För vem och hur fungerar det?
För att göra miljön en tjänst både för dig och i det stora hela med minskade utsläpp från din båt är den en bra ide att konvertera till Eldrift. Snabbgående båtar behöver fortfarande ha förbränningsmotorer om inte batterierna ska bli ofantligt stora och dyra medan långsamtgående båtar är nästan ideala för konvertering.
Elmotorn är betydligt tystare än förbränningsmotorn.
Elmotorn är mycket energieffektivare. Du kan byta ut din 15hk motor emot en 5kW (ca 7hk) elmotor och uppleva samma prestanda.
Elmotorn kan ge högt vridmoment redan från start vilket minskar behov av växellåda.
Elmotorn kan köras som generator och bromsa med. (mer tillämpligt på landfordon, eller om man vill bygga en parallellhybrid)
Elmotorn kan köras i båda riktningar fram/back
Elmotorn är lättare än motsvarande förbränningsmotor
Elmotorn behöver inte värmas upp. Du har full kraft tillgänglig direkt.
För dig som idag äger en segelbåt eller långsamtgående (deplacement eller halvplanande båt) rekommenderar vi att börja titta och överväga den tystare och modernare drivlinan med el drift. Vi kan hjälpa till med projektering och installation.
För att förenkla teorierna använder vi oss av ovanstående fysikaliska grund, d.v.s. energipricipen.
Eftersom vi precis konstaterat att energi inte kan förintas/förstöras så vad blir det då? Vi vet redan all all energi inte används från t.ex. ett bränsle eller från ett batteri eller att all energi inte driver båten framåt i vattnet utan något bromsar den också. Det jag försöker närma mig här är begreppet förlust och då energiförlust, men vi kunde inte förlora någon energi? Jodå vi kan förlora den genom att omvandla den till en icke produktiv energiform, t.ex. rörelseenergi kan bli värme. Elektrisk energi kan bli värme eller magnetism och sker detta vid oönskade tillfällen kallar man detta för förluster.
En förbränningsmotor måste t.ex. ha ett kylsystem för att kyla bort värmeenergi som kommer från bränslet. Vi förlorar alltså energi från bränslet där. Här pratar man om verkningsgrad som definieras som en procentsats. Verkningsgrad = nyttig energi / tillförd energi.
En förbränningsmotor har mellan 25 - 40% verkningsgrad. d.v.s. att mer än 60% av energin i bränslet åtgår till annat än att ge nyttig energi. I motorns fall rörelseenergi på axeln. Men det är lite mer komplicerat än så. Alla komponenter i t.ex. en drivlina har en verkningsgrad. Växellådan eller backslaget, drevet, propellern, axelarrangemanget och bärlager osv... För att räkna ut drivlinans totala verkningsgrad måste vi multiplicera alla ingående verkningsgrader. Ex. Totalverkninsgrad = Motorverkningsgrad x drevets-verkningsgrad x propellerns-verkningsgrad.
Som ni ser har jag inte tagit med skrovets verkningsgrad i exemplet ovan. Detta beror på att vi inte byter skrov när vi byter motor i båten samt att den hydrodynamiska verkningsgraden är mycket komplicerad och påverkas av skrovets utformning och fart genom vattnet, vissa skrov får så dålig verkningsgrad i hög fart att de inte kan gå fortare än sin egen längd medan andra skrov nästan blir flygplan (bärplansteknik) och flyger ovan vattnet med en verkningsgrad i hög fart som är mycket högre än i låg fart. Alla olika designer har sina för och nackdelar men det går vi inte in på djupare här.
Det sker hela tiden utveckling inom det hydrodynamiska området och inom batteritekniken så inom några år kommer vi se även snabbgående båtar med eldrift, men att el-konvertera en planande båt från 60-talet är helt enkelt inte vettigt med dagens teknik. Där vinner fortfarande förbränningsmotorn.
Fördelen med en elektrisk motor är den höga verkningsgraden. Det finns några olika typer av elmotorer som används vid elektrisk framdrivning. Både DC motorer och AC motorer.
