Matematik


 En stor del av matematiken i skolan handlar om att lära sig lösa problem av olika slag. Man lär sig nya metoder, nya sätt att tänka för att ta kunna ta sig an nya problem. Genom logiska resonemang tar man sig steg för steg närmare den lösning man söker. Till stor del handlar det om att öva hjärnan i effektiv och strukturerad problemlösning, något som man får nytta av i yrkes- och privatliv såväl som i övriga skolämnen. För att kunna förklara och förstå sig på vår omvärld behöver vi matematik. Man kallar ibland matematiken för naturvetenskapens språk och utan matematik blir övriga ämnen som till exempe
l fysik, kemi och ekonomi svåra att förstå.

Ämnet har naturligtvis ofta egenvärde i sig självt, vissa delar kan man applicera direkt på verkligheten medan andra abstrakta delar kan vara nödvändiga för att kunna komma vidare till en ny del. Medans många tänker på matematik som en slipsten man kan vässa sitt intellekt på så kan en matematiker inte sällan se på ett samband eller en formel på samma vis som en konstnär tittar på ett konstverk. Kan man visa svåra samband enkelt och elegant så gör man matematik på ett vackert sätt.

Matematiken fungerar lite som ett träd, längst ner finns de mest grundläggande reglerna som all matematik bygger på, trädets rötter. Utifrån dessa lagar och regler kan man komma fram till nya regler och samband som kan föra oss vidare. Fundamentala delar som algebra och geometri bygger upp vår stam och till slut så kan man tänka sig att de olika reglerna och delarna blir så vitt skilda att de bildar grenarna i trädets topp. Vissa grenar är tjocka, välvuxna och har funnits ganska länge medan andra precis har börjat blomma. Det finns till och med flera delar som man inte har något egentligt användningsområde för i dagsläget, men flera gånger har man upptäckt sådana gamla grenar som har kunnat användas när man har stött på en ny typ av problem. I trädets topp finns det dock fortfarande fullt med knoppar som ännu inte börjat blomma.