Välkomna!





150526  Exit pass - hur gick det?
En teknik som jag inte riktigt kände mig helt bekväm med var exit pass. Jag skrev om det tidigare den här terminen. Nu har jag använt mig av den i ett arbetsområde i svensk grammatik i åk 8. Redan i planeringen bestämde jag att detta skulle vara mitt sätt att förstå vad eleverna förstår av innehållet på lektionerna. Jag har avslutat varje lektion med att de på enkla post it-lappar har svarat på två frågor anonymt. De har satt lapparna på dörren när de lämnat salen. Jag kunde snabbt se om vi kunde gå vidare eller behövde öva mer nästa lektion. Följande lektion har jag inlett med diskussion kring samma frågor och sedan fortsatt arbetet, antingen med nya genomgångar eller mer övning. 

Jag såg tydligt att jag i början av arbetsområdet hade ungefär hälften av eleverna med mig. Med mer övning förbättrades siffrorna tills vi hamnade på en oförändrad nivå några lektioner. Jag behövde då få veta vem det var i gruppen som fortfarande inte hade förstått, så då gjorde jag ett vanligt formulär och kunde sedan individualisera mer med anpassad genomgång och träning. Till en början var det svårt att veta vad jag skulle göra med de eleverna som redan från start hängde med bra. Jag fick tänka till och skapa mer individualiserade uppgifter på rätt nivå för dem. Jag tror att jag lyckats! 


Eftersom det centrala innehållet inte ska bedömas enligt kunskapskraven kan jag fortsätta med denna metod. Det blir inget prov i traditionell mening! "Provet"  består i att jag använder mig av begreppen så fort jag talar om och beskriver språket och att jag vill se förståelse av begreppen då jag använder dem i responsgivning. Metoden  ger dessutom möjlighet till att fler elever får arbeta med det de behöver och jag blir säkrare på att jag håller på med rätt saker. Jag kan alltså sammanfatta detta inlägg med att jag arbetar med strategi fyra och fem - att ta fram belägg för elevernas prestationer för att kunna ge feedback som för lärandet framåt




150512 - BFL igår- idag -imorgon
Igår
Dylan William inspirerade mig att testa olika tekniker. Jag lyssnade och  läste boken för att sedan kasta  mig ut i BFL. Jag var redo för förändring och sökte metoder för att utveckla elevernas lärande. Skolans utvecklingsarbete drog igång i rätt tid för mig.

I början var det elevaktiviteten som upptog mig mest. Jag försökte få igång fler elever att tala mer genom no hands up och sedan med ommöblering av bord och stolar. Jag ser nu att detta var väldigt konkret och ett bra sätt att börja på. Det hände saker i klassrummet. Jag funderade inte speciellt mycket på negativa konsekvenser av detta trots att jag
 ofta, speciellt i början, möttes av skeptiska tankar.  Jag tyckte att vinsterna var så stora när jag såg att tysta elever började höras. Framför allt drev elevernas framsteg mig till att testa nya saker, så när jag såg att denna enkla metod funkade var jag öppen att fortsätta med andra tekniker.


Idag
Numera är BFL en del av undervisningen.  Jag tänker inte speciellt på metoderna och strategierna som jag har testat . De finns där och är en del av hur jag designar undervisningen. Kamratrespons, självbedömning, LPP, reflektion, elever som lärresurser, exit pass finns med mer eller mindre hela tiden. Det är ingenting jag testar, det är metoder för att nå längre. 



Imorgon
Nu står vi inför ett bryt i vårt utvecklingsarbete. Hur ska grupperna se ut nästa år? Vad vill jag? Jag är övertygad om att var och en måste tänka noga igenom detta och verkligen uttrycka för sig själv och för andra vad man vill förändra, om man vill förändra. Vi är överens i nuvarande BFL-grupp att medvetenheten om lärprocesser blivit mycket större bland oss och att vi har skaffat oss ett gemensamt språk för att kunna diskutera pedagogik och formativt lärande. Vi har grunden. För mig är det precis lagom tid att gå vidare genom att utveckla ämnena mer. Jag vill:
  •  i språkgruppen utveckla elevernas förmåga till interaktion skriftligt och muntligt
  • i ämnesövergripande grupp utveckla elevernas genremedvetenhet genom cirkelmodellen 

