Läsa kurslitteratur

När du läser kursböcker är det bra att börja med helheten.

Läs först innehållsförteckningen för att få en uppfattning om vad boken handlar om.

Sedan bläddrar du igenom det kapitlet du ska läsa, utan att tänka att du måste förstå. Titta på rubriker och bilder.

Sedan läser du på djupet, en mindre del i taget, för att förstå texten.

Slutligen läser du igenom igen, gör korta sammanfattningar, antecknar och stryker under.

Ett tips när du djupläser texten är att ställa frågor till den. Frågorna när? var? vem? hur? varför? fungerar till alla texter (fast kanske inte alla frågor samtidigt). Då hjälper du dig själv att faktiskt förstå texten ordentligt.

Börja med att dela upp texten i mindre delar. Titta på rubrikerna, titta på bilder och se om det finns ord eller stycken med kursiv stil. Dessa är ofta något viktigt som författaren vill betona.

Läs en del i taget (djupläs). Använd gärna frågorna som finns i avsnittet ovan.

När du läst klart delen, stanna upp och försök svara på frågorna och sammanfatta det du läst.

När du läser kurslitteratur är det viktigt att kunna se och förstå det som är viktigt i en text. Här är några tips:

Styckeindelning: i kurslitteratur står det oftast om en sak i ett stycke, och rubriken brukar sammanfatta vad stycket handlar om.

Markerade ord: ord som är markerade med kursiv eller fet stil är vanligen ord som är extra viktiga.

Bilder, diagram och tabeller: olika illustrationer som finns (bilder, diagram, ritningar osv) kan hjälpa dig att förstå texten bättre.

Ord som är extra viktiga tillhör vanligen ordklasserna substantiv och verb, ibland adjektiv och adverb. Man brukar säga att det är dessa ord som är innehållsbärande.

Andra ord som också är viktiga är signalord: alltså, därför (visar en slutsats), tycker, menar (visar en åsikt), däremot, å andra sidan (visar motsats).