DC motorerna med framförallt Serielindad DC motor (typisk installation är äldre tåg, eltruckar, startmotor i bil etc.) Dessa motorer har en verkningsgrad på ca 85% men har ett extremt högt vridmoment och kan ge full kraft från 0-varv/min. Därför är det fantastiska som t.ex. startmotorer i bil. Nackdelen med en serielindad motor är att du inte har någon permanetmagnet i motorn utan har två elektromagneter. En fast och en roterande. För att få ström till den roterande elektromagneten används kolborst (grafit) som överför strömmen via en kollektor på axeln som är ihopkopplad med den roterande lindningen.
BLDC är en utveckling av DC motorn där man valt att rotera en permanentmagnet istället. Detta gör att motorn är helt borstfri och kräver därför mindre underhåll än en serielindad motor. Eftersom man på förhand kan förutsäga magnetfältets styrka och styra motorn via drivelektronik istället för mekaniskt via kollektorn kan man då även höja verkningsgraden. En BLDC motor har idag ca 90% verkningsgrad.
AC motorn finns som synkrona och asynkrona (synkade mot det roterande strömmen i trefassystemet eller asynkron med eftersläpning). Eftersom växelströmmen följer en sinuskurva kan man rita om den till en roterande visare, varför man kan säga att strömmen roterar. Typisk har AC motorn mycket hög verkningsgrad och verkningsgrader upp emot 95% förekommer.
Elmotorn har ingen eller mycket liten miljöpåverkan, inga utsläpp under sin drift.
En förbränningsmotor har typiskt en verkningsgrad på runt 25 - 45 % beroende på typ och modell. Bensinmotorerna är ineffektivast och Dieselmotorn i topp tack vare dess höga kompression och lång slaglängd som därför också begränsar varvtalet. Allra bäst är de stora fartygsdieslarna med sina tvåtaktare stora som hus. De har en typisk verkningsgrad som börjar närma sig 55-60% idag och kan ökas ytterligare med en avgaspanna.
P.g.a. olika miljöregler har dock förbränningsmotorn stagnerat lite i verkningsgrad. För att sänka t.ex. NOx utsläppen används en EGR-ventil som sänker motorns termiska verkningsgrad eftersom den sänker temperaturen inne i cylindern. Detta påverkar totalverkningsgraden negativt. Vidare används olika katalysatorer och partikelfilter vilka måste ha en viss temperatur för att fungera eller rengöras. Den höga temperaturen kommer från att man måste förbränna mer bränsle vilket då gör att totalverkningsgraden sjunker. Här måste vi alltså ta till knep som skadar motorns verkningsgrad/bränsleeffektivitet för att hantera motorns utsläpp.
Eftersom elmotorn verkar vara så bra och har så hög verkningsgrad varför har vi inte elmotorer över allt?
Elmotorns största akilleshäl framförallt i fordon där man inte kan koppla in en sladd bara i elnätet är, hur ska vi förvara elenergin? Elenergi måste nämligen förbrukas i samma stund som den skapas. (sanning med lite modifikation eftersom man kortare stunder kan lagra elenergi, elektriskladdning i en kondensator). Därför måste vi ta omvägen via kemisk energi och ett batteri. Batteriet lagrar den elektriska energin som kemisk energi och omvandlar den till elektrisk energi när vi behöver den. Problemet med batteriet är att få med sig tillräckligt mycket energi för att göra det man vill, åka så långt man vill mellan laddning/tankning etc. det kan även ta ganska lång tid att återfylla batteriet med energi - ladda det.
Vätskeformiga bränslen som t.ex. Diesel har en mycket hög energitäthet, dvs. högt energiinnehåll per kg eller liter. Som jämförelse kan nämnas att ett typiskt bilbatteri (blysyra) innehåller ungefär lika mycket energi som 6 dl diesel. 6dl diesel väger 0,5kg medan blybatteriet väger 25kg. Detta gör att man i ett fordon eller båt får med sig mer energi med vätskeformiga bränslen och därför kan acceptera en lägre verkningsgrad på motorn.
