Svensk språkhistoria




I språkhistoriska kretsar ser man inte på svenska som ett eget och självständigt språk förrän år 800. Därför är det där vi får börja när vi ska se hur vårt språk har förändrats.



Före år 800 ser språkhistoriker svenskan snarare som en dialekt till det språk som talades av de som bodde i Skandinavien. Även efter år 800 finns naturligtvis just därför stora likheter mellan de nordiska språken. Varför ser vi 800-talet som svenskans första århundrade? Här har språkhistorikerna använt sig av politisk historia. kring 800 kan man nämligen se att Sverige som avgränsat politiskt område (Sverige som land) börjar utvecklas.

När det sedan gäller de kommande steg som språkforskarna delat in utvecklingen av svenska språket i så har man även hängt upp dessa på olika händelser. Detta innebär som ni förhoppningsvis förstår INTE att man på nyårsafton 1225 började tala ett annat språk än det man talat 1224. Företeelsen man hängt upp övergången markerar bara att språket håller på att förändras eller har förändrats.

Övergången från runsvenska till fornsvenska är skrivandet av Äldre Västgötalagen. Händelsen som nästa övergång bygger på (övergång till äldre nysvenska) är utgivningen av Gustav Vasas Bibel 1526 (egentligen bara Nya Testamentet, Bibeln i sin helhet gavs ut först 1541). Som avgränsande för nästa steg i utvecklingen (från äldre till yngre nysvenska) ser man utgivningen av den tidens (för språket) viktigaste tidning Then Swänska Argus, vars första nummer kom 1732.

Övergången mellan yngre nysvenska och vår egen språkliga period har dock inte hängts upp på någon särskild händelse utan här har språkhistorikerna nöjt sig med att sätta gränsen vid 1900-talet.

Runsvenska 800 - 1225

Under  denna period användes inte det latinska alfabetet utan de s k runorna. Det fanns olika typer av runor. Vissa runor försvann för att de var överflödiga under perioden. Man kan därför dela in de i äldre runraden (24 runor) och yngre runraden (16 runor). I den yngre runraden kunde en runa stå för flera ljud. Det fanns också ljud som sedan försvunnit (men som fortfarande finns i isländska som ligger nära de äldre skandinaviska språken).


Bevarade runor kan vi främst se på stenar (runstenar). Dessa har ofta funktionen av minnesstenar. De ska bevara för eftervärlden en person eller händelse, men det finns undantag. De har därför ofta dekorativa inslag (meningarna formas i vackra figurer som ormar, cirklar, band, drake). Att runor skrevs på sten påverkade runornas utseende. Runor är därför ofta kantiga och inte rundade. Det var helt enkelt för svårt att mejsla in rundade bokstäver.

Runsvenskan innehöll som sagt ljud som sedan försvunnit, men också kombinationer av ljud som blev allt ovanligare ju längre fram i tiden vi kommer. Jag tänker då på diftonger.

Två viktiga ord

DIFTONG
Diftong betecknar när två vokalljud kommer efter varandra. Vi kan se många exempel i den svenska dialekten skånska (men också gotländska).

Det svenska ordet mat uttalas ofta [ma:ɵd] (maud) i Skåne. Som ni ser har en vokal blivit två (a och u). Ett exempel på en diftong som skrivs ut i svenska är au i namnet Mauritz.

I runsvenska fanns ofta diftonger (ai/ei/au) som till exempel i det runsvenska ordet för resa: reisti.

MONOFTONG
Betecknar att det bara finns ett vokalljud vilket är det vanligaste idag i svenskan.

Gripsholmsstenen



Tola let ræisa stæin þennsa
at sun sinn Harald, broður Ingvars.
ÞæiR foru drængila
fiarri at gulli
ok austarla
ærni gafu,
dou sunnarla
a Særklandi.



Fornsvenska 1225 - 1526

Fornsvenska brukar egentligen delas in i två perioder precis som nysvenska, men för att ni inte ska bli förvirrade nöjer vi oss med att slå samman dessa till en period.

Under 1100-talet kom hela Sverige att kristnas. Genom att religionen fick genomslag och genom att kyrkans präster kom till landet infördes det latinska alfabetet. I de kloster som startades runt om i Sverige skrev munkarna framförallt på latin. Även grekiska användes i viss mån i kyrkosammanhang. På grund av detta kom svenskans att få låneord från dessa båda språk, framförallt kring företeelser som gällde just religion och saker som hängde ihop med religion.

Låneord från latin och grekiska

altare, biskop, kalk, klocka, kyrka, präst

Under 1200-talet ökade handeln mellan Sverige och Tyskland. Många tyska hantverkare och köpmän kom och bosatte sig i Sverige (ofta i städerna). Resultatet av detta blev att svenskan fick många tyska låneord som gäller just hantverk och stad.

