Sambedömning är viktig för likvärdig bedömning 

Jag har arbetat tio år som lärare och upplever att bedömning är en komplicerad uppgift. Många lärare jag träffat genom åren känner sig osäkra på hur och vad de ska bedöma. Det finns en osäkerhet om hur kunskapskrav och värdeord ska tolkas. Varje år i samband med nationella proven anordnas det sambedömningstillfällen, som jag deltagit i vid flertalet tillfällen och vilka har varit väldigt uppskattade samt lärorika. Det har dock framgått från kollegor, att sambedömning sällan genomförs i den dagliga verksamheten och att önskan finns att det görs oftare. 

Vid sambedömningstillfällen öppnas möjligheten upp för att diskutera kunskapskraven och tolka och analysera deras mening. Klapp (2020) lyfter fram ”en aspekt av hur lärare tolkar beskrivningar av kunskapskraven. Kunskapskraven bygger på flera värdeord som är relativt abstrakta, kvantitativa och öppna för tolkningar.” Värdeorden skiljer sig lite mellan sina beskrivningar och det är upp till läraren skilja mellan ”begripligt innehåll” och ”relativt tydligt innehåll”. Det är små skillnader i beskrivningarna men det kan göra stor skillnad för vad eleven får för betyg utifrån hur lärare tolkar dessa. Lärare behöver förstå och kunna tolka kunskapskraven för en rättvis bedömning. ”Vårt bedömningssystem lägger stor vikt på att lärarna har stor förmåga att tolka värdeord”. Jag tror precis som Klapp skriver att det är oerhört svårt att enskilt tolka kunskapskraven och dess värdeord utan att få möjligheten att prata ihop sig med sina kollegor om vad de ska innebära. Till detta anser jag även att det behöver tillföras gemensamma ”arkiv” med konkreta bedömda elevexempel för att ha något att utgå ifrån. Dessa bör ses över och utvärderas mellan varven av en tillsatt ansvarig grupp.

Nordgren, Odenstad & Samuelsson skriver att i tidigare läroplaner har det funnits ett lokalt tolkningsutrymme när det gäller tillvägagångssätt, innehåll och tolkning av styrdokumentens skrivningar. Skolverket, kursplaneförfattare och politiker har sett allvarlig på de anmärkningar som tidigare vändes mot de gamla läroplanerna. Trots en nyare utformning av dessa, så lämnar även läroplanen Lgr 22 ett tolkningsutrymme.

Nordgren m.fl. (2017) skriver att ämnesdidaktisk kompetens är en viktig faktor för hur lärare ska överföra sina ämneskunskaper till undervisningen. Det är särskilt viktigt när det gäller bedömning och betygssättning. Läraren behöver förstå sambandet mellan syfte, förmågor, centralt innehåll och kunskapskraven och hur dessa ska samspela i klassrummet. För att sätta rättvisa betyg krävs det att läraren vet hur eleven ska kunna få visa sina kunskaper utifrån kunskapskraven. Många lärare vet nog ungefär hur en bedömning går till, men använder sig troligtvis av olika metoder och material på vägen dit. En del lärare använder sig mer av formativ bedömning och andra mer av summativ bedömning. 

Att uppnå en nationell likvärdighet av bedömning är en komplicerad uppgift. I Sverige finns inget nationellt nätverk för sambedömning. För att uppnå detta behöver det skapas en omfattande organisation för att hantera och administrera sambedömningen. Grettve, Israelsson & Jönsson (2014) menar att ”ett mer realistiskt mål är att skapa samsyn i sambedömningen. Med samsyn menas att lärarna kommer överens om det första steget i bedömningsprocessen dvs. hur styrdokumenten ska tolkas samt vad är det som ska värderas i elevernas prestationer” 

Jag anser att det är av vikt för alla lärare att få möjligheten att gemensamt arbeta med elevprestationer och tror bedömning blir väldigt subjektiv och skulle vilja att det erbjöds i högre grad på skolorna. Thornberg (2014) förklarar att sambedömning har potential för att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning. Det finns belägg för att sambedömning kan leda till en ökad bedömarkompetens och det kan bidra till en samsyn bland lärare. Vid sambedömning så kan lärare diskutera och reflektera över de didaktiska frågor som är kopplade till undervisning, lärande och formativ och summativ bedömning. Då lärare får tillfälle att arbeta tillsammans med andra lärare med elevers prestationer blir följden att de också kan arbeta med att planera sin egen undervisning. I förlängningen leder det till att eleverna lättare ska kunna nå de mål och kriterier som finns. 

Frågor

• Hur kan man arbeta med sambedömning mer kontinuerligt på skolor?

• Hur kan vi få en mer likvärdig bedömning på skolor och i kommunen?

Referenser

Klapp Ali (2020) Bedömning, betyg och lärande.

Thornberg. Kan sambedömning leda till en mer likvärdig bedömning och betygssättning. 2014.

Grettve, Israelsson & Jönsson (2014) Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag.

Nordengren, Odenstad & Samuelsson (2017) Betyg i teori och praktik.