Likabehandling‎ > ‎

Likabehandlingsplan 2014

Likabehandlingsplan 2014

Antagen av Ung Media Sveriges Kongress 2013-12-01


Upplägget


Dokumentet börjar med en introduktion och bakgrund till Ung Mediaslikabehandlingsarbete.

Därefter följer själva likabehandlingsplanen för 2014, dvs. alla mål och åtgärder som Ung Media vill satsa på under verksamhetsåret 2014.

Under 2014 väljer Ung Media att fokusera på mål och åtgärder som berör följande huvudområden: förbundsstyrelsen, kongressen och andra evenemang för medlemmar, samt föreningar. För varje huvudområde finns ett eller flera långsiktiga mål, delmål och åtgärder formulerade enligt följande struktur:

Långsiktigt mål

Beskriver den övergripande målbilden och är inte mätbart.

Delmål

Beskriver det kortsiktiga mätbara delmålet

Problembild

Beskriver situationen som motiverar målet 

Vad

Beskriver vilken åtgärd som ska genomföras för att uppnå delmålet 

Vem

Beskriver vilka som ansvarar för att genomföra och utvärdera åtgärden 

När

Beskriver när åtgärden ska vara genomförd 

Resurs

Beskriver vilka resurser som uppskattas behövas

Ansvarig för att utvärderingen utförs

Anger vem eller vilka som ansvarar för att delmålet utvärderas. Utvärderingen ska ske tillsammans med, eller av en utomstående part.

 

Dokumentet avslutas med en del som handlar om utvärdering och uppföljning av likabehandlingsplanen 2014.

Varför jobbar Ung Media med likabehandling?

Ung Media värdesätter och vill värna rätten att tala, skriva, sända och publicera fritt. Att ansvarsfullt uttrycka åsikter och sprida information utan risk för censur eller trakasserier är en oumbärlig mänsklig rättighet. Alla unga ska ha lika möjlighet att producera och uttrycka sig via media.

Lika viktig är även rätten att få vara den man är och utvecklas till den man vill vara utan att hindras av kränkningar och strukturella orättvisor. Alla människor har lika värde och samma grundläggande rättigheter. Ung Media värdesätter därför acceptans, tillgänglighet och likabehandling.

I diskrimineringslagen specificeras sju diskrimineringsgrunderålder, kön, könsuttryck, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning samt sexuell läggning.  Förutom dessa finns även en mängd andra tänkbara grunder för diskriminering utanför lagstiftningen som vi anser vara relevanta, till exempel kroppsstorlek, familjesituation och utbildningsnivå. 

Mer om Ung Medias värderingar kan du läsa i vårt principprogram.
 

Hur vill vi att det ska se ut i vårt förbund?

Visionen för Ung Medias likabehandlingsarbete är ett förbund som är relevant och inbjudande för Sveriges alla medieintresserade unga. 

Ung Media vill skapa ett sammanhang där alla unga kan känna sig välkomna och inkluderade på lika villkor och där olika bakgrunder och erfarenheter ses som en självklar tillgång. 

Ung Media ska, såväl inom förbundet som i samhället i stort, verka för att skapa medvetenhet kring diskriminerande normer och orättvisor för att ersätta dessa med jämlikhet, jämställdhet och mångfald.
 

Bakgrund för Ung Medias likabehandlingsarbete

Sedan sommaren 2012 driver Ung Media NAB-projektet (Normer, Attityder och Beteenden). Projektets huvudsakliga mål är att skapa ett mer jämlikt förbund, i vilket arbetet med mångfald och mot diskriminering är fortlöpande och en central del i allt vad förbundet gör. 

Det första steget bestod i att göra en kartläggning av de normer, värderingar och maktstrukturer som genomsyrar förbundet idag och vilka effekter dessa har.  Kartläggningen höll på i åtta månader och bestod av en enkät- och intervjuundersökning som riktade sig till enskilda medlemmar, en processdag med förbundsstyrelsen och kanslianställda och en maktmätning på årsmötet 2012. De resultat kartläggningen ledde till finns publicerade på Ung Medias hemsida. 

