Læs og se

Til Læreren fokus og vejledning

Opgaverne under "Læs og se" giver eleverne en bevidsthed om, hvilken relation sprogene i de nordiske lande har til hinanden. Vi starter bredt med at introducere 7 sprog talt i Norden, og ender med at fokusere på de 3 nabosprog, svensk, norsk og dansk. De elever, der har dansk, svensk og norsk som nabosprog, skulle ligeledes gerne få fornemmelsen af, at nabosprog ikke er så svært.

Udover de valgte opgaver er der også links til flere gode materialer, der handler om sprogene i Norden

Opgave 1

Fokus: Sprog i Norden og den nordiske sprogfamilie

Eleverne introduceres for en kort sætning på dansk, svensk, norsk islandsk, færøsk, grønlandsk og finsk, og skal vælge hvilket sprog sætningen er skrevet på.

Øvelsen viser klart, hvilke sprog der er i sprogfamilie og hvilke sprog i Norden, der tilhører andre sprogfamilier.

Hvis I har tid, kan det være interessant at læse nogle korte historier fra atlantbib.org, historierne er oversat til forskellige nordiske sprog

Klik her: Atlantbib

I kan også læse mere om den nordiske sprogfamilie, tjek f.eks. disse artikler:


Opgave 2

Fokus: Den nordiske sprogfamilie

Eleverne introduceres til ligheder og forskelle på sprogene i den nordiske sprogfamilie. Teksten, der handler om fælesskab, er skrevet af en gruppe lærere, der deltog på vores fælles dage på Schæffergården.


Opgave 3

Fokus: Nabosprogene dansk, norsk og svensk.

Fra 8 sprog talt i Norden til den nordiske sprogfamilie ender vi nu ved de 3 nabosprog, dansk, norsk og svensk, som jo primært er de sprog vi skal arbejde med under vores 3 eventdage. Om nabosprog skriver Lis Madsen:

"Nabosprog er sprog, der er stærkt beslægtet med ens eget sprog, både i opbygning, ordforråd og til dels udtale – hvorfor det er ret enkelt at lære sig at forstå nabosprog.

Med en beskeden indsats og en positiv attitude kan man i løbet af ganske kort tid vænne sit øre og øje til at forstå naboens sprog. Det særlige ved undervisning i nabosprog er, at målet er at opnå en receptiv kompetence, altså at lære at forstå talt og skrevet nabosprog. Målet er ikke at lære at tale og skrive nabosprog. Pointen er, at personer fra Skandinavien med nabosprogsforståelse kan anvende deres eget sprog, når de kommunikerer med hinanden.

Kommunikationen bliver dermed mere fri, naturlig og nuanceret, da ordforrådet og sikkerheden alt andet lige er størst, når man anvender sit modersmål."

Det er vigtigt, at eleverne forstår forskellen på nabosprog og fremmedsprog. Under eventdagene vil de tale med jævnaldrende ude i Norden, og i denne sammenhæng er det vigtigt, at de ved hvilke hensyn de skal tage. En jævnaldrende fra Island, som har lært dansk i et år, kan have sværere ved at forstå og gøre sig forstående end en jævnaldrende som kan tale norsk eller svensk.

I opgave 3 bliver eleverne introduceret for en svensk tekst, som er skrevet af tidligere elever på Nordens Dage. teksten er en gruppe børns evaluering af en dag på Nordens dage 2016. Til teksten følger en række spørgsmål, som I kan svare på gruppevis eller i fællesskab på klassen.

Fokuser på, at svensk, norsk og dansk ligner hinanden og at sprogenes grammatik er opbygget på samme måde. Tag dog også fat i forskellene på de tre sprog, og få gerne eleverne til at stille nogle regler op for, hvordan de 3 nabosprog, dansk, norsk og svensk adskiller sig fra hinanden, f.eks. at "ø" og "æ" ikke ser ens ud, at svenske verber ofte ender på a og ikke på e, som på dansk.

Hvis I ønsker at læse flere tekster på norsk og svensk, kan I altid finder nogle små historier på atlantbib.org. I kan også klikke ind på "Norden i skolen" , her er det ligeledes muligt at finde tekster på de andre nordiske sprog. I kan logge ind med følgende og brugernavn og adgangskode

Brugernavn: nordensdage

Adgangskode: nordensdage

Opgave 4

Den sidste opgave tager udgangspunkt i temaet "Ind i fællesskabet" og er lavet af en gruppe lærere. Opgaven tager udgangspunkt i en svensk film klip, hvor en række børn og unge forholder sig til integration og inklusion. Det anbefales, at I løser opgave 4 i fællesskab i klassen .