Med andra ord vill jag vara med i två grupper. Jag vill planera arbetsområden där dessa förmågor utvecklas genom BFL-tekniker tillsammans med kollegor. Att sedan genomföra arbetet, besöka varandras lektioner och reflektera kring resultat under tiden och efter för att sedan förändra och testa igen vore för mig mycket intressant. Jag vill alltså utgå från behov som finns bland eleverna, använda de tekniker som jag nu är förtrogen med och därmed utveckla min egen profession och nå högre måluppfyllelse hos fler elever.



150419 - Kamratrespons för att förstå kvalitet
Att få till effektiv kamratrespons har länge varit ett av mina utvecklingsmål. I detta arbetsområde har jag genom kamratresponsen lyckats öka elevernas förståelse för kvalitet och därmed synliggjort målet för dem. Inspiration fick jag då jag lyssnade på en kollega från Katedralsskolan på den kommungemensamma BFL-dagen i mars  Så här har jag arbetat för att utveckla elevernas förståelse för kvalitet och för att synliggöra målet.

Bakgrunden till skrivuppgiften var ett grammatiksavsnitt om adjektiv. (LPP Marché aux puces med utvecklingsmatris) Eleverna hade arbetat med flippade filmer och övningar och skulle nu i en längre sammanhängade text använda sig av sina kunskaper för att beskriva. Uppgiften var formulerad så att de skulle skildra en dag på en loppmarknad i Paris.  Skrivuppgift Au marché aux puces

Jag avidentifierade några  av förra årets elevtexter Elevexempel, bedömde dem i den utvecklingsmatris som vi brukar använda och delade ut elevtexter med matriser . Eleverna fick i uppgift att bestämma och motivera vilken matris som hörde till vilken text. De arbetade i grupper och fick en hel lektion + läxtid till att förbereda den diskussion som sedan följde. Då använde jag "no hands up" för att få alla aktiva. Intressant blev det då grupperna inte tyckte lika utan fick argumentera för sina bedömningar. Diskussionen tog en hel lektion.

Nästa steg var att eleverna skrev uppgiften  "Au marché aux puces" parvis. De fick en lektion + läxtid på sig att formulera sig. Diskussionerna kom igång i paren och de använde sig av de argument de hört i klassdiskussionen om matriserna och bedömningarna. 

Skrivandet följdes av att ett par gick ihop med ett annat par och gav kamratrespons. Då använde de mallen Kamratrespons på fransk text
som vi tidigare använt, men nu reviderad utifrån det som denna uppgift fokuserade på.

Det ursprungliga skrivparet möttes igen efter kamratresponsen och bearbetade sin text. Jag läste denna version och hjälpte till med främst språkliga misstag som eleverna inte hade kunnat se. Adjektivens placering, böjning och komparation var däremot förhållandevis säker.  Struktur, meningsbyggnad och innehåll var delar som eleverna väl hade förstått och texterna  visade nu god kvalitet på detta.

Så här långt  hade vi alltså arbetat formativt med eleverna som lärresurser för varandra. De hade lärt tillsammans och de hade förstått kvalitet. Som avslutning skrev eleverna enskilt en ny text som jag bedömde summativt, men med samma utvecklingsmatris som utgångspunkt. Jag är mycket nöjd med resultatet 10 A, 8 C, 3 E!  Det har blivit tydligt för eleverna vad som utmärker en text av hög kvalitet! 


150407 - Diskussion på BFL-möte
Tänkte först att det inte fanns så mycket att diskutera på siterna, men vi kom igång bra. Härligt!  

Vi pratade först om hur det är med BFL som speciallärare då man sitter med en elev. Vi tänkte att man i det läget måste välja ut en strategi att arbeta med med någon elev. Att man inte styr över själva upplägget av ett helt arbetsområde där BFL kan vara verktygen, utan att man i undervisningssituationen behöver ha bestämt på förhand t.ex. hur feed-backen blir effektiv. Att sitta med endast en elev kan inbjuda till att ge för mycket.  Och mycket feed-back är ju inte samma sak som effektiv feed-back. 