Utifrån kartläggningens resultat formulerades problembilder som i sin tur ledde till formuleringen av långsiktiga och kortsiktiga delmål.


Begreppslista

Här definieras i alfabetisk ordning alla begrepp som är kursiverade i dokumentet:

Diskriminering (i sin vardagliga betydelse)
Att personer eller grupper indirekt eller direkt behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. (OBS! Inte detsamma som diskriminering enligt lag.)

Diskriminering enligt lag
När en person behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det finns en koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Det ska även ske inom något av de samhällsområden som skyddas enligt lag, exempelvis arbetslivet eller skola. Det ska finnas ett beroendeförhållande mellan den som diskriminerar och den som blir diskriminerad, eller handla om att den som är ansvarig för att utreda trakasserier och påtalad diskriminering inte gör det. Diskrimineringslagen gäller i regel inte inom föreningslivet.

Diskrimineringsgrunder som skyddas av lagen
Etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning, samt ålder. (Dessa termer definieras även var för sig i denna ordlista.)

Diskriminerande normer
Se normer.

Etnisk tillhörighet
Tillhörighet till en grupp av människor som har samma kultur, talar samma språk eller kommer från samma område i världen som en själv.

Exkludera
Att hindra en person eller en viss grupp från att delta i ett sammanhang, antingen genom aktiva val eller genom att göra sammanhanget omöjligt att delta i för personen/gruppen. 

Funktionsnedsättning
En varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig nedsättning av en persons funktionsförmåga som beror på skada eller sjukdom. Funktionsnedsättning är det begrepp som används i diskrimineringslagen. Det är dock vanligt att prata om olika personers funktionalitet, istället för att prata om det som just nedsättningar.

Hen
Detta är ett könsneutralt personligt pronomen som används på samma sätt som hon och han. 

Jämlikhet
Att sträva efter jämlikhet är att sträva efter alla människors lika värde, likhet inför lagen, samt lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter.

Jämställdhet
Innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet.

Kön
En socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna “män” och “kvinnor”.

Könsuttryck
Hur en person uttrycker sitt kön. Det gör du till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, socialt beteende, och din röst.

Könsidentitet
En persons självupplevda kön, det vill säga det kön du känner dig som.

Likabehandlingsarbete
Arbetet för lika rättigheter och möjligheter. Det är viktigt att tänka på att likabehandling inte betyder att alla ska behandlas likadant. Det handlar mycket om att man tar hänsyn till individens behov och förutsättningar för att kunna skapa förutsättningar för alla att använda sig av sina rättigheter och möjligheter. Med andra ord man jobbar för att skapa lika villkor.

Mångfald
Strävan efter mångfald är strävan efter att många olika perspektiv, erfarenheter och bakgrunder ska kunna finnas med på lika villkor i ett givet sammanhang.

Normer
Oskrivna regler, förväntningar och ideal som handlar om vad som anses vara positivt, önskvärt och fördelaktig, och vad som inte anses vara det. Normer förändras över tid och är olika i olika situationer. De får konsekvenser i lagstiftning, politiska beslut, praxis och bemötande. Ung Media tror att samhällets starka normer kring hur vi “bör” och “ska” vara är en viktig orsak till diskriminering. Därför pratar vi ibland om diskriminerande normer.

Sexuell läggning
Sexuell läggning handlar om vilket kön de personer som man vanligtvis blir kär i eller kåt på har. De vanligaste kategorierna för sexuell läggning är heterosexuell, homosexuell, och bisexuell.

Tillgänglighet
Om en lokal eller verksamhet är helt tillgänglig så fungerar den för alla personer oavsett funktionalitet. Tillgänglighet innefattar allt från fysiska saker, såsom trösklar och trappor, till saker som inte syns, såsom bemötande och information.

Trakasserier
Att utsätta någon eller några för handlingar som kränker hens/deras värdighet, t.ex. mobbning, utfrysning eller förtal.

Religion eller annan trosuppfattning
En världsreligion eller en tro som är att likställa med en religion.

Ålder
Uppnådd livslängd.


