Elevarbeten‎ > ‎

22 sätt att förbättra miljön

När man läser och hör att det är illa med vår miljö är det lätt att man ger upp och tänker att det i alla fall inte är någon idé att försöka göra något. Det är precis tvärt om. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Förbättrar man sig på ett litet område är förändringen igång och kan fortsätta.

Klass 6mn på Kvarnbergsskolan har funderat och kommit fram till följande 22 sätt att förbättra sin miljö.

Torka tvätten ute


Istället för att torka sin tvätt i torktumlare eller i torkskåp under sommarhalvåret kan man hänga den ute. Det sparar massor av elenergi. Att torka 7 kg bomullstvätt i torktumlare förbrukar, enligt energimyndigheten ca 5 kWh. Elen kostar alltså ca 7,50 kr för att torka en tvätt. Om man lägger till kostnaden för maskinen blir kostnaden ca 10 kr per torkomgång. Att torka tvätten ute kostar ingenting och dessutom påverkar det inte miljön negativt.

Använda tygpåsar istället för plastpåsar när man handlar

Vi har varit på Coop och frågat lite om deras påsar. Coop har fem olika sorters påsar. Det finns: vanliga tygpåsar, tygpåsar gjorda på ekologisk bomull, papperspåse, plastpåse och miljövänlig plastpåse gjort på majsstärkelse. Alla tar olika lång tid att ta fram. Den som tar längst tid är den ej miljövänliga plastpåsen. Den tar ca 1 000 000 år att få fram, medan den miljövänliga majsstärkelsepåsen tar ca 1 år att producera. Dom miljövänliga plastpåsarna har haft ganska dålig kvalité, men man gör dom bättre och bättre hela tiden. Dom kostar 50 öre mer än plastpåsarna, men det är inte så stor kostnad. Om miljövänliga påsen ligger överst, så är det 75% som tar den, men det är bara 3% som medvetet väljer den.
Coop försöker att få deras kunder att välja dom miljövänliga plastpåsarna genom att antingen lägga dom högst upp, eller genom att föreslå kunderna att ta dom.Tygpåsarna är också miljövänliga, eftersom man kan använda dom mera flera gånger, så att man inte behöver köpa nya hela tiden.

Koka vatten i vattenkokare istället för på spisen


Istället för att koka vatten på spisen, på så sätt sparar man elenergi och miljön. En vanlig vattenkokare kokar upp en liter vatten på cirka 4 minuter och drar cirka 137 Wh, till skillnad från en spis som det tar 10 minuter för att koka upp en liter och det drar 202 Wh. På så sätt sparar du både tid och pengar, så om du har bråttom till jobbet så föreslår jag att du kokar ditt tevatten i vattenkokaren!  

Släcka lampor när man inte är i rummet


Om alla hushåll i Sverige har en 40 W lampa tänd dygnet runt i ett år så dras 700 GWh onödig elenergi varje år (den svenska elproduktionen är ca 150TWh per år enligt Svensk Energi).

Därför ska man släcka alla lampor när man inte är i rummen. Man kan byta ut en 60 W glödlampa mot en 11 W lågenergilampa, dom ger båda samma ljus. Om du har en lågenergilampa på 11 W som brinner i 10 000 timmar (h) så så får du en elräkning på ungefär 110 kr, lägger du också till dom 19 kr som lampan kostade så blir det 129 kr. Gör du samma sak med en glödlampa måste du använda 10 glödlampor för att dom ska brinna i 10 000 h. Glödlamporna drar 60 W och om dom då brinner i 10 000 h så får du en elräkning på ungefär 600 kr och med lampornas kostnad  som också är 19 kr blir det 629 kr. Det är alltså mycket billigare att använda lågenergilampor och det är bra för miljön för att dom drar mycket mindre elenergi. Det som är nackdelen med lågenergilampor är att det kan ta lite tid att tända dom. Därför ska man inte  ha dom på toaletter, i garderober mm, alltså inte i rum som man bara är i korta stunder.  

