Hållbart engagemang

Hållbarhet är ett ledord i Miljöpartiet, Grön Ungdom och Gröna Studenter och det gäller inte bara världen runt omkring oss, utan också alla vi människor som är en del av den gröna rörelsen.

Det ska vara hållbart för alla oss som är en del av organisationerna att vara det. Vi ska erbjuda ett hållbart engagemang. Men i alla tre organisationerna har vi problem med hög arbetsbelastning, stress och till och med utbrändhet hos såväl medlemmar och förtroendevalda som anställda.

Vi vill rädda världen. Vi brinner för det vi gör och tycker det är viktigt och kanske avgörande för framtiden. Och det är roligt att vara engagerad! Känslan av att vad som helst är möjligt, att det är upp till oss att förändra och att det är nu det gäller är fantastisk, men också potentiellt farlig. När man jobbar för något större finns det aldrig ett slut på vad som kan och behöver göras.

Men vårt brinnande engagemang möter ibland omöjliga förutsättningar och konsekvenserna för både individen och organisationen kan bli allvarliga. Individerna riskerar att brinna upp och lämnar då ofta organisationen och då försvinner deras kompeten och engagemang med dom. Det har vi inte råd med. Organisationens oförmåga att hantera problemen med stress och utbrändhet är något alla förlorar på. Förlorar vi individerna kollapsar organisationen och därför måste vi bygga upp varje enskild individ.

Ingen individ är oumbärlig - men alla är viktiga. Och vi behöver vara många och vi behöver orka stanna och kämpa under en lång tid för att vi ska lyckas med det vi vill. För förändring tar tid - att nå resultat tar tid. Och att nå resultat och erbjuda ett hållbart engagemang går faktiskt hand i hand och är beroende av varandra. Det som skapar ett hållbart engagemang är ofta samma saker som är viktiga för att nå bra resultat.

Att jobba för hållbart engagemang och psykisk hälsa måste prioriteras eftersom det är en förutsättning för att kunna göra allt det andra som organisationen vill åstadkomma.

TEXTER FÖR REFLEKTION

Rebecka Carlsson skrev under sin tid som språkrör för Grön Ungdom 2011-2013 några viktiga inlägg om konsten att brinna utan att brinna upp och att ställa sig frågan om när det inte är värt det längre. Att läsa dessa texter kan vara en bra utgångspunkt för vidare reflektion.