Mål och åtgärder som Ung Media satsar på under 2014 

Styrelse

Långsiktigt mål A

Alla ska kunna känna sig välkomna och trygga i styrelsen 

Delmål A1:

Alla ska kunna ta upp ämnen som de vill ta upp, och ingen ska känna sig exkluderad eller kränkt på grund av ett negativt språkbruk.
Problembild:
Kartläggningen visade att det finns vissa ämnen som upplevs som svåra att ta upp i förbundsstyrelsen, t.ex. sådant som berör personers finansiella situation eller personers politiska engagemang och -uppdrag. Det kan också förekomma nedvärderande språkbruk eller skämt om personer med funktionsnedsättningar. Det viktigaste som dök upp under kartläggningen är dock att det inte upplevs som självklart att man kan ta upp att någon använder ett exkluderande eller kränkande språk, i de fall då man lägger märke till detta.

Vad?

  1.  En gemensam definition av vad ett öppet och tillåtande klimat är tas fram.
  2. Det skapas utrymme på varje förbundsstyrelsemöte för att utvärdera klimatet.
  3. En person, vars uppgift är att under möten har extra koll på jargongen och eventuellt förekommande exkluderande språkbruk, utses. Personens observationer ska lyftas fram i utvärderingen på varje styrelsemöte.

Vem?
Förbundsstyrelsen 

När ska det vara genomfört?

  1. Januari 2014
  2. Löpande under 2014
  3. Löpande under 2013 

Resurs?

  1. 2 mötestimmar för att ta fram en definition.
  2. 30 min mötestid på varje förbundsstyrelsemöte för utvärdering av klimat och redogörelse av språkobservationer.
  3. Ske under den vanliga mötestiden.

Utvärderas av?
Förbundsstyrelsen


Delmål A2:

Valberedningen ska under sitt uppsökandearbete aktivt ta kontakt med personer med olika bakgrund och erfarenheter, och alla intresserade ska ha lika förutsättningar i rekryteringsprocessen.

Problembild:
Under kartläggningen blev det tydligt att det inom förbundsstyrelsen finns relativt starka normer kopplade till ålder, socioekonomisk status och funktionsförmåga. För att rekryteringen inte ska bidra till att reproducera och upprätthålla dessa normer är det viktigt att valberedningen har ett normkritiskt perspektiv i rekryteringsprocessen. Under kartläggningen blev det också tydligt att det finns olika uppfattningar om vilka egenskaper personer i förbundsstyrelsen borde ha.

Vad?

  1. Inkludera en del om normkritiskt rekrytering i valberedningens utbildning.
  2. Tydligare riktlinjer och direktiv för valberedningens rekrytering tas fram. Riktlinjer ska bl.a. beskriva på vilket sätt valberedningen jobbar, vad som värdesätts i arbetet och hur man jobbar för att rekrytera normmedvetet.

Vem?

  1. Förbundsstyrelsen
  2. Valberedningen

När ska det vara genomfört?

  1. I februari 2014
  2. Slutet av juni 2014

Resurs?

  1. 10 000 kr (inklusive en del som tar upp normkritik).
  2. 6 000 kr + 20 arbetstimmar/person: en helg (resor, boende, mat) för valberedningen där de jobbar med att ta fram riktlinjer/direktiv.

Utvärderas av?
Valberedningen


Delmål A3:

Samtliga personer inom förbundet ska känna sig trygga i hur förbundet ställer sig till diskriminering, kränkningar och trakasserier samt veta hur de ska agera när sådant inträffar och till vem de ska vända sig. 

Problembild:
Under kartläggningen blev det tydligt att det saknas en handlingsplan för Ung Medias olika sammanhang (styrelse, kansli, kongress och andra evenemang) där det har förekommit att personer har känt sig diskriminerade, trakasserade eller kränkta. 

Vad?
En handlingsplan för åtgärder mot diskriminering och trakasserier tas fram. 

Vem?
Mångfaldskoordinatorn tillsammans med en person från förbundsstyrelsen. Inkludera medlemmarna genom att bilda en arbetsgrupp som finns med i arbetet med handlingsplanen. 

