HSG

Välkommen till HSG, Handelns Säkerhetsgrupp.

HSG – Handelns Säkerhetsgrupp är en opolitisk sammanslutning av säkerhetschefer och säkerhetsansvariga för olika detaljhandelskedjor i Sverige.

Vi är idag drygt 50 medlemmar och representerar 37 medlemsföretag.

Kravet för att vara med i HSG fordrar att man är anställd i ett kedjeföretag inom detaljhandeln och huvudsakligen arbetar med säkerhetsfrågor. Detta krav borgar för vår kompetens och ger ett givande utbyte mellan medlemmarna vilket leder till en utveckling av säkerhetsarbetet i våra medlemsföretag.

Företag som inte uppfyller kravet kan vända sig till Svensk Handels säkerhetschef som kan bistå vid säkerhetsrelaterade frågor.

Medlemsföretag

Bli medlem

Föreningens ändamål

Vår Vision

Tillsammans gör vi detaljhandeln säkrare

Övergripande mål

  1. Ökad trygghet för anställda och kunder
  2. Skapa förutsättningar för ökad lönsamhet

Medel

  • Aktivt påverka politiker, myndigheter, organisationer och företag i syfte att minimera brottslighet som orsakar person-, sak- eller ekonomisk skada för medlemsföretag.
  • Bevaka omvärlden i allt som kan främja HSGs övergripande mål.
  • Främja att teknik inom säkerhetsområdet anpassas till medlemsföretagens behov och miljö.
  • Utbyta erfarenheter mellan gruppens medlemmar för gemensam utveckling av vårt arbete.

Styrelse

Ordförande

Peter Lilius, Apoteket

ABAB 1977-1987, Polis 1987-1997, Riskhanterare Kammarkollegiet 1997-2000. Anställd på Apoteket AB sedan december 2000 och där arbetar jag som Säkerhetschef. Medlem i HSG sedan 2000, Ledamot 2012, vice ordförande 2013 samt ordförande från 2014.

Vice Ordförande

Ola Jörgensen, Coop

Tennisinstruktör 1988-1989. Chefsinstruktör tennis 1990-1993. Polis 1993-2008. Säkerhetsansvarig Coop 2008-2009. Säkerhetschef Coop/Clab (Coop Logistik AB) 2009-2010. Koncernsäkerhetschef KF/Coop 2010-. Medlem i HSG sedan 2008. Ledamot 2012, Vice ordförande 2014-

Kassör

Christer Fridell, Hemtex

Polis 1982-2003. AB Lindex 2003-2006, började som Säkerhetschef Sverige, därefter koncernsäkerhetschef. Sedan 2006 Risk & Säkerhetschef Hemtex AB. Medlem i HSG sedan 2003, medlem i styrelsen sedan 2007.

Sekreterare

Mikael Halldin, Akademibokhandeln AB

Polis 1992-2006. Säkerhetsansvarig Apoteket AB 2006-2015. Säkerhetschef Akademibokhandeln AB 2015- .Medlem i HSG sedan 2001.

Övriga ledamöter

Thomas Strandberg, RNB – Retail and Brands AB

Säljare JC – Jeans & Clothes, 1989-1995, Säljledare JC, 1995-1997 Butikschef JC, 1997-2006, Butikschefscoach LUSH Sweden AB 2001-2004, Avtalsköpman JC 2006-2009, Butikschef JC 2009-2010, Säkerhetsansvarig RNB 2010-2014, Säkerhetschef RNB 2014- . Diplomerad säkerhetschef 2015, Medlem i HSG sedan 2010, Ledamot i styrelsen sedan 2014-

Magnus Wikström, Systembolaget

Butikschef Sportex AB, 1997-2005. Butikschef Systembolaget 2005-2012. Säkerhetsstrateg Systembolaget 2012-2016. Butikssäkerhetsansvarig 2016-. Medlem i HSG sen 2012 och styrelsen sen 2017.

Amna Hadzihasanovic, Reitan Convenience Sweden AB (Pressbyrån, 7/eleven, Shell-7/eleven)

Butikschef och säljare Pressbyrån, 2000-2005, Egen företagare 2005-2011. Distriktschef Reitan Convenience Sweden 2011-2012, Säkerhetsutvecklare/ Loss Preventions manager Reitan Convenience 2012-nu, Diplomerad Säkerhetschef 2015, Medlem i HSG sedan 2012 och styrelsen sen 2017.