Utvecklingen av batterier går i rasande takt tack vare utvecklingen av elbilar, handhållna elverktyg, mobiltelefoner mm. Dessutom har de nya batterikemierna t.ex. Litiumtekniken ökat batteriernas verkningsgrad så vi kan utnyttja mer av den kemiska energin i batteriet innan det tar slut. Det gör att man idag kan börja konkurrera med förbränningsmotorn på allvar.
Bly-Syra
Typiskt när vi pratar batterier i båt tänker vi på olika blybatterier t.ex. bly-syra, Gelbatterier eller AGM vilka alla batterier är utvecklingar av blysyra tekniken. De används frekvent idag som start och förbrukningsbatterier och har sina fördelar men också ganska stora nackdelar där vikten och energiinnehåll är de största. Dessutom är verkningsgraden på batteriet ganska dåligt och uppladdningstiden lång.
Vi rekommenderar inte blybatterier för elektrisk framdrift.
Litiumbatterier.
Det finns flera olika typer av Litiumbatterier där de vanligaste är Litium Ion (litium jon) eller Litium Järnfosfat (LiFePO4) där det senare är det som vi rekommenderar för elektrisk framdrift. Litium Ion används i t.ex. mobiltelefoner, elsparkcyklar mm och har en väldigt hög energitäthet, men är också känsligt emot överladdning och skador/kortslutning etc och många har säkert sett filmer där batterier råkat ut för det som kallas Thermal run away. Det är när energin i batteriet frigörs så fort att den frigörs som värme istället för elenergi och batteriet självantänder nästan explosivt. Den egenskapen vill vi inte ha i båt. Därför väljer vi Litium Järnfosfat istället som har en lägre energidensitet än Litium Ion men ett betydligt säkrare förlopp vid skada eller kortslutning. Även Lithium Järnfosfat batterier kan brinna, men det kan även blybatterier vid rätt förutsättningar, eller en dieseltank. Det vi är ute efter är att vi kan begränsa skadan till förhoppningsvis bara batterierna om olyckan är framme.
Vi rekommenderar alltså Litium Järnfosfat batterier till elektrisk framdrift i båt.
Brand och kortslutningsskydd.
Batterierna innehåller väldigt mycket energi och därför är de farliga och måste hanteras. Detta gör vi genom olika skyddskretsar där några av de viktigaste är BMS (battery management system) som balanserar de enskilda cellerna i batteriet och stänger av batteriet om batteriet hamnar utanför sina specade driftförhållanden. BMS:en ser även till att hålla koll på laddningen av batteriet. Vidare ska en batteri-installation alltid ha en huvudströmbrytare så att du vid fel i systemet kan bryta bort strömmen. Vidare behövs smältsäkringar som ett sista brandskydd. Vid så höga strömmar vi hanterar inom elektrisk framdrift duger inte en automatsäkring eftersom den vid kortslutning kan svetsas fast. Därför skall alltid smältsäkringar installeras som smälter och bryter strömmen på det sättet. Det är mycket noga att rätt kablar används i installationen och att alla kopplingar sitter fast på både kabeln och terminalen. En glappkontakt med höga strömmar ger en varmgång i kontaktpunkten som med lätthet orsakar brand.
Vi rekommenderar inte att installera en elektrisk drivlina själv.
Hur stor batteribank behöver man?
Vi rekommenderar inte batteribank med mindre energiinnehåll än motorns maxeffekt. Det gör att du har energi för att köra motorn på max effekt i knappt en timme. Sedan finns det andra dimensionerande parametrar att ta reda på vilket man får titta mer noggrant på när man väl väljer batteritillverkare.
T.ex. har du en motor på 5kW behöver du en batteribank om minst 5kWh vilket ger vid 48V ungefär 100Ah (4,8kWh)
En större batteribank är alltid bättre då batterierna mår bättre av lugnare urladdningar och ni har mer elenergi så ni kan köra längre sträckor innan ni måste stanna för att ladda.