Återvinna


Man sparar väldigt mycket på att återvinna, så istället för att slänga i vanlig sopkorg kan du istället spara skräpet och kompostera en del av det , tex batterier kan man lämna in på en batteriholk det kan inte ta så mycket extra tid än att gå till ett sophus eller något liknande. Om man tänker att det vid produktion med vanlig råvara går åt 100 procent energi, så går det åt så här mycket med återvunnet material:
  
Papper 85 %
Glas 80 %
Stål 25 %
Hård plast 25 %
Koppar 20 %
Aluminium
5%
 
Som du kan se i tabellen så finns det massor av energi att tjäna på att återvinna, speciellt på aluminium.
Källa: Artikeln ”Är det lönt att sortera sopor” i tidningen Miljö & Utveckling

Cykla eller gå istället för att åka bil eller buss


Istället för att åka buss och bil så kan du gå eller cykla för det är mer miljövänligt. 6 miljoner svenskar släpper ut 1 000 000 ton koldioxid per dag när dom åker till och från jobbet med bil. 1 miljon ton koldioxid motsvarar ungefär 400 000 liter bensin. En enda svensk släpper ut 0.2 ton koldioxid till och från jobbet. Om alla svenskar skulle samåka med 2 personer i varje bil skulle utsläppet bli 500 000 ton koldioxid för 6 miljoner svenskar.  

Duscha effektivt

När du duschar i 10 minuter så använder du ca 70 liter vatten. ifall du stänger av vattnet när du tvålar in dig skulle du spara ca 16 liter vatten. och så skulle du spara elenergi för uppvärmningen av vattnet. Ifall du värmer upp vatten från 5 grader Celcius till 35 grader Celcius så kostar det 2 kr för 60 liter vatten (som det går för dusch oavbrutet i 10 min). Om alla i Sverige skulle duscha effektivt skulle hela Sverige spara 38 000 000 kr.

Stäng av TV och dator när du inte använder dem

 

Tv: Om ungefär hälften av alla svenska hushåll (ca 1 000 000) lämnar sin ca 40 tums TV på dygnet runt i ett år går det åt ca 2 000 000 000 MW per år, vilket är för mycket. Dessutom har många hushåll dessutom dvd-spelare och stereo kopplad till TV:n. Men det finns en miljövänlig lösning, och den lösningen heter "slavuttag". "Slavuttag" har ca 8 st kontaktuttag som går från ett enda eluttag i vägen. Ett uttag är "masteruttag" och när man stänger av sin TV stängs också strömmen av till alla andra apparater som sitter i "slavuttaget". Man ska även stänga av TV:n helt och inte bara stand by.  

Dator: Om hälften av alla svenska hushåll (ca 1 000 000) lämnar en 17tumms stor dator på, dygnet runt i ett helt år så går åt väldigt mycket onödig elenergi, hela 8 000 000 000 MW. Men man kan använda "slavuttag" här också. Men man inte har "slavuttag" till dator skärmen så är det bra att stänga av den. Man man ska ändå vara noga med att stänga av datorn när man inte använder den.

Lämna inte en kran droppande



Lämnar du en kran droppande i ett helt dygn så slösar du 12 liter vatten och du slösar på onödig el och vatten. 10 liter vatten kostar 25 öre.  Om alla i Sverige låter sin kran droppa i ett dygn då slösar vi på 22500000 liter och vi slösar på 22500kr. Om vattnen läcker och inte går att stänga av kontakta din husvärd eller bovärd. Om man bor i ett hus ring en rörmokare. 
Vattenläckaget kostar:
  • Droppande kran: Kallvatten 860 kr per år, varmvatten 1750kr per år.
  • Tunn stråle från en kran eller en läckande toalett: Kallvatten 8000kr per år, varmvatten 16 200kr per år.
  • Sköljning under rinnande vatten: Kallvattten 77 700 kr per år, varmvatten 153 300 kr per år.
  • Om man låter en kran droppa i ett år (varmvatten) då slösar man på 2190 kWh el.
Källor: Share, Energikontor sydost, Mönsterås bostäder AB, Hyresgästföreningen och Intelligent Energy Europe

Köp energisnåla prylar

Energisnåla saker drar mindre ström och gör det miljövänligare för dig och alla andra. Se till att du köper energisnåla saker när du ska köpa något t.ex. en vanlig LCD TV. En vanlig LCD TV drar ca 170W och en energisnål TV drar 75W. Och om du t.ex. ska köpa en dator så köp en energi snål dator. En vanlig dator som står på drar 700 kWh per år. En energisnål dator drar cirka 30W medan en vanlig drar 140W. Om man byter ut gammal teknik mot ny ska man se till att det man köper drar lite energi.