Läs och se

Till Läraren

Fokus: Den nordiska språkfamiljen.

Uppgifterna under “Läs och se” gör eleverna medvetna om vilken relation språken i de nordiska länderna har till varandra. Vi börjar brett med att introducera 7 av språken som finns i Norden och slutar med att fokusera på de 3 grannspråken: svenska, norska och danska. De elever som har svenska, danska och norska som grannspråk skulle gärna få intrycket att grannspråk inte är så svårt.

Förutom de utvalda uppgifterna finns det också flera länkar till bra material som handlar om språken i Norden.

Uppgift 1

Fokus: Den nordiska språkfamiljen.

Eleverna introduceras för en kort mening på danska, svenska, norska, isländska, färöiska, grönländska och finska. Sen ska dom välja vilket språk meningen är skriven på.

Övningen visar tydligt vilka språk i Norden som ingår i samma språkfamilj och vilka språk som tillhör andra språkfamiljer.

Om ni har tid kan det vara intressant att läsa några korta berättelser på

atlantbib.org Berättelserna är översatta till flera olika nordiska språk. http://atlantbib.org./da/node/148?page=1

Ni kan också läsa mer om den nordiska språkfamiljen, kolla t.ex de här artiklarna:

Uppgift 2

Fokus: Den nordiska språkfamiljen.

Eleverna introduceras för likheter och skillnader mellan språken i den nordiska språkfamiljen. Texten som handlar om gemenskap är skriven av en grupp lärare som deltog på våra gemensamma dagar på Schæffergården.

Uppgift 3

Fokus: Grannspråken danska, norska och svenska.

"Ett grannspråk är ett språk som är nära besläktat med ens eget språk, både i uppbyggnad, ordförråd och till viss del i uttal. Därför är det förhållandevis lätt att lära sig att förstå ett grannspråk.

Genom en ganska enkel insats och en positiv inställning kan man faktiskt på rätt kort tid vänja både sitt öra och öga till att förstå grannens språk.

Det speciella med undervisningen i grannspråk är målet att uppnå en receptiv kompetens, alltså at lära sig förstå det talade och skrivna grannspråket

Målet är alltså inte att lära sig att tala och skriva grannspråk. Utan hela poängen är att personer från Skandinavien genom sin grannspråksförståelse kan använda sitt eget språk när de kommunicerar med varandra.

Kommunikationen blir på så vis mera fri, naturlig och nyanserad eftersom ordförrådet och den språkliga säkerheten är störst när man använder sitt modersmål. ( Lis Madsen )

Det är viktigt att eleverna förstår skillnaden på grannspråk och främmandespråk. Under eventdagarna kommer dom att tala med jämnåriga ute i Norden och då är det viktigt att eleverna vet vilken hänsyn man måste ta till de andra deltagarna. En jämnårig från Island som har lärt sig danska i ett år kan ha svårare att förstå och göra sig förstådd än en jämnårig som kan tala norska eller svenska.

I uppgift 3 blir eleverna introducerade för en dansk text som är skriven av tidigare elever som deltagit i Nordens Dage. Texten är från en grupps utvärdering över en dag på Nordens Dage 2016. Till texten hör en rad frågor som ni kan svara på i grupp eller gemensamt i klassen.

Fokusera på att svenska, norska och danska liknar varandra och att språkens grammatik är uppbyggda på samma sätt. Men observera också skillnaderna mellan de tre språken och få eleverna till att sätta upp några regler för hur de 3 grannspråken danska, norska och svenska skiljer sig åt t.ex att “ ö “ och “ ä “ inte ser likadana ut, att danska verb ofta slutar på e och inte på a som i svenskan.

Om ni önskar att läsa fler texter på norska och danska kan ni alltid hitta små berättelser på atlantbib.org eller så kan ni gå in på “Norden i skolen” och leta upp texter på alla nordiska språk. Ni kan logga in med följande användarnamn och lösenord:

Användarnamn: nordensdage

Lösenord: nordensdage

Här är några förslag:

Uppgift 4

Den sista uppgiften har som utgångspunkt temat “In i gemenskapen” och den är gjord av en grupp lärare. Uppgiften tar sin början i ett svenskt filmklipp där en några barn och unga förhåller sig till integration och inkluderande. Det bästa är att lösa uppgift 4 gemensamt i klassen.


