Stötta människor i kris

Krisstöd handlar inte om att förändra verkligheten - det som har hänt har hänt. Istället handlar krisstöd om att undvika nya påfrestningar i det redan påfrestande och lindra effekterna av det som hänt.

Krisstöd är grundläggande medmänskligt, praktisk, psykologiskt och socialt stöd i det initiala skedet efter en svår upplevelse. Syftet med krisstöd är att reducera stress och stärka personens motståndskraft och förmåga till återhämtning.

PSYKOLOGISK FÖRSTA HJÄLPEN

Till skillnad från krisstöd som kan pågå under en längre tid är psykologisk första hjälpen utvecklat för att ge tidigt stöd efter storskaliga händelser, men principerna kan även tillämpas vid enskilda svåra händelser. En god psykologisk första hjälp kan minska behovet av stöd över tid.

Psykologisk första hjälpen bygger på en förståelse att människor som drabbas av svåra händelser kan komma att uppleva en rad tidiga reaktioner (fysiska, mentala, känslomässiga, beteendemässiga). Dessa reaktioner är normala och förväntade efter att någon varit med om en svår händelse. Människan har en stor förmåga att återhämta sig efter svåra händelser om rätt förutsättningar finns.

Psykologisk första hjälpen bidrar till att människor får rätt stöd och bästa möjliga förutsättningar i det akuta skedet av svåra händelser. Målet med psykologisk första hjälpen är att dämpa stress och stärka mostståndskraft.

VAD ÄR PSYKOLOGISK FÖRSTA HJÄLPEN?

  • Tidigt krisstöd efter svåra händelser
  • Hjälper individer att tillgodose basala behov (mat, vatten, information)
  • Ej påträngande praktiskt, socialt och psykologiskt stöd och hjälp
  • Främjar upplevelse upplevelse av lugn, trygghet, tillit, samhörighet och hopp
  • Länkar till annat stöd i samhället
  • Skyddar individer från nya påfrestningar i en redan utsatt situation


Man arbetar tillsammans med drabbade och skapar kontakt i syfte att:

  • Minska eventuell oro och stress
  • Identifiera och hjälpa till med aktuella behov
  • Stödja människor i att identifiera egna styrkor och förmågor
  • Uppmuntra till och stöd sociala kontakter och sammanhang
  • Vid behov länka till annat stöd i samhället

VARFÖR ÄR DET BRA ATT KUNNA?

Alla som möter människor i det akuta skedet av svåra händelser bemöter psykologiska reaktioner och behov. Att kunna psykologisk första hjälpen ökar din handlingsberedskap i möten med människor i kris.

ALLA KAN GE KRISSTÖD

Principerna för krisstöd är samma oavsett och därför är det något som alla kan göra oavsett om du jobbar med detta professionellt eller är en vän, skolkamrat, kollega eller ledare. En lekman kan lära sig grundprinciperna för tidigt krisstöd

5 PRINCIPER FÖR TIDIGT KRISSTÖD

De fem vägledande principerna arbetades fram av en världsomspännande expertpanel (2007). De identifierar kärnpunkter i bästa tillgängliga kunskap om krisstöd.

FRÄMJA TRYGGHET

Om inte faktiskt trygghet återställs finns hela tiden påminnelser om den akuta situationen och kroppens stresspåslag aktiveras. Därför är det viktigt att främja upplevelsen av att den svåra situationen är avslutad eller är under kontroll. Även en liten ökning av upplevelsen av trygghet gör skillnad.

Exempel på åtgärder som främjar trygghet:

  • Kontakt med närstående
  • Akut sjukvård och smärtlindring
  • Information
  • Att få grundläggande behov tillgodosedda
  • Fysisk och emotionell säkerhet

FRÄMJA LUGN

Trots att reaktionerna är naturliga och förväntade är det viktigt att sänka stressnivån så snart som möjligt. Att hjälpa individen att lugna kroppen kan bidra till att bryta reaktioner.