När ska det vara genomfört?
Senast juni 2014.

Resurser?
16 arbetstimmar/person 

Utvärderas av?
Mångfaldskoordinatorn 


Långsiktigt mål B

Styrelsearbetet ska genomsyras av normmedvetenhet.

Delmål B1:

Styrelsemedlemmar ska känna sig trygga med ett normkritiskt perspektiv och aktivt kunna granska både förbundet och sig själva.

Problembild:
Under kartläggningen med styrelsen visades att det till viss mån saknas en medvetenhet kring normer och deras effekter, vilket kan leda till att inte alla känner sig välkomna i styrelsen. Omedvetna normer tar sig t.ex. uttryck i skämt om troende eller i ett språkbruk som kan uppfattas som kränkande av personer med funktionsnedsättning. Det tar sig också uttryck i vilka deltagare man ser framför sig när man skicka ut information eller väljer möteslokaler. Styrelsen uttryckte en tydlig önskan om att bli mer medvetna om sina egna normer och på vilka sätt man själv bidrar till att upprätthålla normer och maktstrukturer.

Vad?
En övergripande utbildning om normer, makt och mångfald hålls med förbundsstyrelsen och kansliet. 

Vem?
Mångfaldskoordinatorn

När ska det vara genomfört?
I samband med det första förbundsstyrelsemötet i januari 2014. 

Resurser?
8 arbetstimmar för mångfaldskoordinatorn samt 3 timmar mötestid för förbundsstyrelse och kansli.

Utvärderas av?
Förbundsstyrelsen


Långsiktigt mål C

Det ska finnas förutsättningar för jämlikt deltagande i styrelsearbetet.

Delmål C1:

Ingen i styrelsen ska uppleva att henoms kön eller brist på styrelseerfarenhet begränsar möjligheten för deltagandet i styrelsearbetet.

Problembild:
Kartläggningen visade att det finns en tydlig snedfördelning när det gäller talutrymmet under styrelsemötena. Män som har varit med i förbundsstyrelsen i mer än en mandatperiod tar mycket mer talutrymme än kvinnor och de som sitter sin första mandatperiod. 

Vad?

1.     Olika mötesformer prövas och utvärderas
Exempel på mötesformer är: Roterande mötesordförandeskap, ha en demokratiövervakare, diskussion i små grupper, rundor.

      Förbundsstyrelsen bestämmer själv vilken metod de vill prova först och ska sträva efter att prova åtminstone två olika metoder. Metoderna ska löpande utvärderas och detta ska dokumenteras.

2.      Startsträckan för nyvalda styrelseledamöter utvärderas
En person utses vars uppgift är att utreda vilka modeller som finns för att introducera nyvalda ledamöter till styrelsearbetet, och vilka för- och nackdelar dessa har. Utredningen ska läggas fram som diskussionsunderlag till förbundsstyrelsen.

Vem?
Förbundsstyrelsen

När ska det vara genomfört?
Under verksamhetsåret 2014, men i god tid för att kunna lägga fram eventuellt förslag till kongressen 2014. 

Resurser? 

  1. Utvärderingen av mötesformer kan ingå i utvärderingen av klimatet i slutet av varje fysiskt styrelsemöte à 30 min mötestid.
  2. 15- 20 arbetstimmar.

Utvärderas av?
Förbundsstyrelsen


Kongressen

Långsiktigt mål D

Alla ska kunna känna sig välkomna på kongressen. 

Delmål D1:

Språkbruk som kan uppfattas som exkluderande eller kränkande ska inte förekomma på Kongressen.

Problembild:
Kartläggningen visade på att det förekom en del negativ jargong under kongressen som tyder på underliggande normer. Till exempel användes begreppen “bensträckare” (använt som synonym till paus men visar på en norm kring benrörlighet) och ”en riktig applåd” (använt som motsats till när deltagarna applåderade på det vis som är vanligt för personer med hörselnedsättning).

Vad?

