Källkritik ANDTS

Varför källkritik på nätet?

Nätet ger alla möjligheten att publicera och sprida information. Det är en av internets styrkor, men det innebär också att du på internet möter många olika slags källor som alla ger sin bild av verkligheten. 

När du använder information från nätet och andra källor är det viktigt att kunna avgöra om den bild som ges av källan är sann, sannolik, eller rent påhitt, som maskerats som fakta. Det är också viktigt att förstå att det du gör på nätet (sökningar du gör, webbsidor du besöker etc.) på flera sätt påverkar vilken information du får tillgång till eller vad du ser i flödet på sociala medier.  

Skaffa dig en egen uppfattning

Källkritik handlar om att jämföra och värdera källor.

• Vem står bakom informationen (vem är avsändare, skribent, fotograf etc.)?

• Är informationen rimlig?

• Vilka källor används och varför?

• Vilken relation har källorna till varandra och vilka värderingar förmedlar de?

• Varför vill du tro på informationen? Är det för att det stämmer överens med din egen världsbild? Är den mest sannolik?

• Kan du hitta andra, oberoende källor som säger samma sak?

I den traditionella källkritiken används fyra kriterier för att värdera källor.

1. Äkthet. Är källan vad den utger sig för? Är källan ett original eller en kopia? Är den äkta eller falsk? 

2. Tid. Är informationen aktuell eller kan det finnas nyare rön? Hur långt efter det som inträffat upprättades källan? Källor som skapats närmare i tiden i förhållande till det som de vittnar om anses vara mer trovärdiga. 

3. Beroende. Är källan fristående eller hör den ihop med andra källor? Är informationen från källan beroende av andra källor? På vilket eller vilka sätt? 

4. Tendens. Finns det värderingar i informationen från källan? Vems intressen företräder källan? Finns det motstridig information från andra källor? Hur trovärdig är den motstridiga informationen?

Utvärdera webbplatsen 

Innan du använder information från en webbplats bör du besvara följande frågor för att värdera den.

• Vem är avsändaren? Finns det en informations- eller kontaktsida som berättar vem eller vilka som står bakom sajten? Finns det andra uppgifter om vem som är avsändare? Hur värderar du kunskaperna du får om avsändaren? Hur påverkar det innehållet? Vem har skapat sajten? Är det en myndighet? En privatperson? Ett lärosäte? Är det en organisation? Är det ett företag? Vilken betydelse har det för hur du värderar innehållet? Värdera och ta ställning.

• Vilket är syftet med webbplatsen? Vill den informera? Presentera fakta? Propagera för en åsikt? Sälja något? Underhålla? Har den flera olika syften? Är sajten reklamfinansierad eller inte? Hur påverkas innehållet av vilken sorts webbplats det är? Värdera och ta ställning. 

• Vilken är målgruppen? Är innehållet komplicerat eller lätt att förstå? Är texterna välskrivna eller dåligt översatta? Stämmer angivna fakta? Hänvisas det till källor? Finns det något datum som visar när den uppdaterades senast? Fungerar länkarna? 

• Kan du få informationen från andra ställen? Vilka andra webbplatser eller webbsidor länkar till den sajt du undersöker?

Vem äger adressen?

Om du vill veta vem som står som innehavare för ett domännamn använder du tjänsten Whois. Det är en databas över domänregistreringar. Utländska webbadresser, det vill säga dem som inte slutar på .se eller .nu, hittar du på www.whois.com. Svenska webbadresser hittar du på www.iis.se. 

Det är också bra att känna till hur internets domännamnsystem, DNS, fungerar. En webbadress kan hjälpa dig att dra slutsatser kring vem som står bakom källan eller den informationen du tar del av på webben. Genom att korta ned webbadressen från höger till vänster hamnar du på den huvudadress där det kan finnas information om vem som skapat innehållet på den längre adressen (länken, URL:en).  Ex:

• http://www.gyf.se/sv/larskaggskolan/Kunskapsport1/Biblioteket1/

• http://www.gyf.se/sv/larskaggskolan

• http://www.gyf.se