Referera i texten

Författare och årtal ska framgå

• Grundprincipen är att ange författarens efternamn och årtal i den löpande texten. 

• Exempel: (Abdullah & Berg, 2021). 

• När avsändaren är en organisation eller myndighet skrivs dess namn i parentesen 

• Exempel: (Naturvårdsverket, 2020).

• Artiklar i dagstidningar eller information på webbsidor har ofta ett specifikt datum och inte bara ett årtal. Då skrivs hela datumet i parentesen. Exempel: (DN, 2023-05-25).

• När publikationsår saknas i en källan anges istället (u.å) för "utan år".

• När en källa har tre eller fler avsändare skrivs förste författare följt av “et al.” i texten. Exempel: Lindell et al. (2015) undersökte fyra typer av lungcancer.

• Det är alltid bra att ange sidnummer när du refererar, om materialet har många sidor. Exempel: Ström (2016, s.12) beskriver hur… 

Två olika sätt att referera

Det finns två olika sätt att referera i löpande text: aktiv referens och passiv referens. Dessa två sätt beskrivs nedan och de båda sätten får blandas i arbetet.

Aktiv referens

Avsändaren omnämns i texten och har därmed en aktiv roll. Referatmarkörer används för att förtydliga att informationen kommer från någon annan. Årtal anges inom parentes.
Exempel: Enligt en rapport av Brottsförebyggande rådet (2022) brukar våld i nära relationer bli värre och värre med tiden.

Passiv referens

Både författare och årtal står inom parentes och avsändaren har ingen aktiv roll i texten.
Exempel: Våld i nära relationer blir värre och värre med tiden (BRÅ, 2022).

Referensens placering

• Det finns olika praxis för var i stycket som referensen placeras. Ibland placeras den tidigt i stycket och ibland i slutet. Referensen placeras dock alltid i direkt anslutning till texten. 

• Parentesen placeras före punkten. Exempel: (Anderson, 2016).

• Det är möjligt att referera till flera källor i samma parentes, när de olika källorna menar samma sak. Källorna sorteras alfabetiskt och skiljs åt med semikolon.
  Exempel: (Hansson, 2011; Kilpi, 2014; Storm & Ivarsson, 2012

Referera till citat

• När ett citat är kortare än tre meningar markeras det med citattecken.
  Exempel: “Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua” (Andersson, 2018, s.155).

• När ett citat är längre än tre meningar skapas ett blockcitat. Citatet placeras med indrag från vänstermarginalen. Textstorleken minskas till 10 punkter. Inga citattecken används.
  Exempel:

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur (Andersson, 2019, s.12).

• Sidnummer ska alltid anges vid citat. Om sidnumrering saknas i källan ska du ändå ange var citatet är hämtat. Exempel: “Lorem ipsum dolor sit amet” (Andersson, 2020, tredje stycket) 

Referera till personlig kommunikation

• Personlig kommunikation innefattar till exempel e-post, intervjuer, telefonsamtal och föreläsningar. 

• Personlig kommunikation redovisas bara i den löpande texten och inte i referenslistan.

• Ange följande: efternamn (personlig kommunikation, år-månad-datum). Om du har avkodat på personerna i din undersökning kan du t.ex. ange yrkestitel eller “informant A” 

Exempel: 

Handläggaren på Socialtjänsten (intervju 2022-02-03) anser att…

Informant A (intervju 2022-01-22) beskriver flera…

Referera till sekundärkällor

• Rekommendationen är söka upp primärkällan och referera till den. 

• Om det inte är möjligt kan du referera till sekundärkällor i den löpande texten.
  Ex. Människor klassificerades i långskallar och kortskallar (Retzius, 1843, refererad i Bahlo, 2001).

• I referenslistan refererar du endast till den bok du faktiskt läst - i detta fall Bahlo (2001).