Evolution hos björkmätare

Hur evolution går till - björkmätare

Evolution tar väldigt lång tid. Oftast hinner vi människor inte se någon evolution under vår livstid. Därför är björkmätaren ett känt exempel på evolution, för att vi har sett den ske i realtid.

     Fjärilsfamiljen mätare har sitt namn efter hur larven rör sig. Den saknar ben i mitten av kroppen och får därför en speciell gångstil som ger intrycket av att den mäter avståndet den går.

     Björkmätare är en nattfjärilsart (inom ordningen fjärilar) i England. Likt alla fjärilar lever den länge som larv, sedan puppa, och slutligen som imago (= den fullutvecklade insekten). Då har den en huvuduppgift – att söka efter en partner. Detta gör de om dagen, då de flyger omkring och letar. Honan flyger endast första natten som imago, sedan sitter den still och släpper ut feromoner. Hanen flyger varje natt. Om dagen sitter den däremot och vilar på trädstammar (inte björkar oftast – då funkar inte detta exempel så bra…).

Innan industrialismen:

     1. Björkmätare kan man hitta i två färger – en mörk och en ljus.

     2. Eftersom träden i England har gott om ljusa lavar på sig, är den ljusa björkmätaren bra kamouflerad, medan den svarta syns tydligt. Detta gör att den lättare upptäcks av fåglar som äter björkmätare. Även fladdermöss äter dem.

     3. Kvar blir den ljusa björkmätaren. Den lever tillräckligt länge för att hitta en partner, para sig och föra sina gener vidare. Avkomman blir likt föräldrarna ljusa. Det har skett ett naturligt urval av egenskaper.

     4. Inom arten björkmätare kommer allt fler och fler individer bli ljusa, medan de mörka blir färre.

Efter industrialismen:

Så här var fallet i England innan industrialismen, d v s innan man på 1800-talet började förbränna fossila bränslen och släppa ut avgaser. När detta skedde slutade lavarna växa på träden, eftersom kräver ren luft. Nu blottades i stället den mörka barken på trädstammarna.

     1. Det fanns fortfarande en liten andel mörka björkmätare kvar, trots att de led en större risk att upptäckas av fåglar. Nu var det de som fick en fördel.

     2. De ljusa björkmätarna upptäcks lättare av fåglar och blir uppätna.

     3. Kvar blir de mörka björkmätarna. Den lever tillräckligt länge för att hitta en partner, para sig och föra sina gener vidare. Avkomman blir likt föräldrarna mörka. Det har skett ett naturligt urval av egenskaper.

     4. Inom arten björkmätare kommer allt fler och fler individer bli mörka, medan de ljusa blir färre. Detta såg man också i början av 1900-talet. Då det alltid varit vanligast med ljusa björkmätare var nästan alla nu mörka.

 

Vad vi ser här är hur en art anpassar sig till miljön. I detta fall förändras dock miljön, till skillnad från exemplet med giraffen där träden alltid hade sina blad i trädkronorna, men arten hinner anpassa sig ändå.
Comments