  1. På kongressen 2013 hålls en årsmötesutbildning som förutom en utbildning i årsmötesformalia framförallt fokuserar på frågor som rör mötesklimatet, vilket bl.a. innebär att prata om normer och språket. Denna utbildning ska utvärderas och vidareutvecklas inför kongressen 2014. Årsmötesutbildningen ska dokumenteras på ett sätt att andra kan ta över och använda den. Årsmötesutbildningen ska utvärderas internet och av deltagarna.
  2. Ha en extra genomgång/utbildning med nyckelaktörer gällande språkbruket.
  3. Ta fram förhållningsregler för Ung Medias evenemang som bl.a. tar upp språkbruket.

Vem?

  1. Mångfaldskoordinatorn + en person från förbundsstyrelsen
  2. Förbundsstyrelsen
  3. Förbundsstyrelsen

När ska det vara genomfört?

  1. Juni 2014
  2. Inför kongressen 2014
  3. Inför kongressen 2014

Resurs?

  1. 32 arbetstimmar för mångfaldskoordinatorn + 16 timmar arbetstid för en styrelseledamot
  2. 3 arbetstimmar
  3. 16 arbetstimmar

Utvärderas av?

  1. Mångfaldskoordinatorn
  2. Förbundsstyrelsen
  3. Förbundsstyrelsen

Långsiktigt mål E

Alla ska kunna vara delaktiga på lika villkor under kongressen 

Delmål E1:

Alla medlemmar ska kunna resa som ombud till kongressen oavsett deras finansiella situation. 

Problembild:
Ombuden behövde själva bekosta sina resor under förra årets kongress. Detta kan hindra medlemsföreningar från att påverka förbundet. 

Vad?
Förbundet bekostar resor för ett ombud per förening.

Vem?
Förbundsstyrelsen

När ska det vara genomfört?
Inför kongressen 2014

Resurs?
30 000 kr

Utvärderas av?
Förbundsstyrelsen


Delmål E2:

Alla ska kunna tala, lägga förslag och kunna få gehör för sina förslag på kongressen oavsett deras ålder, erfarenhet, position i förbundet, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning samt funktionalitet.

Problembild:
Kartläggningen visade att faktorer såsom ålder, hur länge man har varit med i förbundet, position eller tidigare position i förbundet, kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och funktionsförmåga verkar påverka hur mycket talutrymme man tar, huruvida man får bifall eller inte för sina förslag och huruvida man utför och utsätts för härskartekniker.

Till exempel visade maktmätningen att äldre deltagare, de som ses som män av omgivningen, de som har varit på flera årsmöten tidigare och de som har varit medlemmar i Ung Media längst, i genomsnitt talade längre tid än övriga. Dessutom talade personer som tillhör styrelsen mycket längre per person än vad vanliga medlemmar gör. Liknande tendenser visades när man tittar på vilka som lägger förslag och får bifall för dessa. Genomsnittet för antal lagda förslag ökade med deltagarnas ålder, var högre för män än för kvinnor, och ökade med antalet årsmöten de varit på samt antalet år som de varit medlemmar. Deltagare med vana av årsmöte och som har varit medlemmar längre hade dessutom en större andel förslag som bifölls än övriga. Allra tydligast skillnad fanns mellan deltagarna beroende på deras position i förbundet. Styrelsen samt övriga förtroendevalda stod för merparten av förslag (25 av 38) och dessutom för alla utom ett av de förslag som bifölls under mötet. Det finns med andra ord hinder för ett jämlikt deltagande som kan bero på underliggande normer kring kön, ålder m.m., ett klimat där nya medlemmar inte vågar ta ordet och där okunskap om årsmötesformalia och debatteknikaliteter hindrar många från att delta fullt ut.

Vad?

  1. En person utsedd av styrelsen tar tillsammans med mångfaldskoordinatorn fram ett mentorssystem. Mentorssystemet ska dokumenteras på ett sätt som gör det lätt för andra att ta över det. Mentorerna ska utbildas inför kongressen. Mentorerna ska i sin tur ha en handledare under kongressen. Mentorssystemet ska sedan utvärderas av deltagarna.
  2. Ta fram och följa en kommunikationsplan för att säkerställa att aktivt deltagande uppmuntras och att detta kommuniceras till ombuden på ett lämpligt sätt. 