Suppleanter

Christian Ekström, ICA Sverige AB

Security & Application Administrator Samsung Electronics 2009-2009. Security Supervisor 2009-2013 Samsung Electronics. Risk & Säkerhetsansvarig ICA Sverige AB 2015-. Medlem i HSG sedan 2016 och styrelsen sen 2017



Historik

I början av 60-talet hade kriminalitet och ordningsstörande nått sådan omfattning att man inom de största detaljhandelsföretagen anställde polismän som säkerhetschefer. En av de första säkerhetscheferna, Kjell Östbring vid AB Nordiska Kompaniet, tog initiativet till att bilda en samarbetsgrupp med målet att genom erfarenhetsutbyte uppnå bästa möjliga förebyggande verksamhet i företagen.

Första sammanträdet hölls på Nordiska Kompaniet onsdagen den 3 februari 1965. Vartefter åren gick kom nya medlemmar till gruppen med begränsning till företag inom detaljhandeln i Stockholm. Man skapade kontakter och ett gott samarbete med olika myndigheter och organisationer.

Ur årsberättelserna

Vid en tillbakablick framgår hur viktigt det är att säkerhetschefer ger akt på strömningar i samhället och är med i tiden. Exempel på händelser som redovisas i Årsberättelserna fram till 2000:

  • 60-70-talets kraftfulla aktion, "Stoppa julen" med vandalisering av affärsentréer och skyltfönster samt dagliga bombhot. Särskilt allvarligt var det när bombhoten förekom i samband med Baader-Meinhofligans attack mot Västtyska ambassaden.
  • På 70-talet agerade gruppen i fråga om nyckelservice, när kopieringen tenderade att bli vildvuxen.
  • HSG aktualiserade stöld av lastpallar, som 1974 enligt polisen uppgick till 20 mkr.
  • Varularm av olika slag kom på bred front och falska, felaktiga inbrottslarm diskuterades livligt då det upptog en del av polisens resurser.
  • Borgarrådsuppvaktning 1972 Inledningsvis nämndes att köpmännen i mitten på 60-talet förklarade krig mot butiksstölderna. Då genomfördes första "Aktion mot butiksstölder”, vilken bidrog till att Kungl.Maj:t i februari 1968 uppdrog åt Justitiedepartementet att låta den redan tillsatta brottsutredningen utreda butiksbrotten. Den kom som ett delbetänkande, "Snatteri", SOU 1971:10.
  • 1972 gjorde gruppen en uppmärksammad uppvaktning av borgarråden i Stockholms stadshus för att få till stånd insatser mot det ökade antalet rån, stölder, hot och trakasserier som drabbade handeln och dess anställda. En kommission ledd av Ove Rainer, kort därefter Justitieminister, utredde problemet. Utredningen fick i media namnet Betongkommissionen.
  • Stöldutredningen I januari 1980 bemyndigade regeringen justitieministern att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att undersöka frågan om åtgärder mot butikstillgrepp m.m. Den tidigare rikspolischefen Carl Persson utsågs att leda arbetet. I denna utredning ingick några av säkerhetscheferna som sakkunniga. 1982 kom betänkandet "Stöld i butik", SOU 1982:39 med förslag vilka tillgodosåg flera av detaljhandelns önskemål. När förslagen skulle genomföras hade ett regeringsskifte ägt rum och vi tvingades konstatera att den nya regeringen inte alls prioriterade utredningens förslag bl a ett om polismans rätt att utföra strafföreläggande direkt på brottsplatsen vid bevisat snatteribrott.
  • 1986 tillsatte Brottsförebyggande rådet (BRÅ) en arbetsgrupp vars resultat efter tre års utredande resulterade i en handbok ”Ökad säkerhet inom handeln". Även i denna grupp medverkade säkerhetschefer som sakkunniga.
  • 1988 kom Rikspolisstyrelsen med "Rapporteftergift i praktisk tillämpning" där det bl a stod att läsa om registrering av snattare: "…….tyvärr tål inte person- och belastningsregistret hos RPS den utökning som en registrering av alla rapporteftergifter och åtalsunderlåtelse skulle innebära".
  • Vid olika mässarrangemang samt bidragit med en övningsbutik på polisskolan i Ulriksdal.
  • Arbetet har idag utvecklats till ett helhetstänk runt företagets riskmiljö.

Under dryga 50 år som gruppen verkat har dess namn och stadgar ändrats för att stämma med tid och utveckling.

Sidan uppdaterad 2017-03-02