Förhistoria och forntiden


Neolitiska revolutionen

Människan har under längsta tiden under sin existens har människan varit samlare och jägare. Det var först för 12 000 år sedan som människan blev bofast. Denna förändring kallas för den neolitiska revolutionen. Men fortfarande idag lever människor i samlar- och jägarsamhällen (t ex Indonesien och Amazonas).

I filmklippet ovan berättar jag om samlar- och jägarkulturen och övergången till det bofasta livet.

Begrepp

 Revolution – en händelse som på kort tid förändrar människans situation och förutsättningar

Evolution - en händelse som på lång tid förändrar människans situation och förutsättningar

Händelsekedja – När händelser kommer ur varandra som konsekvenser av tidigare händelser

Konsekvens – det som en händelse/handling leder till

Jordbruk – när människor sår växter som man kan äta år efter år

Mellanöstern – Området sydvästra Asien och nordöstra Afrika

Klimatförändring – När väder och temperatur förändras på jorden

Sociala grupper – individer i ett samhälle som har något gemensamt (t ex yrke)

Samlar- och jägarsamhälle – Mindre grupper av människor som inte är bofast (flyttar dit maten finns) som lever av den mat de kan hitta/fånga

Nomad – någon som inte har en permanent boplats utan hela tiden flyttar dit maten finns

Bofast – när någon bor på ett ställe permanent


Den neolitiska revolutionen



Övergången från samlar- och jägarkultur till organiserat jordbruk och att människor blir bofasta sker nästan samtidigt på främst fyra ställen på jorden. Lite senare uppkommer samma förändring i Centralamerika. Det är på grund av att förändringen inträffat över hela världen under ungefär samma tidsperiod som forskarna tror att det är en klimatförändring som skapat förutsättningen för förändringen.



Uppkomst och spridning av jordbrukskultur i Nordafrika, Mellanöstern och Europa.


HÄNDELSEKEDJA 1
Under lång tid levde människorna som samlare och jägare. När det inträffade en klimatförändring för 12 000 år sedan (slutet på istiden) upptäckte människor runt om på jordklotet att det gick att odla säd. Människorna behövde inte längre följa efter sina bytesdjur utan kunde istället bli bofasta. Man sådde säd som gav bröd och tämjde djur.



Arbetet som jordbrukare var hårdare än livet som samlare och jägare, men gav ett överskott av mat. Eftersom människorna inte längre behövde bära med sig barnen hela tiden och eftersom det fanns mycket mat kunde människorna få fler barn (fler barn kunde leva). Detta innebär att det blev en befolkningsökning.

Eftersom alla inte behövde ägna sig åt att producera mat kunde ett fåtal ägna sig åt annat som att specialisera sig på att producera verktyg (hantverkare), handla med varor (handelsmän) eller bli organisatörer och ledare. Därigenom skapades olika sociala skikt (sociala grupper). Olika yrken fick olika social status.

Människorna bodde allt oftare tillsammans vilket gav städer och de första civilisationerna växte fram. Eftersom det fanns fler människor som bodde närmare varandra så ökade spänningarna mellan människor vilket gav konflikter och troligtvis de första krigen. När många människor bor nära varandra sprids lätt sjukdomar. Sjukdomar blev en allt vanligare dödsorsak vilket förvärrades av att människorna till skillnad från tidigare inte åt en allsidig kost.

Under samlar- och jägartiden tror forskare att män och kvinnor inte hade separata arbetsområden. Män och kvinnor hade samma typer av arbetsuppgifter. Detta bygger man på efter att man sett att män och kvinnors skelett haft samma förslitningsskador. När människorna blev bofasta gjordes större åtskillnad mellan könen. Kvinnorna fick separata arbetsuppgifter och blev i de flesta samhällen underordnade männen.
Historikern L. S. Stavrianos har funderat en hel del på det här med genus och jämställdhet under jägar- och samlarsamhället i förhållande till hur det blev efter den neolitiska revolutionen. Här nedan följer ett utdrag ur hans bok Lifelines from our past.

L. S. Stavrianos





Flodkulturerna


Artikel om skrivkonstens utvecklande

Artikel om Babylon i Populär historia

Artikel om kvinnans ställning i Egypten

Hammurabis lagar

196 om någon slår ut ögat på en fri man, skall hans eget öga slås ut.

197 om någon bryter en fri mans ben, skall hans eget ben brytas sönder.

200 om en fri man slår ut tanden på en annan fri man, så ska man slå ut hans tand.

201 om han slår ut tanden på en arbetare, så betalar han 1/3 mina silver.

215 om en läkare gör en operation med sin bromskniv på en fri man och gör att han blir frisk, eller om han med bromskniven har öppnat hornhinnan och gjort ögat friskt på den fria mannen, då ska läkaren erhålla 10 silverpenningar.

218 om en läkare gör en operation med sin bromskniv på en fri man och förorsakar att han dör eller skär och ödelägger hans öga, skall läkarens händer huggas av.



Ytterligare lagar av Hammurabi



Egypten

I Egypten använde invånarna längs Nilen konstbevattning precis som i Mesopotamien. Men Nilens översvämningar var lättare att kontrollera och förutsäga än Eufrat och Tigris. Egypten ligger också avskilt mellan öknar vilket fick konsekvens för hur samhället kom att utvecklas. De kontrollerade översvämningarna och landet skyddade läge gjorde att Egypten mer sällan råkade ut för katastrofer och invasioner. Samhället kunde utvecklas i lugn och ro till skillnad från de samhällen som utvecklades i Mesopotamien. Egypten existerade som ett sammanhållet rike i 2500 år, med två korta avbrott på ca 100 år då riket föll sönder och gav plats åt ett nytt. Under rikets sista period blev landet mer utsatt för invasioner (t.ex. perser, greker och romare).

Precis som hos sumererna styrdes Egypten först av präster som samordnade jordbruket. Efterhand så centraliserade styret av landet och övergick till att ligga hos en kung, farao. Kungen var dock inte bara en politisk person utan sågs samtidigt som en gud varför farao även kom att ha religiös makt. Makten var totalt centraliserad och kungen maktfullkomligt. I princip kan man säga att Egypten ägdes av farao och att alla arbetade åt honom. En skillnad gentemot Mesopotamien var att farao inte hade lika många soldater (militär makt). Bönderna lydde farao främst i egenskap som religiös ledare och inte för att han kunde hota med våld.

Egypten bestod först av två riken som någon gång för femtusen år sedan smälte samman genom att det ena riket erövrade det andra. Det första enade Egypten som växte fram kallas för Gamla riket. Det var under denna period som pyramiderna byggdes. Pyramiderna var gigantiska gravmonument, hem för kungarna i livet efter detta. Egyptierna började tidigt att försöka behandla döda härskare så att deras kroppar bevarades (balsamering). Dessa balsamerade kroppar kallas mumier. Som ni förstår blev livet efter döden något som prioriterades i samhället vilket ytterligare stärkte både faraos och prästernas makt.

I Egypten precis som i Mesopotamien uppstod en typ av bildskrift som kallas för hieroglyfer. De hieroglyfer som vi ofta tänker på hade 800 tecken och användes för ceremoniella ändamål i tempel och gravar. I vardags situationer användes ett annat lite enklare och mer konsekvent skriftspråk. Detta skrevs till skillnad från det äldsta skriftspråket på papyrus (ett slags papper gjort av gräs) istället för på sten.





Egypten när det var som störst




Cermoniella hieroglyfer





Vardagshieroglyfer


















Comments