i övrigt ökar chanserna till utvecklande och spännande möten och ger mening åt begreppet UoN. På sikt kanske också Arbetsförmedlingen förläggs dit. Dessutom finns lokaler för t.ex. programråden, collegekoncepten och skolnämndens möten.

Kristinehamn har nu alla möjligheter att skapa en unik och framtidsinriktad gymnasieorganisation. Enligt teknikföretagens skrivelse till kommunstyrelsen finns stora förutsättningar för att bedriva utbildning i samverkan med det lokala näringslivet, där även bl.a. handel, service, turism och offentlig sektor ingår. Som grädde på moset är teknikföretagen dessutom beredda att bidra till en riksrekryterande spetsutbildning utöver det ordinarie gymnasieutbudet. Här kan t.ex. Tågab bli en intressant samarbetspartner kring en gymnasial utbildning (El, Teknik, Industri) med anknytning till järnväg, vilken saknas i Sverige. Möjligheterna är alltså många för det framtida Brogårdsgymnasiet.

Anders Andersson, lärare på Brogårdsgymnasiet

Gör Teknik och Innovationscenter till en del av Brogårdsgymnasiet

Nya Kristinehamnsposten, maj 2011:

I den nyligen presenterade utredningen av skollokaler i Kristinehamns kommuns förordas att ett Teknik och Innovationscenter (ToI) lokaliseras till området kring gamla badhuset. Utredningen, som är gjord av det internationella teknikkonsultföretaget SWECO, diskuterar inte några alternativa placeringar av ToI, t ex i anslutning till Brogårdsgymnasiet.

SWECO-arkitekten Lotta Andersson, som deltagit i utredningen, säger att de bedömt att området där Jakobsbergsskolan idag ligger inte är lämpligt, dock utan att ange några skäl. Stadsarkitekt Torbjörn Gustafson menar emellertid att det är fullt möjlig att förlägga ToI dit, eventuellt med en justering av Prästgatans dragning.

Om ToI byggs där utredningen föreslår riskerar Kristinehamn att liksom idag får ett studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasium med skilda organisationer och litet pedagogiskt utbyte.

ToI bör bli en del av Brogårdsgymnasiet och därför placeras så nära detta som möjligt. Flertalet argument talar för detta:

  • Geografisk uppdelning i studie- och yrkesförberedande är förlegat både i yrkeslivet och i skolan.
  • Gemensamma lärarkollegier ger nya möjligheter och vitaliserar och stimulerar pedagogiska diskussioner.
  • Fler program och elever gör skolan intressantare och mer dynamisk.
  • Med en gemensam större organisation underlättas schemaläggning, personal- och lokalutnyttjande, ges eleverna större möjligheter att välja kurser, samt reduceras kostnader för administration.
  • Antalet gymnasieelever kommer under de närmaste åren att plana ut till omkring 650, varav kanske netto 50 läser i andra kommuner. Till detta kommer knappt 200 vuxenstuderande, samt eventuellt några elever på ett fjärde år och studerande på yrkeshögskola. Totalt omkring 800 elever/studenter, vilket är lagom för en organisation.
  • Med en organisation kommer Teknikcollege, där idag Industriprogrammet på Presterud och Teknikprogrammet på Brogårn’ ingår, att hamna på samma ställe med kreativa samarbetsmöjligheter med övriga program.
  • Samverkan med näringslivet kan beröra alla typer av program.
  • Kort avstånd till resecentrum.

Att det internationella teknikkonsultföretaget SWECO inte diskutera dessa pedagogiska och organisatoriska hänsynstaganden i utredningen är besynnerligt. Möjligen kan det bero på inga lärare ingått i den panel de intervjuat inom ramen för utredningen, varför det är viktigt att debatten inte låser sig vid utredningens förslag.