Exempel på åtgärder som främjar lugn:

  • Att få var tillsammans med människor man känner sig trygg med
  • Normalisera reaktioner
  • Stöd i att hantera uttalade reaktioner
  • Det är individuellt vad som ger lugn. Stötta den drabbade i att hitta det som fungerar för hen.

FRÄMJA SAMHÖRIGHET

Människan är ett flockdjur och det är tillsammans med andra som vi återhämtar oss efer svåra händelser.

Exempel på åtgärder som främjar samhörighet:

  • Ge erkänsla och bekräfta den drabbades situation
  • Håll ihop familjer och underlätta kontakt med närstående och nätverk
  • Respektera kulturella skillnader
  • Länka och koordinera stöder med andra aktörer

FRÄMJA TILLIT

När oförutsägbara händelser drabbar oss innebär det en förlust av kontroll som i sin tur kan leda till att den drabbade riskerar att tappa tillit generellt till sin egen och samhällets förmåga. Därför handlar krisstöd om att identifiera gapet mellan individens förmåga och tillgängliga resurser så att individen kan påverka sin situation.

Exempel på åtgärder som främjar tillit:

  • Hjälp till självhjälp
  • Aktivitet framför passivitet
  • Involvera drabbade i beslutsfattandet
  • Uppmuntra positiva hanteringstrategier
  • Visa tilltro till den drabbades egen förmåga och resurser

FRÄMJA HOPP

Att hoppet främjas är ett resultat av de andra principerna. När situationen är akut handlar hoppet ofta om hur man ska hantera eller stå ut de närmaste minuterna, timmarna eller dagarna.

UNDVIK ATT....

  • Pressa drabbade att prata det som hänt

Det är viktigt att inte tvinga personer att prata om sina upplevelser, känslor eller reaktioner men samtidigt finnas där och lyssna om/när de väl gör det. Berätta att du finns och är villig att lyssna om personen vill berätta men att det är helt upp till personen ifråga.

  • Se drabbade som offer

De har drabbats av en allvarlig händelse men det gör dom, i de flesta fall, inte helt oförmögna att agera. Det är bättre att bidra till att personen själv agerar i så stor utsträckning som möjligt. Istället för att hämta vattnet, kan du peka ut vart det finns.

  • Tro att du vet vad personen behöver

Alla personer reagerar olika och har olika behov. Fråga personen istället för att utgå från vad du tror. “Behöver du hjälp?”. “Vad vill du göra?”. Om de öppna frågorna är för svåra att svara på, kan det vara bra med ett mer konkret förslag som personen får ta ställning till. "Jag tänkte ta en promenad, vill du följa med?".

PSYKOLOGISK FÖRSTA HJÄLPEN I PRAKTIKEN

  1. Kontakt och åtagande (Etablera kontakt, skapa en relation )
  2. Säkerhet och trygghet
  3. Stabilisering
  4. Problem-och behovsinventering
  5. Praktiskt stöd
  6. Socialt stöd
  7. Information om reaktioner och bemästring
  8. Fortsatt stöd
  9. Självhjälp för stödpersoner

1. Kontakt och åtagande

Ta kontakt på ett respektfullt sätt och respektera att alla inte vill eller behöver din hjälp. Handlar ofta om korta men viktiga kontakter.

  • Presentera dig och din roll
  • Fråga efter akuta behov
  • Anpassa nivån av kontakt efter hur stressad personen är
  • Respektera kulturella skillnader

2. Säkerhet och trygghet

Arbeta för att den fysiska miljön är och upplevs trygg samt bidra till att den drabbade återfår kontroll och värdighet i situationen.

  • Identifiera och åtgärda säkerhetsrisker
  • Följ utvecklingen i sociala medier i syfte att uppmärksamma eventuella rykten.
  • Skydda från exponering av det som påminner.