Köp lokalproducerade varor

Ett kg äpplen kostar ca 20 kr. Om du köper 2 kg äpplen i månaden i 6 månader (vinterhalvåret) så kostar det ca 240kr. Alltså på ett helt år kostar det 480kr. Men ifall du odlar egna äpplen under sommarhalvåret så sparar du 240 kr. Nu fortsätter vi att prata om frukt! Många av er gillar säkert äpplen! Men vet ni egentligen hur dom kommer till er affär? Om ni inte vet det så ska jag förklara! Äpplena växer bland annat i Sydamerika. Dom åker båt till Sverige, tex till Göteborg. När man åker båt så släpper motorn ut jättemycket koldioxid. Sen lastar man det på tåg och kör till ett stort lager. Sen lastar man av det på lastbilar som kör det till våra affärer. På så sätt så släpper man ut jättemycket koldioxid. Då påverkar man växthuseffekten negativt och förstör miljön!   

Kompostera


Saker som går att kompostera är alla slags matrester, grönsaker, frukt, äggskal, bröd, kaffesump, tesump, kaffefilter, hushållspapper, snittblommor, krukväxter, blomjord mm. När man komposterar bryts all kompost ner av maskar, insekter och mikroorganismer, komposten behöver också alltid syre. Det är enkelt att syresätta om man använder en roterande kompost, som man alltså snurrar runt. Annars får man använda spade att röra runt med. All kompost blir till näringsrik jord som man kan ha god nytta av i trädgården. Ungefär hälften av vikten av hushållsavfallet kan man kompostera. Det är bra att kompostera för ditt hushållsavfall minskar, du behöver inte betala sopphämtningen och du bidrar till miljön genom att hjälpa till att minska på dom stora sopbergen. Man kan kompostera även om man bor i lägenhet. Då kan man göra en gemensam kompost med med dom andra som bor i lägenheten.   

Drick kranvatten istället för flaskvatten


Sverige har bland det renaste och bästa vattnet i hela världen, men det tar inte vi direkt vara på för istället går vi och köper flaskvatten i affärerna varför vi nu gör det, för det är mycket miljövänligare än att dricka vatten direkt ur kranen när vi faktiskt har så bra vatten.  Det förpackas inte eller är blandat med en massa medel.

 

Ett exempel: Under 2006 drack vi 250 miljoner liter flaskvatten i Sverige, eller runt 27 liter per person. Varför dricka flaskvatten om man kan dricka kranvatten? Dels kostar flaskvatten ganska så mycket och sen är det inte särskilt miljövänligt. Inget av det där behöver man tänka på när man dricker ur kranen.


Köp ekologiska varor


Det är oftast så att när du går in i en affär och ser en ekologisk vara så tänker du: oj gud vad dyrt jag tar den icke ekologiska varan istället.Men tänk om du skulle betala dom ungefär 2kr dyrare varorna. Om alla skulle köpa ekologiska varor så då skulle fler bönder börja odla ekologiska varor för att ingen vill ha vanliga varor och då tror jag att dom skulle sänka priset på ekologiska varor. Ekologiska varor är bra eftersom dom inte är besprutade eller har några kemikalier eller något sånt i sig och när man odlar ekologiskt använder man inte konstgödsel. Du känner igen ekologiska varor genom dom här märkena i Sverige: KRAV märkta varor och SMAK märket. 