Vem?

  1. En person som utses av förbundsstyrelsen + mångfaldskoordinatorn som bollplank
  2. Den anställda som ansvarar för kommunikationen

När ska det vara genomfört?

  1. Juni 2014
  2. Inför kongressen 2014

Resurs?

  1. Ca 80 timmar mötes- och arbetstid plus kostnader i samband med en fysisk utbildning och för en eventuell tack-gåva.
  2. Ca 20 arbetstimmar.

Utvärderas av?
Förbundsstyrelsen


Långsiktigt mål F

Alla ska kunna känna sig välkomna och trygga på Ung Medias evenemang.

Delmål F1:

Deltagare ska känna sig trygga med att särskilda behov gå att anmäla och blir tillgodosedda. 

Problembeskrivning:
I maktmätningsrapporten finns en del anmärkningar och förbättringsförslag när det gäller hanteringen av särskilda behov. Det anmärktes bl.a. att inte alla föranmälda behov har tillgodosetts, att exemplen för behov som kunde anmälas var väldigt snäva och att det inte återkopplades till personer som hade anmält särskilda behov. 

Vad?
En checklista "tänka på inför/under/efter evenemang" tas fram. 

Vem?
Mångfaldskoordinatorn

När ska det vara genomfört?
Juni 2014

Resurs?
Ca 24 arbetstimmar

Utvärderas av?
Projektledare för kongressen 2014


Utvärdering och uppföljning av likabehandlingsplanen 

Utvärdering och uppföljning av de långsiktiga målen

I samband med utvärderingen och uppföljningen av Ung Medias strategidokument ska även de långsiktiga målen med likabehandlingsarbetet utvärderas och följas upp om 2-3 år. Detta bör ske i form av en ny kartläggning som liknar den som gjordes under 2012/2013 men inte nödvändigtvis behöver vara lika omfattande. Det är dock viktigt att det budgeteras för en ny kartläggning.

Utvärdering och uppföljning av delmålen

Utvärdering av delmålen som gäller för verksamhetsår 2014 ska ske på följande vis:
Delmålen är mätbara och ska utvärderas efter att åtgärden eller åtgärderna är avslutade eller i slutet av gällande verksamhetsår. I vilket fall ska utvärderingen ske i god tid för att kunna ligga till grund för uppföljning av delmålen och beslut om satsningar för kommande verksamhetsår.

Förbundsstyrelsen delegerar utvärderingsansvar till en eller flera personer för varje delmål som ska satsas på under gällande verksamhetsår. Vilka som har utvärderingsansvar för vad ska stå med i aktuell likabehandlingsplan. Lämplig utvärderingsmetod ska väljas av dem som är utvärderingsansvariga.

Förbundsstyrelsen sammanställer utvärderingen av samtliga delmål i en kort rapport. Detta ska ske i god tid, så att utvärderingsrapporten kan fungerar som underlag för att ta fram nya mål och åtgärder för det kommande verksamhetsåret. Förbundsstyrelsen utvärderar också likabehandlingsplanen i sig avseende struktur, form och omfattning. 

Utifrån utvärderingsrapporten bestämmer förbundsstyrelsen vilka delmål och åtgärder Ung Media vill satsa på under verksamhetsåret 2015. Målen ska stå i linje med de långsiktiga målen för likabehandlingsarbete och kan med fördel plockas från arbetsdokumentet “Omfattande likabehandlingsplan”. Åtgärderna för 2015 ska inkluderas i verksamhetsplanen för samma år. 

Uppföljning av åtgärderna ska ske på följande vis:
Uppföljning av åtgärderna för det aktuella verksamhetsåret ska ske löpande, genom att inkorporeras i förbundsstyrelsens verktyg för uppföljning av det operativa arbetet. Om förbundsstyrelsen har utsett en person som ansvarig för att utföra en åtgärd är det även den personens ansvar att följa upp åtgärden.

ĉ
Sandra Rönnsved,
22 jan. 2015 01:13
Ċ
Sandra Rönnsved,
22 jan. 2015 01:13
Comments