Bildkunnighet

Visuell kompetens 

Det är viktigt att kunna förstå bilder i vårt samhälle. Dagens digitala kommunikationssamhälle är bildintensivt och vi glömmer ofta hur viktigt det är att  kunna hantera olika bilduttryck (1). Grundläggande kompetens om hur bilder påverkar oss blir därför en hörnsten i arbetet med att bli en MIK-kompetent samhällsmedborgare. Många idag, framförallt de unga, tar del av världen i huvudsak genom bilder. Fotograferade och rörliga bilder är en viktig del av till exempel underhållning och sociala medier. Bilderna vi ser påverkar oss och därmed i förlängningen det samhälle vi gemensamt formar (2).

Barn i alla åldrar ägnar sig mest åt att titta på video och film när de använder Internet (3). Det är viktigt att tidigt börja prata om och använda bilder med barnen för att lägga grunden till deras bildkunnighet. Barn omges av visuella medier varför det är av stor vikt att de lär sig att analysera bilder och deras budskap i förskolan. Förmågan att avläsa och tolka visuella budskap utvecklas inte av sig självt utan måste övas (4).

Mediers kraft i lärandesituationer  

En stor del av förskolebarns kunskapsbildning sker via medier i olika lärmiljöer bland annat i förskolan och i hemmet. Att titta, lyssna och därefter samtala och reflektera kring det bidrar till att stärka lärandet som sker i fler dimensioner. Bilden och ljudets genomslagskraft ger en djupare förståelse för ämnet. Bilder och filmer väcker frågor och ger nya perspektiv, förklarar fenomen och sammanhang som annars kan vara svåra att förstå. Bild och ljudmediet tar med barn till miljöer och möten som de annars inte har tillgång till (5).

Barn undersöker olika medier dels genom att vara producenter och dels konsumenter. När de skapar eget innehåll agerar de som producenter. När barnen tar del av andras information, budskap och olika perspektiv agerar dem som konsumenter och då behöver de bli medvetna om hur de påverkas av ljud, bild och film (9).

Bildkunnighet i förskolan

Barnen har rätt att få bli medvetna individer när de möter fakta och desinformation på exempelvis nätet. Ett sätt att bli medveten är att jobba med barnen med just kritiskt tänkande inom bildmanipulering. Man kan exempelvis i undervisningen och utbildningen använda sig av lera som barnen formar och undersöker, allt för skapar olika alster och sen använder greenscreen för att placera dem i olika miljöer. Man kan också jämföra olika bilder med barnen. Låta barnen ta foto av omvärlden som ni tillsammans med barnen förändrar.  

Media Literacy 

I UNESCOS definition av Medie- och informationskunnighet ingår bland annat media literacy eller på svenska media litteracitet. Media literacy är en nödvändig förmåga att på ett mediekritiskt sätt förstå, framställa, analysera, värdera och producera information men även kommunikation på olika sätt och i olika former (6).  

Filmkunnighet och rörliga bilder  

Begreppet  filmkunnighet  ingår  i  begreppet MIK. Filmkunnighet  erbjuder praktiska och teoretiska verktyg för att förstå och använda rörlig bild. Filmkunnighet  inbegriper  all  form  av rörlig  bild. Filmkunnighet rymmer i likhet med textspråkets  läs-,  skriv- och  hörkunnighet: kulturell,  kritisk  och  kreativ  kompetens att se, samtala och använda samt skapa film (7).

Det finns olika sätt att jobba med filmkunnighet i förskolan. Då får man möjlighet att reflektera över det de ser och upplever. 

Upphovsrätt i förskolan

När ni använder bildmanipulering tillsammans med barnen i undervisningen eller utbildningen, undersök med barnen så att man faktiskt får använda bilden. Fråga barnet som tagit bilden om ni får använda den.  Tar ni ner någonting från internet, behöver ni ha koll på att man rätt att använda bilden och på vilket sätt. Man kan läsa om licenser på exempelvis Pixabay. Samtala och reflektera med barnen om
Vad får användas, delas, spridas, och förändras.  

Manipulerade bilder 

God mediekunnighet hos medborgarna behövs i ett demokratiskt samhälle så att invånarna kan förstå hur politiska och ekonomiska egenintressen kan spridas genom medier. Om dessa medborgare även till exempel själva har manipulerat bilder, kan de förstå att allt som de ser och upplever inte behöver vara sant och förhålla sig till det. Ju fler invånare som har god medie- och bildkunnighet, desto större är sannolikheten att de själva har en förståelse för vad som är rätt eller fel och stå emot det skenbara och vilseledande och manipulerande medieinnehåll (2). Bra frågor att ställa sig är vad händer när du infogar och förändrar en bild i ett redigeringsprogram? Och hur vet du vad som är sant i en bearbetad bild?

Perspektiv i omvärlden

Det är både intressant och viktigt att träna tillsammans med barnen kring varierade perspektiv av omvärlden. Ett sätt att träna detta inom både filmkunnighet och bildkunnighet det är exempelvis att ta både foton eller filma i grod- och fågelperspektiv, alltså ovanifrån nedåt eller underifrån uppåt i en bild. Ett annat sätt är att zooma in och zooma ut i en bild eller film, då ser man zoomar man in, ser man en liten del av en större helhet, zoomar man ut, så ser man en större helhet. Det ger barnet också en möjlighet till medvetenhet kring det som barnet tar del av i vår omvärld.