Åk tåg istället för att flyga


Slösa inte med papper



Slösa inte på papper eftersom att det inte är miljövänligt och papper kommer ju från träd. Ju mer papper vi förbrukar desto mer träd går det åt. Och träd behöver vi ju för att leva eftersom att syret kommer bland annat där ifrån. Om man ritar, skriver eller något annat så ska man försöka använda båda sidorna och detsamma gäller om man ska kopiera papper, så ska man försöka kopiera på båda sidor. På Kvarnbergsskolan har vi frågat lärarna hur mycket dom kopierar och hur ofta dom kopierar på båda sidorna och svaren blev följande: Ca 1260 papper kopierar lärarna i veckan tillsammans och dom kopierar ca 780 gånger på båda sidor tillsammans. Och över 90 % av papperet återvinns av lärarna. Bra jobbat men man bör ju kunna återvinna allt papper på en skola eller hemma.

Skräpa inte ner i naturen


Skräpa inte i naturen för att om man skräpar ner då kan djur tex fåglar fastna på tuggummi tex på marken på gatan så dom blir på körda av bilar. Sen om vi slänger för mycket skräp i naturen då kan djuren äta det tex älgar och rådjur då kan dom bli sjuka utan att vi vet det sen kan det spridas till våra hus djur som hundar,katter och kaniner och sen kan fåglarna också bli sjuka sen kan vi också bli sjuka och då kan man dö. Som du ser på tabellen är det dom unga mellan 15-29 som skräpar ner mest. Små barn brukar stoppa saker i sin mun som brukar ligga i backen som tex tuggummi och cigarettfimpar. Barn mellan 5 och 15 år skräpar ner ungefär 80%. Det är 53% rökare som slänger fimpar på marken. Årligen släppts 750 miljoner! Fimpar som förstör miljon som är inte bra. Använd askkopparna som finns överallt. Om ni inte skräpar ner längre räddar ni ju miljön och då betalar vuxna mindre skatt så kanske ni barn få högre veckopeng eller får mer pengar till saker eller kanske också en ny mobil (som har en miljövänlig laddare som bara förbrukar el när mobiltelefonen laddas).

Vi slänger skräp på marken:

Ålder Kvinnor Män
15–29 år                     49%     
71%                             
30–49 år 25% 34%
50–64 år 14% 23%
över 65 år 4% 12%
Källa: Håll Sverige rent.

Köp miljövänliga transportmedel, moped, bil, båt mm



 
Det är kanske inte så ofta man köper ny bil, båt mm. Men när man väl ska köpa nytt är det bästa om man köper miljövänliga fordon. Det finns nästan överallt och går man in på hemsidorna om fordon så jobbar nästan alla företag med att få mer miljövänliga fordon. Man kommer t.ex. att kunna tillverka bilar som drivs på vatten, alltså så byter man ut bensin till vätgas och då får man helt miljövänlig körning. Det man pratar om är alltså bränsleceller, men bränsleceller behöver el för att laddas upp och om det ska bli miljövänligt så måste elen vara miljövänlig. Om den ska vara miljövänlig måste den komma från solen, vinden eller vågenergin. Så småningom hoppas man att man ska kunna byta ut all bensin/diesel mot vätgas. Källa: BMW

Köp second hand-kläder



Om alla i Sverige köper second hand-kläder då kan vi spara upp till 8 000 liter vatten om vi bara köper par jeans. Vi kan också spara ett halv kilo kemikalier om vi köper bara köper ett par jeans. När vi köper kläder och sen slänger vi det då påverkas naturen och du förlorar pengar. Men om man säljer kläder på en loppmarknad eller till en secondhand-klädaffär då. I framtiden kommer man säkert att kunna återanvända fibrer från kläder.

Odla egna grönsaker, på sommaren


På sommaren kan man odla egna grönsaker och frukter. Man gräver upp trädgårdslandet, sen lägger man dit ny fin jord. Sen lägger man i frön, sen vattnar man med jämna mellanrum. Enklare än så kommer det inte att bli dessutom är frukten man odlar mycket godare än den man köper och frukten man köper är besprutade med ett medel som gör att frukten håller sig längre. Det här är alltså väldigt omiljövänligt dessutom blir det billigare så man tjänar mycket mer på det också, så gör som jag säger och odla eget istället, i alla fall på sommaren när det går. 

