Artificiell intelligens skiljer sig från tidigare generationer av IKT-verktyg. Medan tidigare verktyg främst automatiserade rutinmässiga uppgifter och var förutsägbara (samma input ger alltid samma output), är dagens AI-system ofta till viss del slumpmässiga och kan imitera mänsklig kreativitet och ta egna beslut.
UNESCO har i en rapport från 2024 som heter "AI competency framework for teachers" (Ramverk för AI-kompetens för lärare) försökt gå igenom vilka för- och nackdelar som påverkar lärare samt vilka kompetenser lärare behöver ha för att hantera situationen som skolan står inför nu och i framtiden. De skriver:
Centrala risker och utmaningar
Hot mot vår egen beslutskraft: Risken att lärare och elever blir alltför beroende av teknik, vilket kan leda till att viktiga kognitiva färdigheter förtvinar.
Etiska dilemman: Problem rörande datasekretess, upphovsrätt och algoritmiska fördomar som kan fördjupa systemisk ojämlikhet.
Pedagogisk försämring: Risken att undervisning reduceras till automatiserade uppgifter, vilket försvagar relationen mellan lärare och elev.
Miljöfaktorer: Den omfattande energianvändningen och koldioxidutsläppen som är förknippade med storskaliga AI-modeller.
Det finns också 5 olika områden eller kompetenser som UNESCO i sin rapport tar fram som avgörande för framgång i klassrummet med AI med i bilden:
Människocentrerat tänkesätt:Fokus på mänskliga rättigheter, mänsklig agens och förståelse för AI:s samhällspåverkan.
AI-etik: Tillämpning av etiska principer, skydd av personuppgifter och främjande av inkludering.
AI-grunder och applikationer: Kunskap om hur AI fungerar (data, algoritmer, modeller) och förmågan att hantera verktygen.
AI-pedagogik: Integrering av AI i lektionsplanering, undervisning och bedömning på ett ändamålsenligt sätt.
AI för professionellt lärande: Användning av AI för att driva det egna livslånga lärandet och stödja professionell utveckling.