Digital kunnighet

Digital kunnighet 

Digital kunnighet är ett brett begrepp som innefattar ett stort område. I Europaparlamentets och rådets rekommendation anses digital kunnighet vara en av de åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Därmed betraktas digital kunnighet nödvändig för ”personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social sammanhållning och anställbarhet i ett kunskapsbaserat samhälle” (1).

Digital kunnighet, bildning och allmän bildning

Bildning handlar om en persons fördjupade kunskap om något och i det här fallet kunskap om digitalisering, digital kunnighet. Den kunskapen om digitalisering sammanflätas med personens egna värderingar. Bildning präglas av kritiskt tänkande, reflektion, etiska val och kommunikation. Bildning ställer krav på djup i kunskap men också på bredd och syftar till en omvandling av hela människan till bra medborgare i ett demokratiskt samhälle. När vi ställs inför utmaningar i en fungerande demokrati, behöver vi bildning som medborgare. Bildning är också viktigt för att vi ska kunna avgöra vad det är vi tycker att alla i Sverige ska kunna för att delta i det demokratiska samtalet (4).

Diskussionen om bildningsbegreppet kretsar ofta kring en idé om att det ska finnas en allmän bildning, att viss kunskap måste vara gemensam för alla. Detta gäller även för digital kunnighet. Det kan handla om att man anser att alla i ett samhälle bör ha vissa gemensamma referenspunkter eller att man anser att alla bör veta till exempel vad källkritik är eller känna till vissa begrepp inom digitalisering (4).

Adekvat digital kompetens

Begreppet "adekvat" i adekvat digital kompetens i förskolans uppdrag används för att betona att digitaliseringen är en fortlöpande process. Innehållet i den digitala kompetensen förändras över tid i takt med att användningen och verktygen utvecklas. 

Vad som är en adekvat digital kompetens skiljer sig också beroende på barnets ålder. Digital kunnighet likställas med digital kompetens och delas i styrdokumenten in i fyra aspekter:
a) att förstå digitaliseringens påverkan på samhället,
b) att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier,
c) att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt, och slutligen 

d) att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling.
Digital kompetens innefattar även de förmågor som beskrivs som medie- och kommunikationskunnighet (2).

Digital kompetens för pedagoger

Digital kompetens för pedagoger kan tolkas som en samling av tre olika kompetenser; didaktisk, teknisk och teoretisk: Digital didaktisk kompetens för pedagoger omfattar en digital didaktisk kompetens i att veta varför, hur, för vem och när IT ska användas i undervisningssituationer. Det handlar också om att ha de färdigheter som behövs för att producera, skaffa sig tillgång till, söka fram och använda internetbaserade tjänster. Det innefattar att kunna se teknikens möjligheter och risker samt de juridiska och etiska principerna som gäller vid IT-användning. Känna till säkerhetsriskerna med IT och hur man skyddar sig och sin information mot dem. Digital teknisk kompetens som innebär att vara uppdaterad för att kunna utifrån ett tekniskt perspektiv hantera IT och ha förtroende för att använda det som ett verktyg i undervisningen. Det inbegriper att kunna hantera tekniska apparater som används i undervisningen och våga pröva och undersöka nya tekniker. Digital kompetens för pedagoger inbegriper också en digital teoretisk kompetens som innebär att ha kunskap om forskning som knyter an till IT och lärande samt förstår att olika teoretiska förhållningssätt styr hur tekniken används. Det handlar om förmågan att våga förändras och ta till sig det nya som samhällsutvecklingen bär med sig, samt ett öppet, nyfiket och framför allt holistiskt förhållningssätt till IT (3).

Pedagogens digitala kompetensen och utvecklingen 

Den digitala utvecklingen går hela tiden framåt och utifrån det anser vi att en pedagog behöver tidsenliga färdigheter för att producera, skaffa sig, söka fram och använda internetbaserade tjänster och även hantera olika digitaliserade gränssnitt, till ex robotar i undervisningssituationer. Här ingår det också för dig som pedagog att ha kunskap om, färdigheter i och kunna förhålla sig till artificiell intelligens (AI) och dess användning av personliga data när vi använder digitala medier och tjänster, Det är viktigt att ha kunskap om i vilken utsträckning AI kan vara pålitlig och hållbar samt följer etiska principer och värderingar. Tillgång till och kvalitén på data som formar algoritmer påverkar hur AI avbildar människans uppfattningar om andra människor och kan förstärka befintliga fördomar och värderingar i samhället. Detta fenomen kallas algoritmisk snedvridning (algorithmic bias).

Det är viktigt att känna till och i sin undervisning påpeka säkerhetsriskerna med digitalisering och kunna visa hur man skyddar sig och sin information vid användning av digitala tjänster. Det innefattar även att i lärandesituationer ta hänsyn till och undervisa om de juridiska aspekterna såsom den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) samt de etiska principerna som gäller vid användning av digitaliseringen. 

Adekvat digital kompetens och barn 

I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) betonas att utbildningen i förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge barn möjlighet att utveckla förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Vidare ska barnen ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information (5). Undervisningen i förskolan handlar bland annat om att barn ska få möta och använda digitala verktyg som stöd i olika lärprocesser. Det är hela arbetslagets uppgift att skapa förutsättningar för barnen att lära och utvecklas med och utan digitala verktyg (6).