Tyska låneord

borgmästare, rådman, skrivare, stad, fru, fröken, herre, jungfru, riddare, köpa, räkna, räkenskap, gesäll, skomakare, skräddare, frukt, krydda, hyvel, mynt

Som jag nämnde i inledningen kom Äldre Västgötalagen ut under 1200-talet. Denna lag innehöll föreskrifter kring vitt skilda saker och var inte skriven på latin utan på folkspråk d v s svenska.

Västgötalagen

utdrag ur Västgötalagen


Under den fornsvenska perioden minskade antalet diftonger för att så småningom nästan försvinna och tre nya ljud började användas (dock inte bokstäverna) å, ä och ö.

Ett ord som kom till Sverige under denna period och som varken kom från latin eller tyska var ordet schack. Schack har sitt ursprung i det persiska ordet för kung - Sha.

Ett exempel på en textgenre som kom att få stor betydelse för svenska språket är helgontexter och helgonlegender. Religionen var i medeltidens samhälle mycket närvarande och berättelser av och om helgon spelade en stor roll i människors liv. Sveriges enda officiella helgon hade stor betydelse (och har fortfarande) både i och utanför Sverige, Birgitta av Vadstena. Hon var en adelsdam och hade därför fått en utbildning. Hon kunde därigenom skriva ner sina uppenbarelser. Nedan ses ett exempel.

Den heliga Birgitta - Uppenbarelser

JAK Ar thin skapare ok atir lösare. Hwi rädhis
thu ok iäfwar af minow ordom Ok hwj huxsade
thu af hulkom anda the warin godhom älla ondom 15.
Sigh mik hwat thu fant j minom ordom thz som
thit samdt siglur thik ey wara görande älla bödh
iak thik nakat mote thinom skälom. Hon
swar-adhe änga ledhis är nakat af. thrni thinghom
mote skälomen vtan al äru the san, ok iak foor 20.
illa wil Brudhgomin ihesus swaradhe hänne Jak 80.
bödh thik thry thingh af hulkorø thu mat vndir
sta godhan anda Jak bödh thik hedra thin gudh
som thik skapadhe ok gaff thik al godh thingh
som thu hawir thz sighia thik thin skäl at thu 25.
äghir hedhra han owir -al thingh Jak bödh thik
halla rätta tro swa som är at tro änkte wara
skapat vtan af gudhi ok änkte magha wardha vtan
gudh


Äldre nysvenska 1526 - 1732

Under 1500-talet skedde en dramatisk förändring av språket. Orsakerna till detta står att finna i alltifrån religion, teknik, inrikespolitiska och utrikespolitiska händelser.

Sverige gick under kung Gustav Vasa och hans söner över till Martin Luthers lära och bröt med påven och den romersk-katolska kyrkan. En av de tankar som Luther fört fram var vikten av att Bibeln och mässan ska vara tillgängliga för alla och därför borde finnas på folkspråken. Gustav Vasa lät därför översätta Bibeln till svenska. Eftersom översättningen utgick ifrån Luthers tyska Bibelöversättning halkade både ord och grammatik från tyskan med till den svenska texten. Eftersom Gutenberg vid detta lag hade uppfunnit tryckpressen var det ofantligt mycket lättare och billigare att producera böcker. Bibeln blev därför spridd och läskunnigheten i Sverige ökade något. Bibeln fick stort inflytande eftersom den lästes av många, och användes som utgångspunkt för kyrkornas verksamhet.

Utdrag ur Gustav Vasas Bibel

Gustav Vasas Bibel Lukasevangeliet

Thet begaff sigh j then tijdhen, at aff Keysar Augusto vthgick itt bodh, at all werlden skulle beskattas. Och thenna beskatning war then första, och skeedde vnder then Höffdingen offuer Syrien, Kyrenio. Och the gingo alle hwar vthi sin stadh, til at läta beskatta sigh. Så foor ock Joseph vp aff Galilea, aff then stadhen Nazareth in vthi Judeska landet, til Dauidz stadh, som heter Bethlehem, Ty han war aff Dauidz hws och slecht, på thet han skulle låta beskatta sigh medh Maria sijn troloffuadha hustru, hwilken haffuandes war.

Så begaff sigh medhan the woro ther, wordo daghanar fulbordadhe, at hon skulle födha. Och hon födde sin förstfödda Son, och swepte honom j lindaklädher, och ladhe honom nedher j een krubbo, Ty them war icke rwm j herberghena.

Och j then samma egnden woro någhre Heerdar, the ther wakadhe och höllo wård om nattena offuer sin hiord.