Istället ser jag framför mig ett Teknik och Innovationscenter på Jakobsbergsskolans vackra åtomt, där den lika vackert snidade träskolan kanske bevaras som en kreativ utsmyckning i det nya komplexet. Möjligen var det först i projekteringsstadiet av detta gränsöverskridande framtidsbygge teknikkonsultföretaget SWECO skulle ha engagerats, för kompetens i pedagogisk organisering och stadsplanering finns ju i Kristinehamns kommun.

Anders Andersson, lärare på Brogårdsgymnasiet

Svenska elever dåliga i matematik

Länk till NWT-Debatt 2010-01-15: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article643591.ece

Splittra inte Brogårdsgymnasiet

Nya Kristinehamnsposten, december 2006:

Teknikcollege Värmland är ett regionalt samarbete mellan utbildning och industriföretag i Värmland, med syfte att bl a höja kvaliteten på utbildningen, samt tillgodose företagens behov av kvalificerad arbetskraft. Kristinehamns kommun har ansök om att ansluta Teknikprogrammet på Brogårdsgymnasiet och Industriprogrammet på Presterudsgymnasiet till Teknikcollege Värmland med start höstterminen 2007. Ett deltagande i Teknikcollege kan för gymnasiets del bidra till fler praktikplatser, sommarjobb och industrinära projektuppgifter för eleverna, som på kort sikt kan öka studiemotivationen och på längre sikt leda till anställningar. Pedagogisk försämring Som ett led i bildandet av Teknikcollege i Kristinehamn aktualiseras en samlokalisering av Teknikprogrammet och Industriprogrammet till Presterudsgymnasiet. Samlokalisering är dock inget krav för att delta i Teknikcollege, som är ett nätverk för kompetensutveckling mer än en fysik lokalisering. Självklart är det ingen nackdel om olika utbildningar ligger under samma tak, men här vore det en klar pedagogisk försämring att flytta Teknikprogrammet från Brogårdsgymnasiet. Teknikprogrammet i Kristinehamn är ett relativt litet program med totalt omkring 60 elever fördelade på tre årskurser. Flera gymnasiekurser läser eleverna gemensamt med andra program på Brogårdsgymnasiet, såväl karaktärsämnen som valfria kurser, liksom andra program läser kurser inom ramen för Teknikprogrammet. Exempelvis får vissa datakurser tillräckligt många elever för att ges endast om de samläses med andra program. Några av Teknikprogrammets elever läser dessutom den högskoleförberedande inriktningen, som förutsätter samläsning med Naturprogrammet i matematik och fysik. Inför läsåret 07/08 kommer Teknikprogrammet att ha två profiler, en högskoleförberedande och en mer industriförberedande. De uppskattningsvis knappt hälften av eleverna som till årskurs 2 då väljer den industriförberedande profilen kommer att ha vissa kurser gemensamma med Industriprogrammet, men profilen är fortfarande studieförberedande. Säkert finns utrymme för någon ytterligare samläsning mellan Teknikprogrammet och program på Presterudsgymnasiet, men inte alls i samma omfattning som på Brogårdsgymnasiet. Skall därför en flytt inte drabba Teknikprogrammets kvalitet och innehåll måste eleverna läsa kurser på båda gymnasieskolorna. Detta är ingen bra lösning med tanke på skolornas olika lägen. Skolmiljön viktig En flytt av Teknikprogrammet ökar på åtminstone kort sikt elevantalet på Presterudsgymnasiet och förutsätter därmed investeringar i skolan. Lokaler måste även utrustas för undervisning i fysik och kemi, som alla på Teknikprogrammet läser. Dessutom saknar Presterudsgymnasiet mycket av de gemensamma och inspirerande rastmiljöer som det relativt nybyggda Brogårdsgymnasiet har. Skolmiljön är en viktig konkurrensfaktor när elever väljer gymnasieutbildning. På 5 års sikt minskar dock årskullarna så dramatiskt att även eleverna på Presterudsgymnasiet närapå ryms i Brogårdsgymnasiets nuvarande lokaler. I det perspektivet kan nyinvesteringar i Presterudsgymnasiet ifrågasättas. I en kommun av Kristinehamns storlek borde hela gymnasieskolan rymmas inom en enhet, vilket dessutom skulle öka underlaget för valbara kurser för eleverna på båda skolorna. Tillsammans har idag Brogårdsgymnasiet och Presterudsgymnasiet drygt 900 gymnasieelever. Istället för att splittra Brogårdsgymnasiet med en utflyttning av Teknikprogrammet, vore en pedagogisk och socialt bättre lösning att flytta delar av Presterudsgymnasiets lokaler till området kring Brogårdsgymnasiet (intill sporthallen eller Jakobsbergsskolans område) och där satsa på en attraktiv skolmiljö för de yrkesförberedande programmen. Möjligen en något dyrare investering än i Presterudsgymnasiet, men sannolikt med lägre driftskostnader och framför allt med fler spännande möten mellan elever och över program- och ämnesgränser. Ojämställd skola Att som idag dela upp elever i en studieförberedande och en yrkesförberedande skola är inte framsynt, i synnerhet när Presterudsgymnasiet dessutom främst rekryterar killar (70 %). Då Teknikprogrammet i dagsläget endast rekryterar killar skulle en flytt ytterligare försämra jämställdheten på Presterudsgymnasiet. Å andra sidan finns inget som tyder på att en flytt till det teknikorienterade Presterudsgymnasiet skulle öka antalet sökande tjejer till Teknikprogrammet. Tvärtom lockas tjejer mer av ämnesöverskridande utbildningar såsom design och samhällsbyggnad. Teknikcollege Värmland är ett intressant initiativ som har förutsättningar att öka kvaliteten på och intresset för teknisk utbildning i närområdet. Om detta blir framgångsrikt beror dock inte på Teknikprogrammets lokalisering till Presterudsgymnasiet, utan främst på om skola och näringsliv etablerar bra kontakter, samt om vi med en bra utbildning och ett attraktivt kursutbud i en inspirerande och kreativ skolmiljö kan locka fler ungdomar att satsa på teknik.

