En magisk värld av ord, betydelsen av läsning  

Ända sedan jag lärde mig läsa har jag älskat att försvinna in i böckernas magiska värld. Kanske är det inte så konstigt? Jag växte upp i en tidningsfamilj, både min mamma, morfar och morbror arbetade på varsin tidning så det fanns alltid olika tidningar på frukostbordet. Både mamma och pappa läste mycket böcker, och mängder av sagor för mig och min syster. Böcker var självklara presenter till både jul och födelsedagar och besöken på det lilla biblioteket på Gudmundbergsvägen var täta.

Jag är övertygad att mitt intresse för läsning präglades av min uppväxt, framförallt av den stora tillgången på tidningar och böcker i mitt hem. Men hur ser det för de som inte har det så? 

I skrivande stund är jag hemma och njuter av den sista dagen på Höstlovet eller Läslovet som det numera kallas. Det är ett läsfrämjande samarbete genom läsrörelsen med bl.a. bibliotek, bokhandlare, förlag och företag i ett stort växande nätverk (läs mer på www.läslov.se). Det ska uppmana till ett ökat intresse för läsning och det behövs verkligen. Svenska barn läser mindre och mindre, och därför minskar också försäljningen av barn och ungdomsböcker. Men kan ett Läslov ändra på detta? Kanske inte men jag uppskattar att frågan lyfts, det behövs en medvetenhet från fler än oss lärare. 

Bildkälla

Men hur kan vi som arbetar i skolan bidra? Det finns många aktiviteter att göra, jag har flera gånger skickat hem s.k. ”läsbingon” i hopp om att få mina elever att läsa på loven. Men i efterhand har jag funderat över vilka barn är det som kan genomföra läsbingon? Jo, de som har tillgång till böcker, de som får möjlighet att gå till biblioteket och de som har läsande föräldrar. För de barnen brukar det ordna sig med läsningen ändå, de behöver inget bingo för att hålla igång sin läsning. Men hur når vi de barn som inte har samma förutsättningar? Vi behöver se till att de får läsa i skolan på så många olika sätt som möjligt, högt och tyst, ensam och i par eller grupp. För inlärning men också för nöje. Jag arbetar med yngre elever, jag är med dem när de knäcker läskoden och jobbar med dem så att de ska få upp läshastigheten, få ett flyt i sin läsning och en förståelse för vad de läser. Men jag har också ett stort ansvar att göra läsningen lustfylld. Därför tycker jag att det är viktigt att på olika sätt få in skönlitteratur i undervisningen. Det kan vara genom högläsning eller att lyssna på en radioteater, att ha boksamtal om en bok vi läst tillsammans eller att läsa ett stycke och låta eleverna skriva fortsättningen. 

Idag kan man också läsa på många olika sätt, böcker, läsplatta eller lyssna på ljudbok. Jag tycker att det är viktigt att vi visar det för våra elever, framförallt att man inte alltid måste läsa en bok utan också kan lyssna på den. Vi har visserligen mycket annat som konkurrerar med böckerna men vi får heller inte glömma att vi har andra möjligheter och att vi också måste anpassa oss till den värld vi lever i.

Hur arbetar du med att göra läsningen lustfylld?

Även om jag numer läser morgontidningen digitalt så tycker jag fortfarande bäst om att läsa böcker i pappersform. På mitt sängbord ligger alltid en hel hög böcker, just nu är det ”Gileads döttrar” av Margaret Atwood, ”Tills alla dör” av Diamant Salihu, och ”Utmärkt undervisning” av Jan Håkansson och Daniel Sundberg. Vad läser du?

Maria Rosin 

Parkskolan