Det går utmärkt att ha flera batteribankar så man kan ha en batteribank i reserv om man känner att man vill ha det. Systemet är dessutom modulärt utbyggbara även om batterier i samma batteribank bör ha så lika specar och ålder som möjligt. Men med modern BMS teknik är detta inte lika avgörande som vid äldre oövervakade blybatteri-installationer.
Batterier ska installeras torrt, så det är ingen bra idé att fylla kölsvinet med batterier då slagvatten snabbt kan bli ett problem som förstör dina dyra fina batterier. Vatten och fukt är något som är elsystemets värsta fiende och det måste hanteras.
Man kan ladda batterierna på många olika sätt. Det som är gemensamt är att man behöver en laddare som är avsedd för den batteritypen som sitter installerad för att inte äventyra säkerheten genom att trycka på med för hög spänning eller för mycket ström i något laddningsskede.
Normalt laddas en båt med elektrisk framdrivning från landström. Dvs. vi kopplar in en kabel i land och laddar båtens batterier från elnätet i land. Hur miljövänligt det är beror på hur elen i land produceras. Men sannolikt är det mycket miljövänligare än en dieselmotor utan avgasbehandling. Här finns ganska mycket att säga om säkerheten och det är rent livsfarligt att koppla fel. Installation av landström i båt ska genomföras av från transportstyrelsen behörig elektriker.
Det finns dock kit på marknaden med färdiga kontakter som inte går att koppla fel. Dessa är godkända för installation av obehörig person.
230V växelspänning eller 400V-3fas är inte att leka med utan potentiellt livsfarlig spänning.
Generator.
Man kan ladda via en generator både genom en 230V bensingenerator eller genom bensin/dieseldrivna generatorer som laddar DC direkt emot batteribanken. Med det sistnämnda kan man bygga en så kallad seriehybrid där man kan köra elmotorn från generatorn och på så sätt ta sig hem även om batterierna är slut. Det finns även tekniker med bränsleceller mm för laddning.
Laddning från land med bensingenerator som är ojordad kan bli direkt livsfarligt.
Solceller.
Har man en båt med stor solbelyst yta, t.ex. ett tak över ett doghouse eller flybridge kan man nyttja solceller för laddning. Solceller kräver stor yta och ger ganska låg effekt vilket gör att du inte kan räkna med dem för laddning under gång, men om du använder fritidsbåt som de flesta i Sverige kan de ge ett bra tillskott i veckan när båten bara ligger förtöjd.
Vindgenerator.
Ganska ineffektiv men ger ändå ett tillskott till laddning. Kanske mest effektiv för långfärdssegelbåtar som måste ha alternativ för laddning även när solen inte lyser och av olika skäl inte vill köra en förbränningsmotor.
Ladda 12V systemet.
Normalt har fritidsbåtar idag sitt elsystem för navigation, radio, lanternor och komfort uppbyggt kring ett 12V system. När du byter ut drivlinan till elektrisk får du problemet att den generator du hade på förbränningsmotorn som laddade 12V systemet försvinner. Då måste man ladda det på annat sätt.
Det kan man göra genom t.ex. en solcell för 12V systemet. en landströmsladdare i likhet med det stora högvoltsbatteriet. eller med en DC-DC laddare som laddar 12V systemet från framdrivningens batteribank.
Ytterligare möjligheter med eldrift i båten.
Med en stor batteribank i båten har du stora energimängder elektriskt tillgänglig. Det betyder att du med lätthet kan höja komforten i båten genom att utnyttja elen du har i framdrivningsbatteriet för komfort/förbrukning. Du kan köra en inverter och ha 230V tillgängligt i båten när du seglar. Köra elspis, tvättmaskin eller kanske vill ha elvärme till defroster mm. Eller så vill du köra värmepump/ac för att kyla ner ruffen en varm dag. Det är fantasin som sätter gränserna och möjligheterna bara växer med eldrift.