LES OG SE

Til læreren

Fokus og veiledning

Oppgavene under overskrifta “Les og se” skal bevisstgjøre elevene på forholdet mellom sprkene i de nordiske landene. Vi starter bredt med å introdusere sju språk som snakkes i Norden, og avslutter med å fokusere på de tre nabospråkene svensk, norsk og dansk. De elevene som har svensk, norsk og dansk som nabospråk bør også få fornemmelsen av at nabospråkene ikke er så vanskelige å forstå.

I tillegg til de valgte oppgavene er det også en del lenker til godt materiell som omhandler språkene i Norden.

Oppgave 1

Fokus: Språk i Norden og den nordiske språkfamilien

Elevene introduseres for en kort setning på dansk, svensk, norsk islandsk, færøysk, grønlandsk og finsk, og skal velge hvilket språk setningen er skrevet på.

Øvelsen viser klart hvilke nordiske språk som er i samme språkfamile, og hvilke nordiske språk som tilhører en annen språkfamile.

Dersom dere har tid, kan det være interessant å lese noen korte fortellinger fra atlantbib.org, de er oversatt til forskjellige nordiske språk.

Klik her: Atlantbib

Dere kan også lese mer om den nordiske språkfamilen, sjekk for eksempel disse artiklene:


Oppgave 2

Fokus: Den nordiske språkfamilien

Elevene introduseres for likheter og forskjeller mellom språkene i den nordiske språkfamilien. Teksten handler om fellesskap og er skrevet av en gruppe lærere som deltok på seminaret på Schæffergården.


Opgave 3

Fokus: Nabosprogene dansk, norsk og svensk.

Fra åtte ulike språk som snakkes i Norden, ender vi her vde de tre nabospråkene - svensk, norsk og dansk - som jo er de språkene vi skal arbeide med på de tre eventdagene. Om nabospråk skriver Lis Madsen:

"Nabosprog er sprog, der er stærkt beslægtet med ens eget sprog, både i opbygning, ordforråd og til dels udtale – hvorfor det er ret enkelt at lære sig at forstå nabosprog.

Med en beskeden indsats og en positiv attitude kan man i løbet af ganske kort tid vænne sit øre og øje til at forstå naboens sprog. Det særlige ved undervisning i nabosprog er, at målet er at opnå en receptiv kompetence, altså at lære at forstå talt og skrevet nabosprog. Målet er ikke at lære at tale og skrive nabosprog. Pointen er, at personer fra Skandinavien med nabosprogsforståelse kan anvende deres eget sprog, når de kommunikerer med hinanden.

Kommunikationen bliver dermed mere fri, naturlig og nuanceret, da ordforrådet og sikkerheden alt andet lige er størst, når man anvender sit modersmål."

Det er viktig at elevene forstår forkjellen på nabospråk og fremmedsråk. Under eventdagene vil de snakke med jevnaldrende i Norden, og i den sammenhengen er det vet hvilke hensyn de bør ta. En jevnaldrende på Island, som har hatt dansk i to år, kan ha mer problemer med å forstå og gjøre seg forstått enn en jevnaldrende som kan snakke norsk eller svensk.

I oppgave 3 blir elevene introdusert for en svensk tekst som er skrevet av tidligere elever på Nordens Dager. Teksten er en gruppe barns evaluering av en dag på Nordens dager 2016. Til teksten følger en rekke spørsmål som dere kan svare på gruppevis eller i fellesskab i klassen.

Fokuser på at svensk, norsk og dansk ligner hverandre og at språkenes grammatikk er bygd opp på samme måte. Grip likevel også fatt i forskjellene på språkene, og få gjerne elevene til å peke på noen forskjeller; for eksempel at ø og æ ikke ser like ut på svensk som på norsk og dansk, at svenske verb i infinitiv ofte ender på -a, ikke på -e som på dansk og norsk.

Dersom dere ønsker å lese flere tekster på norsk og svensk, kan dere alltid bruke noen fortellinger fra atlantbib.org. Dere kan også logge dere inn på “Norden i skolen”, der er det også en del tekster på de andre nordiske språka.Dere kan logge inn med følgende brukernavn og passord:

Brukernavn: nordensdage

Passord: nordensdage


Opgave 4

Den siste oppgaven tar utgangspunkt i temaet “Inn i fellesskapet” og er laga av ei gruppe lærere. Oppgaven tar utgangspunkt i et svensk filmklipp hvor en rekke barn og ungdommer forholder seg til integrering og inkludering. Oppgave 4 anbefales løst i fellesskap i klassen.