3. Stabilisering

Uppmärksamma om det sinn individer som verkar vara känslomässigt överväldigade av händelsen. Tecken på detta kan både vara personer med uttalade personer och personer som verkar starkt frånvarande och har dragit sig undan.

  • Ta kontakt och uteslut ev medicinska behov
  • Var själv lugn
  • Om möjligt ta reda på om det finns en specifik orsak till det jobbiga, men det kan vara hela situationen som är överväldigande. Ge erkänsla för det.
  • Lämna inte personen ensam.
  • Hjälp de drabbade komma i kontakt med nuet, “grundning”.
  • När det inte går att stabilisera - hänvisa till vidare hjälp.


4. Problem-och behovsinventering

Identifiera omedelbara behov och problem, samla ytterligare information. Var vaksam så att det inte blir en intervju utan att behovsinventeringen görs i dialog med den drabbade. Ta reda på:

  • Om det finns närstående eller annan person som behöver kontaktas
  • Art och grad av upplevelsen
  • Vilken information den drabbade efterfrågar
  • Om personen har särskilda behov, tex funktionsnedsättning eller behöver tillgång till viss medicin.

5. Praktiskt stöd

Engagera sig i de omedelbara behoven och problemen. Genom att bryta ned situationen i hanterbara delar kan situationen den närmaste tiden upplevas hanterbar och praktiska handlingar bidrar till att återupprätta en normalitet i det onormala.

  • Identifiera de mest akuta behoven
  • Vid behov hjälp till att sortera och prioritera bland behoven.
  • Involvera den drabbade i beslutsfattandet och agerandet.

6. Socialt stöd

Etablera kontakt med andra stödpersoner inklusive närstående, nätverk och andra stödinsatser i samhället. Socialt stöd kan innebära känsla av tillhörighet och sammanhang, känsla av att vara behövd, känna tillit, få råd och information, praktiskt och materiellt stöd.

  • Underlätta och uppmuntra kontak med närstående och nätverk. Tillhandahåll telefon, skype, sociala medier etc.
  • Uppmuntra den drabbade att både söka stöd och ge stöd till sin omgivning. Det bidrar till känsla av sammanhang.

7. Information om reaktioner och bemästring

Normalisera vanliga krisreaktioner och ge stöd i att hantera dom.

  • Förmedla grundläggande information om vanliga krisreaktioner.
  • Var beredd att möta olika känslouttryck som ilska, frustration, aggression mm.
  • Förmedla till den drabbade och hens närstående/nätverk om vad socialt stöd är och hur det kan ges.
  • Tala om balansen mellan att skydda sig och konfrontera det som påminner om det svåra. I det akuta skedet är det viktigare att skydda sig för att kroppen ska kunna lugna ner sig.
  • Stöd personen att hitta det som hen mår bra av och finner vila i.
  • Var beredd på att hantera känslor av skuld och skam och andra starka negativa känslor
  • Var beredd på hantera sömnproblem och var vaksam på missbruksproblem.


8. Fortsatt stöd

Att stödja och orientera drabbade i vilket stöd som kan vara aktuellt nu och framöver samt hur de får tillgång till det stödet.

  • Förbered dig genom att känna till vilket tillgängligt stöd som finns inom tex landsting och kommun.
  • Om det finns andra föreningar som kan vara aktuella lokalt eller via webben/telefon.
  • Var noga med att avsluta er kontakt på ett bra sätt eller informera om och i sådana fall när och hur ni kan ha kontakt framöver. (beroende på din roll).

9. Självhjälp för stödpersoner

Ta hand om de som har stöttat drabbade.

  • Ha regelbunden kontakt med kollegor och chefer
  • Acceptera att du inte kan ändra allt
  • Arbeta i par eller grupper
  • Avsätt tid för egen återhämtning och kroppsvård.
  • Utveckla flexibilitet, tålamod och tolerans.
  • Kontakta regelbundet familj och vänner så att de kan ha koll på dig.

KÄLLOR