Anders Andersson, lärare på Brogårdsgymnasiet

Utökad föräldraförsäkring ger gladare barn

Opublicerad, skriven i oktober 2006

Under min uppväxt i det ojämställda 60- och 70-talet var mammorna fortfarande hemmafruar. De lagade mat och kläder åt barn och man och hade på dagarna sitt sociala nätverk i Konsum och tvättstugan. De var också tryggheten som alltid var hemma när barnen kom från skolan. Först blev det hembakt och hemkokt av självplockat och lite småprat, sedan läxläsning och förhör innan en kompis ringde på kobran. När papporna kom från jobbet blev det rågflingergröt, spenatomelett eller något annat komplicerat som de ojämställda papporna inte hade en aning om hur man lagade. Möjligen kunde de dammsuga och diska, men gällde det annat i hemmet var mammorna kung - han lika beroende av hennes kunskaper som hon av hans ekonomi. Oftast fungerade det dock och alla var nöjda och glada, inte minst vi barn. Barn av idag upplever en helt annan verklighet. De mindre stressar tidigt iväg till ett dagslångt pass i förskolans pedagogiska trygghet, medan de lite äldre får sin lek- och kunskaphunger stillad i den målstyrda grundskolan med påföljande skolbarnsomsorg, innan de framåt eftermiddagen blir hämtade av dubbelarbetande föräldrar. Mellan- och högstadiebarnen, som inte längre platsar på fritids, går hem och roar sig bäst de vill tills de heltidsarbetande föräldrarna återkommer från sitt självförverkligande yrkesliv. Nu blir det dock lite kontakt över matbordet och i bilen på väg till den genomorganiserade fotbollsträningen eller hästhoppningen. Chatt, läxläsning, mobil eller någon av alla kanaler får slutligen fylla det som är kvar av en lång och härlig dag. Det är lätt att idyllisera det som var och raljera över det som är. Vad vår tid emellertid saknar är lite av den trygghet som trots allt fanns på det ojämställda 60-talet. Barns otvungna tillgång till sina föräldrar tror jag är oerhört viktigt för en harmonisk uppväxt och är inget som kan ersättas av aldrig så genomtänkta institutioner. Det är det dagliga småpratet vid köksbordet efter skolan, läxförhören, tjatet och en viss social kontroll som på sikt formar och strukturerar. Utan att moralisera kan man fråga sig varför många av dagens barn mår dåligt, varför frånvaron i skolan ökar och nu är omkring 10 % och varför elevernas kunskaper försämras över åren? Även om mycket materiellt idag tar elevernas fokus, tror jag att en hel del beror på föräldrarnas frånvaro från sina barn; idag ofta 100 % jämfört med 50 % på hemmafruarnas 60-tal. I rimlighetens namn borde det väl räcka om barnfamiljer lönearbetar 160 %, t ex två 80 procentiga tjänster per familj? Med spänning letar jag efter svar i riksdagspartiernas välformulerade valmanifest, där partierna delar in barnen i tre åldersgrupper: 0 till 13 månader, 13 månader till tre år, samt över tre år. För den minsta åldersgruppen är (mp):s förslag till kvoterig och en förlängning av föräldraförsäkringen till 18 månader mest intressant. Bl