Ett cyber-tips från Ruben

Augusti 

Jag skulle vilja komma med ett tips för att minska er organisations känslighet för indentitetsstölder.

Identitesstölder blir vanligare och vanligare och drabbar privatpersoner i stor utsträckning. Att "spoofa" ett mail (alltså få det att se ut som att det skickas från en viss adress när så inte är fallet) är ett relativt enkelt verktyg för cyber-kriminella att komma åt pengar eller känslig information som kan användas i utpressning eller stöld

Tips:

Det vi gjort i vår verksamhet är att ställa krav på att all kommunikation där medarbetare begär ut känslig information om sig själva (och andra för den delen) eller ber om att få lön utbetald till ett annat konto än sitt befintliga också måste bekräftas via ett telefonsamtal.

Vi rekommenderar fler att upprätta denna typ av policy, om man inte redan gjort det.

(på förekommen anledning; Folkhälsomyndigheten varnar för falska videos av Anders Tegnell)

Lista: kommunerna med flest icke-verkställda SoL-insatser

Juni

Det är många insatser som beslutas men inte genomförs vilket leder till att kommunerna får viten från IVO.  Här är listan över de kommuner som har flest icke-verkställda beslut.

Här kan man se hela artikeln.

HVB-hem: kommande förändringar 

23e juni

Förslaget är att HVB från 1a februari 2027 ska delas upp i HBU (hem för barn och unga upp till 20 år) och HVB (för de som är över 20) med max 6 barn per enhet. 

I övrigt kommer antalet IVO-tillsyner för dessa verksamheter att öka till två per år och att åldersskillnaden mellan placerade barn på samma enhet inte är större än tre år.

Verksamheter med befintliga tillstånd kommer att behöva ansöka om nya vart 5e år.  Detta ska inte "innebära en större merkostnad för verksamheten, men en lägre administrativ avgift kan eventuellt tas ut." (s.616). 

Läs hela artikeln här.

Och betänkandet här.

Beredskap: Återkoppling från socialstyrelsen rörande krigsplacering av anställda

Vi vill väl alla behålla vår personal, även (och kanske särskilt) i händelse av höjd beredskap. Så vad säger nu Socialstyrelsen om detta? Vi har fått svar:

"Vad gäller krigsplacering (utifrån anställningsavtalet) förklarar MSB att det är en planeringsåtgärd som handlar om var personer som kan tjänstgöra hos flera olika arbetsgivare ska arbeta under höjd beredskap. Det rör sig alltså om en annan typ av krigsplacering än värnplikt och civilplikt. Till skillnad från krigsplacering med värnplikt eller civilplikt innebär krigsplacering utifrån anställningsavtalet ingen tjänstgöringsskyldighet. Den följer istället med anställningsavtalet och skärps vid eventuellt beslut från regeringen om allmän tjänsteplikt. Det handlar alltså främst om att som arbetsgivare få veta om en anställd redan är krigsplacerad hos någon annan, tex försvarsmakten genom den disponibilitetskontroll som görs hos plikt- och prövningsverket och att arbetsgivaren utifrån den informationen kan planera för att täcka upp för de personer som eventuellt faller bort ur organisationen. För majoriteten av arbetsgivare är det antagligen bara ett fåtal personer det skulle handla om. För resten av organisationen kan man utgå ifrån att personer som är anställda kommer att fortsätta sina arbeten även under höjd beredskap, eftersom deras anställningsavtal fortsätter att gälla även under höjd beredskap. När det gäller själva registreringen av krigsplaceringen med anställningsavtalet som grund behöver man innan ett företag kan krigsplacera anställda att en offentlig aktör har gjort bedömningen att företaget är viktigt för totalförsvaret. Plikt- och prövningsverket vill ta del av den bedömningen innan de gör en disponibilitetskontroll. Det kan vara en kommun, region eller statlig myndighet till exempel.

I nuläget gör vi inte någon sådan bedömning/utlåtande om totalförsvarsviktighet som kan lämnas till plikt- och prövningsverket. Det är bland annat för att frågan om hur vi ska jobba med krigsplacering hos privata aktörer fortfarande utreds och att systemet är under utveckling, utifrån den statliga utredning ”Plikten kallar” som kom ut under våren. Jag tänker även att det snarare skulle vara kommunen som i så fall skulle ta kontakten med plikt- och prövningsverket angående krigsplacering (utifrån kommunens behov) snarare än Socialstyrelsen (som hade varit mer aktuellt om det handlade om ett nationellt behov)."

Kontentan; 

Det finns ett system som är utformat för att fungera även vid höjd beredskap, men det är inte på plats ännu.

Vi kommer att hålla er underrättade för när detta förändras.

Tills dess kan man föra dialog med sin kommun (särskilt vistelsekommun) och visa att man börjat fundera över sin beredskap.

Reserverade upphandlingar för idéburna aktörer verkar få effekt

23 Maj

Upphandlingar reserverade för idéburna aktörer verkar de-facto kunna fungera som tänkt. Uppsala kommun har vunnit i förvaltningsrätten och nu återstår en bedömning i kammarrätten för att se om förvaltningsrättens beslut står fast. Om det gör det kan detta ha stor betydelse för idéburna verksamheters möjligheter att delta i specifikt reserverade upphandlingar.

Läs hela artikeln på Famnas hemsida.