4. Lokaler

Yttre och inre miljö

Efter att avtalet med Haninge bostäder var klart och skolan skulle utrustas och göras attraktiv och lockande för blivande studenter visade det sig att den yttre miljön inte var alltför lockande. 

Det som i första hand skapade olustkänslor hos elever och personal var den förbindelse som fanns mellan nedre gatuplanet (Stationsvägen) och mellanplanet med biljettentrén till pendeltåget, hos gemene man kallad "Pisstrappan".

Under alla år kom pisstrappan att vara ett samtalsämne och en oroskälla. Vilken betydelse den hade som avskräckande inslag för de elever som sökt till vår skola? Vi hade ständiga diskussioner med hyresvärd och fastighetsskötare. Gamla förslag till trappans utformning togs fram och nya idéer om dess utformning och skötsel framfördes till fastighetsägaren. Vem eller vilka som hade ansvar och skötsel av trappan blev vi aldrig riktigt kloka på. 

Någon större förändring av trappans och passagens utformning kom dock aldrig till stånd. En viss uppfräschning skedde dock genom ommålning och dekoration av de stora ytorna i passagerna men de blev snart nedklottrade och passagen blev saboterad med krossade fönster och urinering.

För att visa på vår existens kom redan det första verksamhetsåret en neonskylt upp på fasaden mot Haninge centrum och Nynäsvägen. Skyltar över våra entrédörrar Stationsvägen 15 och 17 kom på plats något senare.

Åren innan den nya entrén kom till stånd hade skolan vuxit både vad gäller elevantal och ytmässigt. Från att ha startat upp med 6 klasser inhysta på ett plan fick vi hyra ytterligare ett plan. Vi fick nu en aula med möjlighet att samla våra elever för storföreläsningar och sammandragningar av olika slag. En musiksal och NK-sal/bildsal kom till stånd på det övre planet. Dessutom utrustades det tre nya klassrum med samma standard som de övriga klassrummen som fanns på det ursprungliga planet. Ytterligare en datasal inhystes på det nya planet. Digitalisering slog igenom fullt ut. Nu fanns inget ytterligare att önska vad gäller det senaste i AV-utrustning. 

En intern trappa mellan de båda planen var något som vi efterlyste och slutligen fick. Trappan betydde mycket för kontakterna mellan elever som hade sina hemklassrum på de olika planen. För att ytterligare öka skolans attraktionskraft försökte vi ett antal gånger förändra/förbättra de allmänna elevutrymmena. Vi sökte hjälp hos arkitekt och fick förslag på förändringar av elevhallens utformning samt en större förändring av atriumgårdarna. Fastighetsägaren tillmötesgick oss vad gäller elevhall och cafeteria genom att delfinansiera ombyggnaden. Nya laminatgolv lades i klassrummen  och nya mattor lades in i korridorer. Dessa förändringar/förbättringar skedde under sommarlovet och bekostades delvis av skolan. 

Vad gäller den stora förändringen av atriumgårdarna fick vi dock inget gehör för. Ombyggnationerna skulle säkert hjälp oss att bättre kunna konkurrera med Fredrika Bremer som hade fått en rejäl ansiktslyftning såväl exteriört som interiört.

Redan från uppstart ht 1995 hade vi fått ett skalskydd då grindar monterats för alla dörrar som ledde in och ut från vår skola. Vi lät även installera ett larm i de lokaler som vette mot Stationsgatan. Larmet och grindarna gav oss ett gott skydd. Vi råkade aldrig ut för inbrott eller skadegörelse. Vi hade skapat en säker och lugn miljö för våra elever. Endast vid några tillfällen fick vi besök av objudna gäster som tyckte att skolans toaletter var till för allmänheten. Eleverna fick gärna visa upp sin skola bara besöken annonserades och eleverna själva tog ansvar för de besökande.

Vår idé var att klasserna och eleverna själva skulle få utforma och sköta sina egna klassrum. Redan från första skoldagen fick eleverna tillgång till en mindre summa pengar och möjlighet att utsmycka sina klassrum. Alla klasser tog inte sig an denna möjlighet. Att måla om sina klassrum var inte heller det som föll alla på läppen. Att enas om färgval var något som kunde dra ut på tid. Även när och hur målning skulle ske förorsakade förseningar. Några klasser lyckades dock med vågad färgsättning.

Lokalvård är något som alla hade synpunkter på. Tanken var att eleverna själva skulle sköta den dagliga städningen av klassrum och cafeteria. Nästan alla veckomöten hade som stående punkt lokalvård/städning. Olika modeller och sanktionsåtgärder togs upp till debatt. Vi hittade dock aldrig någon modell som var fullt acceptabel för alla berörda. Städning och lokalvård ”kontrollerades” av den personal som stängde skolan vid dagens slut. Då alla inte hade samma syn på vad som ansågs vara städat eller inte, skapade det en något tryckt stämning i personalgruppen.

Förutom klassrum och cafeteria skulle skolans övriga lokaler skötas av extern städfirma. Hur de skötte sina åtaganden var inte heller till full belåtenhet alla dagar. Innan skolan låstes och lämnades för lov och ledighet skedde en storrengöring av samtliga lokaler. Förutom sitt eget klassrum och kapprum fick klasserna olika delar av skolan att städa av. Ingen sysselsättning som alla såg fram emot, men det blev gjort.

Den inre miljön på skolan kunde varit bättre, men det var inget som skadade hälsan. Vi kontrollerade luftkvalitén ett antal gånger och fann att den var acceptabel. Däremot var det svårt att hålla en jämn och bra temperatur i våra lokaler. Ventilationen och omsättning av luft var inte tillfredsställande. Det blev snabbt syrebrist i framförallt undervisningslokalerna.

En central plats i skolan hade cafeterian. Då alla elever vid ett flertal tillfällen under en vecka intog sin lunch på skolan var det viktigt att cafeterian gav en inbjudande och trevlig atmosfär. Efter några år renoverades och byggdes den ursprungliga cafeterian om. Nya möbler köptes, antalet kylar flerfaldigades och en större mängd mikrovågsugnar installerades. Många av våra elever upplevde dock miljön i cafeterian som inte alltför gemytlig. Många tog inte reda på sina matlådor och diskningen var inte heller till allas belåtenhet.

Redan från skolstart ht 1995 valdes vilka utrymmen som skulle bli personalutrymmen med personliga arbetsplatser. Alla arbetsplatser inkl. skolledningens installerades i ett kontorslandskap. Alla hade möjlighet till direktkontakt med varandra och arbetsplatserna blev likvärdigt utrustade. Den ursprungliga möbleringen, som vi fått från Telia kom succesivt att bytas ut. Arbetsplatserna får nog anses vara något snålt tilltagna och lagringsutrymmet tämligen begränsat.

Vi hade ett fullt utrustat personalkök till vårt förfogande. Köket/personal-matsalen kom att bli en naturlig plats för möten av skilda slag. Det var även till personalmatsalen våra elever begav sig för att få kontakt med personalen. Någon gång saknades en fredad plats där vi inte var anträffbara, men då vi tyckte att vi var till för eleverna, lät vi oss inte bli alltför störda. Däremot höll vi våra arbetsplatser som ett fredat område och släppte ogärna in dit.

Korridoren - bilden tagen på 2000-talet








Elevernas datasal



Hemklassrum


Elevcafeterian

Underordnade sidor (1): Utrustning och datorer
Comments