November
Efter mycket om och men är det nya kollektivavtalet nu slutligen klubbat. Från och med årsskiftet börjar anpassningarna till de nya reglerna. Mycket kortfattat kan man säga att det är lättare att tolka reglerna för schemaläggning denna gång. Istället för att ha ett dygnsbryt att förhålla sig till som tidigare kan man numera se det som en tidtagarur som går igång i början av varje pass. Om ett pass överstiger 15h ska det finnas särskilda skäl för detta, det ska MBL-förhandlas och det ska efterföljas av lika många timmars vila som passets längd.
Är det då möjligt att ha dygnspass (20-24h inkl. jour)?
Svar: Ja. Om det innefattar jour på minst 5h och det finns en riskanalys som inbegriper skälen till att ha så långa pass samt att det är MBL-förhandlat med facket. Och så ska passet efterföljas av en vila som motsvarar passets längd. Pass längre än 24h är inte möjliga inom avtalets ramar.
Har ni frågor eller tips om hur ni kan tänka i er schemaläggning eller liknande kan ni med fördel slå en pling.
Som Fremia hävdar i sin debattartikel så finns det en risk att deltidsanställdas rätt till övertidsersättning driver upp lönekostnaderna, eller att arbetsgivaren helt enkelt väljer att ta in vikarier istället för att ge extrapass till deltidare. Det går dock att göra skriftliga avtal med anställda där de går med på att kunna ta extrapass utöver sin deltidsanställning utan att det räknas som övertid (blanketten heter AN28 för er som har tillgång till Fremias dokumentregister).
Läs hela debattartikeln på Assistanskoll här.
Just denna ändring träder ikraft först i oktober 2026.
EUs nya cybersäkerhetsdirektiv NIS-2 träder (preliminärt) ikraft den 15e januari 2026 och innebär en tillstraming av cybersäkerheten för de allra flesta.
I våra samtal med exempelvis vår dokumentationssystemsleverantör är deras bedömning att det inte kommer att påverka våra verksamheter i någon nämnvärd omfattning. Detta betyder dock inte att vi inte behöver vara medvetna om cyberhot i våra verksamheter då identitetsstölder, phishing osv. kommer att bli vanligare framgent.
Här rekommenderar vi vår Crash-course i cybersäkerhet som går av stapeln 16e januari 2026 (anmälan här).
Rutiner som denna som syftar till att lyfta verksamhetens allmänna kunskaper och öka motståndskraften mot alltmer sofistikerade bedrägerier.
Här går vi igenom det senaste inom beredskapsarbete.
Är ni intresserade av vår beredskapsföreläsning i januari där vi tillsammans tar första steget in i beredskapsarbetet med riskanalyser och allt sånt kul?
Anmälan sker via detta formulär. Utbildningen går av stapeln fredag den 30e januari kl 09-12.
Föreläsningens fokus är att:
Ge er specifik kunskap kring hur ni jobbar för att bli klassade som samhällsviktig verksamhet i utföraravtal med beställande kommuner, samt kunskaper kring de specifika fördelarna med detta.
Ge er ett ramverk för att planera och organisera ert beredskapsarbete (en första skiss på krigsorganisation).
Ge er konkreta verktyg – såsom policydokument och checklistor – för att praktiskt kunna bygga upp och stärka verksamhetens beredskap.
Lite mer om vad som rör sig i beredskapsskogen nedan:
Under beredskapsveckan (v.39) genomförde LSS-Byråns koncern en endags-beredskapsövning med ett av sina boenden.
Det vi tar med oss från övningen är att övningar verkligen är ögonöppnare. Man får ut mycket av att simulera och den väcker medarbetarnas egna tankar och farhågor kring samhällsstörnings-situationen. Övningen i sig blir också en katalysator för det kommande beredskapsarbetet.
Äntligen har socialstyrelsen utkommit med råd och stöd rörande beredskapen för vårt verksamhetsområde.
...men inget för vår sektor (i synnerhet inte privata utförare) och inget lättillgängligt, användarvänligt eller konkret material för att utveckla sin egen beredskap eller genomföra övningar (än sålänge).
Jag hittar ett konkret tips och det är att sikta på en månads beredskap i hemmet av läkemedel. Beroende på recept och mängd doser man får hämta ut är denna möjlighet för den enskilde dock väldigt begränsad.
Vill man ha mer konkret hjälp av en myndighet kan man kolla med MSB.
Annars rekommenderar jag oss.
Bra fråga!
Ruben har nyligen genomgått en utbildning i detta och är sprängfärdig att dela med sig av allt.
Skriv upp er på vår föreläsning ovan så får ni ta del av de verktyg ni behöver för att -på alla fronter- stärka er beredskap.
Funktionsrätt sverige slår ett (till) slag för att ta fram en strategi för inkluderande krisberedskap och civilt försvar i linje med FN:s rekommendationer och i nära samverkan med funktionsrättsrörelsen.
Bland annat genom att lägga ett lagstadgat ansvar på kommunerna att identifiera och planera för behoven hos personer med funktionsnedsättning, oavsett boendeform.
Läs hela artikeln här.
Assistansbranschen är ju vår systergren, och även om det inte är det de flesta av våra kunder håller på med så är det värt att anmärka att socialtjänstministern utlovade en indexering av assistansersättningen som sedan uteblev. I våra ögon är det ett solklart steg i galen riktning och riskerar att urvattna assistansreformen.
Som nämnt i tidigare nyhetsbrev har Stockholms stad valt att frångå OPI-höjningar för privata aktörer (läs hela artikeln här) vilket är på samma boliner.
En eventuell ljusglimt kanske kan anas i den kommande vårändringsbudgeten.
Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att ta fram förslag på en lag för samverkansformen Idéburet offentligt partnerskap (IOP) och ett uppdrag om att utreda hur den idéburna sektorns andel av den offentliga välfärden kan mätas och synliggöras, vilket både vi och Famna gläds åt.
Oktober
Upphandlingar reserverade för idéburna aktörer verkar de-facto kunna fungera som tänkt. Uppsala kommun får rätt även i förvaltningsrätten och således står beslut fast. Om det gör det kan detta ha stor betydelse när det kommer till att öka den idéburna sektors andel i välfärden.
Läs hela artikeln på Famnas hemsida.
September
Under vintern 2024-2025 genomförde FUB en enkät riktad till anhöriga och ställföreträdare, för att undersöka sina medlemmars erfarenheter av gruppbostad och servicebostad. Rapporten lyfter brister i bemanning och personalens kompetens samt ett system präglat av rättsosäkerhet som några av huvudproblemen. Enkäten genererade 1143 svar, och FUB formulerar utifrån dessa ett antal krav:
Att en LSS-inspektion införs
Att även kommunal verksamhet ska söka tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO
Att socialstyrelsens allmänna råd och rekommendationer görs om till bindande föreskrifter
Att rättshjälp införs i LSS
Att funktionsrättskonventionen görs till svensk lag
Rapporten lyfter också problem kopplade till de nya dygns- och veckoviloreglerna och hur dessa begränsar tillvaron för de boende (rörande exempelvis resor).
Läs hela rapporten här.