a är separationer ovanligare i familjer där papporna tar ut föräldraledighet. Alliansen utom (fp) vill inte kvotera och förlänga, men införa en jämställdhetsmotiverande skatterabatt till i praktiken arbetande mammor. Frågan här är om det är ekonomi, egoism från både mamma och pappa eller krav från arbetsgivare som gör att pappor tar ut lite föräldraledighet? I åldersgruppen 13 månader till 3 år vill alla partier utom (s) och (vp) införa ett kommunalt frivilligt vårdnadsbidrag. (mp) vill dessutom kompensera familjer som inte utnyttjar kommunal omsorg. I den äldre åldergruppen vill både (s) och (fp) införa en avgiftsfri förskola från tre års ålder (3 tim/dag). (s) vill sänka maxtaxan till skolbarnomsorgen. Förutom (mp):s ännu lite väl visionära förslag om 30-35 timmarsvecka saknar partierna konkreta förslag till hur barn i främst grundskolan skall få mer tid med sina föräldrar. Hur kombineras t ex ett kommunalt frivilligt vårdnadsbidrag med en arbetstidförkortning i en socialdemokratiskt styrd kommun? Varför inte istället förlänga föräldraförsäkringen från den trettonde månaden tills barnet fyller åtminstone 12 år och ersätta en arbetstidsförkortning på max 40 % per familj ? i jämställdhetens namn lika mycket per förälder, d v s tar pappan ut 10 % måste även mamman göra det. En rimlig ersättningsnivå för lönebortfall är 40 %. Visst kostar reformen, men i gengäld genereras jobb, dubbelarbetande föräldrar blir effektivare på jobbet, mindre utbrända och barnen gladare. Varför inte passa på att lagstifta om barns rätt till sina föräldrar via en utökad föräldraförsäkring med sänkt ersättningsnivå när man ändå lagstiftar om halvtidsarbetande kvinnors rätt till heltid, sänkt maxtaxa i skolbarnomsorgen, samt fri förskola från tre års ålder? Annars kanske ännu fler barn riskerar att få se ännu mindre av sina lönearbetande föräldrar.

Anders Andersson, lärare på Brogårdsgymnasiet

Inlärningen försämras i skolan

NWT, december 2005:

Under hösten presenterades i media en undersökning som visade att elevernas kunskaper i matematik i årskurs 8 motsvarar kunskaperna i årskurs 7 för tio år sedan. Matematikkunskaperna har alltså sjunkit med en årskurs under det senaste decenniet. Undersökningen säger inget om kunskapsförändringen under det föregående decenniet. Mycket tyder dock på att många av dagens elever har försämrade kunskaper i sådant som kräver övning och färdighetsträning som t ex matematik, stavning och läsförståelse. Delvis kan detta ursäktas med att dagens elever har andra kunskaper/egenskaper (datorer, språk, öppenhet, självkänsla etc.) som tidigare generationer delvis saknade. Läsförståelse, färdigheter i matematik och på sikt analytiskt tänkande och förmåga att lära nytt är emellertid grundläggande för alla som lever i ett s k informations- och kunskapssamhälle och kan inte ersättas med andra kompetenser, bara kompletteras. Vad kan det då bero på att elevernas kunskaper försämras? Nedan reflekterar jag över några troliga orsaker.