Och sij, Herrans Ängel stoodh när them, och Herrans klarheet kringskeen them, och the wordo stoorligha förfäradhe. Och sadhe Ängelen til them, Warer icke förfäradhe, Sij, iagh bodhar idher stoor glädhi, hwilken allo folckena widerfaras skal, Ty jdagh är idher födder Frelsaren, som är Christus Herren, j Dauidz stadh. Och thetta skal wara idher för tekn. J skole finna Barnet swept j lindaklädher, nedherlagdt j een krubbo. Och strax wardt medh Ängelen itt stoort taal aff then himmelska häärskaran, the ther loffuadhe Gudh, och sadhe, Ära ware Gudh j högden, Och på jordenne fridh, Och menniskiomen en godh wilie.


Något annat som utvecklades under denna tid var det som kom att kallas kanslisvenska. Kanslisvenska är det språk som användes av ämbetsmän, beslutfattare och byråkrater (t ex i förordningar, lagar och påbud). Gustav Vasa ville nämligen att statens språk skulle vara svenska och inte latin. Eftersom den här typen av texter tidigare hade haft latin som språk kom denna stil att ha latinets grammatik som förebild. Kanslisvenska är därför grammatiskt komplicerad, personlig och formell vilket gör att den är svår att läsa.

Under denna period utvecklades tre nya bokstäver i alfabetet. Hur de kom att få sitt utseende kan ni se på bilden:


I äldre nysvenska fanns det inga regler om stavning. Orden fick därför stavas hur som helst och det var därför inte ovanligt att ett ord kunde stavas på olika sätt i samma mening. Detsamma gällde ordföljd och grammatik.

Sverige fick sina första betydelsefulla författare under den äldre nysvenska perioden (dock räknas Birgitta av Vadstena som en väldigt viktig författare). Det var Sveriges nyblivna roll som stormakt som gjorde att landet även behövde hävda sig kulturellt. Statsmakten kom därför att stödja och uppmuntra litterär produktion på svenska. Tre av dessa författare är Georg Stiernhielm, Lars Wivallius och Lasse Lucidor. Nedan finner ni några utdrag ur deras texter.

Stiernhielm Hercules

HERCULES arla stod vpp, en morgon, i första sin vngdom,
Fuller af ångst, och twijk, huru han sitt lefwerne böria
Skulle, däraf han Prijs kunde winna, medh tijden, och Ähra.
I thet han altså går vti tankar, och högste bekymber;
Trippar ett artigt Wijf, doch lätt af later, och anseend,
Til honom an; blomerad i margfals-färgade kläder;
Glimmand' i Pärlor, och Gull; och gnistrand' i dyrbare Stenar;
Skön aff Anlete; men (som syntes) sminkad, och färgad;
Som een drijwa sniö-hwijt, medh rosen-färgade kinner;
Käck-ögd, diärf vtaf upsyn; af huld war hon fyllig och frodig
Gull-gåhl-blänkiandes håår, bekrönt medh Roser i Pärlor.

Stiernhielm var en förkämpe för det svenska språket och motarbetade utländskt inflytande (genom låneord). Han menade att vi skulle vända oss till fornsvenskan och hitta uttryck för företeelser istället för att låna ord från andra språk. Stiernhielm hittade ibland på ord hellre än att låna nya från t ex tyska.

Wivallius

En tor och kall wåhr/gör Sommaren kort
Och Wintrens föda fördrifwer/
Gud hielpe/ som råer/ sij Wåhren går bort/
Och liten glädie oss gifwer/
Sool warma/ förbarma/
Hoos Wädreth tort/
Nu kölden Sommaren rifwer.

2.
Godt Maijeregn giff/ lät dugga tätt neer/
Lät warm Dagg Örterna fuchta/
Oss torckan bortdriff/ låt frostet ey meer/
The späda Blomsteren tuchta/
War nådigh/ war nådigh/
för them iagh beer/
Som HERran tiena och fruchta/

3.
Lät Wäderet kolt/ och torckan oblidh/
Ey twinga Rosorna röda/
Lät Åkeren stolt/ ey läggias så nidh/
At han ey Bondan kan föda/
Bewara/ från fahra/
I allan tijdh/
Then späda Jordenes gröda.


Lasse Lucidor

SKulle Jag sörja då wore Jag tokot,
Fast än thet ginge mig aldrig så slätt,
Lyckan min kan fulla synas gå krokot,
Wackta på Tijden hon lär full gå rätt;
All Werlden älskar Ju hwad som är brokot,
Mången mått liwa som eij äter skrätt.

Under den äldre nysvenska perioden strömmade det in låneord i svenskan. I början av perioden var det främsta tyska ord men i slutet av perioden hade Frankrike fått ett ökat inflytande och tagit plats som en av Europas stormakter och därigenom kom även franska ord in i svenskan.

Eftersom Sverige blivit en militär stormakt och deltog i bl a Trettioåriga kriget i Tyskland var många ord som lånades in länkade till militär och krig. Frankrike var dock inte bara en militär stormakt utan hade även ett stort kulturellt inflytande (vilket kulminerade under Ludvig XIV) och de franska låneorden kom därför att gälla mer eller kulturella företeelser utöver krigsorden.