Använd miljövänliga diskmaskiner


Om man diskar för hand under rinnande vatten, så slösar du ungefär 100-200 liter vatten jämfört med en energisnål och vattensnål diskmaskin. Om du diskar i en balja sparar du ungefär 50 liter vatten per gång du diskar. Visst förstår vi att ni tycker att det är onödigt att köpa en ny diskmaskin bara sådär, men i slutändan så tror jag nog att ni fattar att det var inte så onödigt, eftersom man sparar ca 50 liter på det och 50 liter vatten kostar ganska mycket, det är bara du som förlorar på det.

Använda uppladdningsbara batterier


Ämnen från miljöfarliga batterierna skadar oss alla oavsett vem som slänger dom. De farligaste batterierna innehåller kvicksilver eller kadmium. För att inte förstöra miljö så kan man använda uppladdningsbara batterier. Dom kan man ha i flera år. Men i vissa fall så får man inte låta dom ligga för då blir dom förstörda. Om du inte köper uppladdningsbara batterier i alla fall så kom ihåg att slänga dom vanliga batterierna i batteriholken för att hålla vår jord vid liv. Ungefär tusen gånger kan man använda ett uppladningsbart batteri när man bara kan använda ett vanligt batteri en gång. Det är ju väldigt miljövänligt.

Beskrivning av arbetet

Elevernas uppgift på detta arbetsområde har varit att göra en lista med 50 konkreta sätt att hjälpa till att skapa en bättre miljö. Det ska alltså vara vardagliga saker som alla kan göra för att bidra till en bättre miljö. Eleverna fick till uppgift att skriva ner vad man kan göra och skriv på vilket sätt just deras idé skulle kunna bidra till en bättre miljö.

När vi hade hunnit en bit in i arbetet såg vi att det skulle bli svårt att få ihop 50 sätt med bibehållen kvalitet. Några elever ville naturligtvis fortsätta och göra alla 50 men det får bli ett nytt projekt för framtiden i så fall.

Vi har arbetat i ett gemensamt textdokument i Google Docs och sedan fört över text och bilder hit när arbetet var klart. Vi kanske kan lägga in en länk till dokumentet om någon vill se vårt "utkast".

Eleverna har skrivit alla texter och tagit alla bilder.

Eleverna har varit indelade i grupper med ansvar för olika texter och bilder.

Tidsåtgång

I perioder har vi arbetat ganska intensivt men sedan har vi givit oss ikast med andra projekt för att komma tillbaka till detta. Elevernas intresse har fått styra ganska mycket, precis som det ska vara när man arbetar i åk 6. Vi startade upp arbetet under hösten 2008 med två lektioner i vecka. Vi arbetade effektivt med detta i ca 8 veckor. Därefter har vi gjort annat för att nu, våren 2009, komma tillbaka och färdigställa allt.

Grupper:

Grupp "Knorr": Anna, Louise, Philip
Grupp "Donken": Jesper, Vilhelm, William
Grupp "Semlorna": Malin, Mathilda, Buster
Grupp "The geeks": Olle, Amanda, Medhi, Danial

Några elever har tillkommit i klassen sedan vi startade med uppgiften: Amelie, Johanna och Moa G.

Att fixa på torsdag 28/5:

Olle: Second hand, diskmaskinsbild
Medhi: Bild på uppladdningsbara batterier, en bild på ett äpple
Wille: Bild på ekologisk vara, bild på dator, bild på kasse (tyg och majs)
Danial: Second hand
Johanna: Bild på tv
Buster: Text om tåg och flyg, bild på tåg (leksakståg...)
Malin: Dusch-bild


Elevarbete

Vad innebär det att det är ett "elevarbete"? Jo, trots att eleverna har arbetat hårt med att få allt rätt kanske det har smugit sig in ett och annat fel. Eftersom eleverna denna gång har arbetat utifrån sina egna idéer och endast i undantagsfall använt externa källor kan det finnas med fel.

Framtiden

Några av eleverna har redan sagt att de vill arbeta vidare med detta, dels att fylla på med fler sätt att förbättra sin miljö, men också att fördjupa arbetet t.ex. genom att genomföra intervjuer med många personer för att försöka förstå hur människor tänker i miljöfrågor. Vi kommer säkert att komma tillbaka till detta arbete någon gång i framtiden.


Creative Commons License
Comments