IT STÖR INLÄRNING

Det stora utbudet av lättillgängliga nöjen via TV och IT utgör en stor konkurrent till skolan. För att inte tala om när allt detta blir tillgängligt via mobilen? Informationssamhällets totala utbud stressar, tar fokus och riskerar att försämra inlärningen. Överhuvudtaget inverkar sannolikt konsumtionssamhällets prylfixering negativt på inlärning och koncentrationsförmåga.

LÅNG ARBETSTID

Arbetstiden per familj har under de senaste 20-40 åren ökat från 100 % till uppåt 200 % (två föräldrar), vilket innebär att föräldrar fått mindre tid att engagera sig i sina barns skola, läxläsning och utveckling. Föräldrarna tillhör skolans viktigaste resurser. Minskar deras medverkan försämras elevernas läxläsning och därmed inlärning. Barnen slutar vanligtvis fritids (som f ö inte har läxläsning) i åk 3-4. Skolan slutar vid 14-15-tiden, medan föräldrarna ofta kommer hem vid 17-tiden. Skolarbetet skall sedan konkurrera med annat i hemmet respektive fritidsintressen.

MINDRE TRÄNING

Möjligen lär sig eleverna mindre i de lägre årskurserna idag jämfört med för 20-30 år sedan p g a ändrade läroplaner; skolan satsar mer på förståelse och mindre på grundläggande träning. Idealet är både och.

LÄRARE SAKNAR KUNSKAPER

Blockläsning på främst högstadiet i NO- respektive SO-ämnen innebär att lärare undervisar i ämnen de inte är utbildade i. Bristfälliga ämneskunskaper minskar förmågan till stimulerande och intresseväckande undervisning.

STORA KLASSER

Stora klasser med relativt många elever med stora kunskapsskillnader försvårar individualiserad undervisning och inlärning. Dessutom tar sociala problem hos eleverna tid och lärarkraft. Sociala problem hänger sannolikt delvis samman med konsumtionssamhällets krav på ekonomi och karriär, som riskerar att stressa sönder familjerelationer.

ÖNSKELISTA

Här kommer en önskelista med åtgärder i oprioriterad ordning:

  • Uppmuntra via någon form av förlängd föräldraförsäkring familjer med barn upp till högstadiet att arbeta högst 150 %.
  • Förläng den tidiga föräldraförsäkringen till t ex 18 månader och kvotera den t ex 6 månader. Delat familjeansvar minskar risk för familjeseparation, samt tvingar arbetsgivare att planera för barnledighet. På sikt gynnar detta jämställdheten.
  • Den pensionsgrundande inkomsten bör baseras på familjens totala inkomst. Pensionen skall sedan tillfalla båda parter i lika omfattning. Detta ökar den svagare partens ekonomiska trygghet.
  • Inför möjlighet till obligatorisk lärarledd läxläsning efter skolan på åtminstone låg- och mellanstadiet.
  • Betona vikten av grundläggande färdigheter i läroplanen, t ex att läsning, stavning, skrivning, gångertabell och algoritmräkning skall tragglas mer än idag på låg- och mellanstadiet i alla skolor i hela landet.
  • Lärare skall normalt endast undervisa i ämnen de är utbildade för.
  • Öka beskattningen av alla former av IT-tjänster (Internet, TV?) och IT-produkter (mobiltelefoner, datorer, TV-apparater?). Inkomsterna kan tillfalla skolan och en utökad föräldraförsäkring.

Vad anser Du om detta?

Anders Andersson, lärare på Brogårdsgymnasiet