Tyska låneord

fanjunkare, fänrik, manskap, marsch, trupp, främling, jägmästare, kusk, kanonsalva, överrumpla

Franska låneord

Militära begrepp:
ammunition, attack, bataljon, kanon, kompani,

Andra typer av låneord:
mustasch, parfym, peruk, biljett, kuvert, paket, champinjon, choklad, karamell, kompott, ambassad, ambassadör, departement, mamma, pappa, kusin

Yngre nysvenska 1732 - 1900

Perioden som följde på den äldre nysvenska innebar flera olika tendenser. Under den första tiden kom en mängd franska låneord, eftersom Frankrike fortfarande hade ett starkt kulturellt inflytande. Den svenske kungen Gustav III var också väldigt förtjust i Frankrike. Franska var den bildade överklassens språk.

Samtidigt som många svenskar svängde sig med franska glosor fanns det kulturpersonligheter som ville stärka svenskan och hindra inflytandet från andra språk. Denna rörelse kallades purism och en av dess främsta företrädare var Olof von Dalin. Dalin startade Sveriges första språktidning, Then swänska Argus.

Gustav III instiftade den Svenska Akademien vars uppgift var att ordna och stabilisera det svenska språket. Arbetet innebar att medlemmarna skulle skapa en svensk ordbok (arbetet pågår fortfarande) och en fungerande grammatik.

Yngre nysvenska fick en mycket mer enhetlig stavning än den äldre eftersom man slutade stava ord på olika sätt. Varje ord fick sin egen stavning. Den svenska skriv- och läskunnigheten ökade också och i slutet av perioden fanns det en skola som var tänkt att vara obligatorisk.

I slutet av perioden kom svenska språket även att påverkas av engelska. Framförallt var det inom området ekonomi och industri där låneord togs in.

Låneord yngre nysvenska

Franska:
dramatik, journalist, redaktör, roman, aktör, aktris, applådera, maskerad, konsert, pjäs, ridå, scen, champagne, dessert, glass, kotlett, kalsong, kostym, sandal, uniform, frisyr, frisör, papiljot, fabrik, fabrikant, chef, direktör, kasern, manöver, pluton, salut

Engelska:
check, export, import, bojkott, jobb, lockout, strejk, bandy, fotboll, sport, spurt, tennis, biff, kex, lunch, paj, slips, smoking



Nusvenska 1900 -

Perioden 1900 - 1970 sker inte några dramatiska förändringar i svenska språket, men efter 1970 inträder en våldsam förändringsprocess som delvis är relaterad till globalisering och moderna medier.

Men vi börjar med den första perioden. Fram till 70-talet kan man se att språket blir mer enhetligt. Detta beror väldigt mycket på att det finns en politisk vilja att göra svenskan mer likriktad. Vi ska tala likadant och ord ska ha samma innebörd. I TV och radio märks detta bl a genom att dialekter undviks, istället ska människor i offentligheten tala rikssvenska (den svenska som talas i området kring vår huvudstad).

Några språkliga reformer genomförs. Stavningen förenklas på så sätt att bokstaven v ensam får stå för v-ljudet (fv, f och hv som v-ljudstecken slopas). Istället för "hvad" skrivs "vad", istället för "hufvudstad" skrivs "huvudstad".

Den största reformen är att pluralböjning för verb slopas. Tidigare böjdes verb när det betecknade något som flera gjorde t ex Björn och hans flickvän gingo på bio. Språket förenklades så att bara verbformen för singular användes: Björn och hans flickvän gick på bio.

Eftersom medier som tidningar, TV och radio enbart använde rikssvenska som språk och det även var rikssvenskan som undervisade i skolorna så började dialekter (särskilt mindre) att dö ut. Våra dialekter idag är inte så mycket till dialekter, de är snarare variationer av rikssvenska.

I samband med och efter andra världskriget började engelska låneord strömma in i Sverige. Denna process har ökat under 1900-talet och fortsatt under 2000-talet.

En annan tendens under 1900-talet var det ökande antalet förkortningar som fick genomslag i språket: TV, PRAO, CD, DVD, EU, BNP, BMI, ADHD, JK, JO.

FEftersom antalet låneord är så pass stort kan jag bara visa ett litet smakprov på ord.

Nusvenska låneord

Engelska:

container, jeep, lift, skoter, truck, blazer, dress, jeans, jumper, nylon, overall, shorts, broiler, juice (senare jos), ketchup, dressing, mixer


Ibland försöker språkmedvetna svenskar att istället för att låna in ordet direkt, direktöversätta det till svenska så att ordet byggs av svenska ordstammar:

Nusvenska direktöversättningar

Engelska

kofångare, hjärntvätt, korsord, spökskrivare


Comments