Vi fortsatte att prata om att vi som lärare behöver formativ bedömning på vår undervisning. Hur ska du göra för att komma i mål i vårt BFL-arbete? Ja, först måste man ju förstå var man befinner sig. Sedan behöver man kartan som visar vartåt man ska och därefter goda råd och stöttning för att nå dit. Vad sägs om en matris? Eller, som vi kunde enas om, kollegialt lärande?  Vi diskuterade mitt förslag som jag skrev om i förra inlägget. Första frågan där är viktig, men kanske behöver vi hjälp med att se vad det är som kan eller ska förändras. Vi var eniga om att det är viktigt att våga börja om från början. Stadiet då vi testar tekniker är vi förbi. För att få till förändring och dra vidare i skolutvecklingen behöver vi i en ganska liten och trygg grupp bygga arbetsområden som innehåller BFL från början. Det blir kreativt och viktigt om det är sådant centralt innehåll som vi ändå ska göra. Jag tror att vi kan ge och ta mycket av varandra och i ett sådant arbete blir klassrumsbesöken naturliga.



150406 - Kollegialt lärande - ett första utkast till arbetsmodell

Kollegilat lärande/ Skolverket


De första fyra minuterna i denna film från Skoverket beskriver väl en modell för kollegialt lärande. Jag tror på en sådan modell på Fäladsgården nästa år. Jag har funderat en del eftersom det var det jag satte upp som en del av mitt BFL-arbete sedan förra mötet. Här är mina tankar, som hittills bara är tankar. Förhoppningsvis kan de vara en start till en diskussion om hur vi vill gå vidare.

Kollegialt lärande är ett strukturerat återkommande arbete som rektor ger mandat till. Det betyder att vi kanske redan från början ska skapa mycket mindre grupper än dagens BFL-grupper. Det kan vara ämnesvis eller ämnesövergripande, men det är viktigt att det är kopplat till den egna undervisningen. Tiden för förberedelsen/reflektionen/dokumentationen/ skulle kunna vara nästa års BFL- Alltså konkret arbete!

Viktiga frågor som var och en som undervisar på Fäladsgården i så fall måste ställa sig är :
  • Vilken förändring vill du uppnå hos dig själv?
  • Vem vill du arbeta med?
  • I vilket ämne vill du arbeta med detta utvecklingsarbete?
  • Vilket centralt innehåll vill du arbeta med?
  • Vilka teorier kring strategierna vill du förverkliga i din undervisning?

Grupper, som kan ha olika storlek, kan sedan bildas utifrån svaren på dessa frågor. Tillsammans formulerar gruppmedlemmarna sedan det BFL-arbete som de ska arbeta med under nästa år. Det kollegiala lärandet blir på detta sätt en förutsättning för att komma vidare och utvecklas. Reflektionen och dokumentationen på siterna/bloggarna och besöken i klassrummen hamnar i ett sammanhang som jag tror kan kännas meningsfulla 

Jag vill hemskt gärna ha kommentarer på detta första utkast till ny modell för BFL på skolan. Vad säger ni? Tumme upp eller tumme ned?


150323 - Exit pass
Jag har börjat med post it-lappar som exit pass. Jag hade två grammatiklektioner i franska i förra veckan. I båda klasserna delade jag ut post it -lappar och bad eleverna svar på följande frågor:
  • Vad har lektionen handlat om?
  • Vad har du lärt dig?
  • Vad är svårt/ vad behöver du mer hjälp med?

I båda klasserna stämde elevernas svar väl överens med min egen uppfattning. Vad lektionerna hade handlat om var tydligt och hade gått fram i båda  klassernaAlla hade faktiskt lärt sig något, även om inte samma saker. I den ena klassen hade innehållet landat väl och det var tydligt tid  att gå vidare. I den andra uttryckte flertalet att mer övning behövdes. Detta kände jag själv också redan innan jag läste svaren. Med exit passen hade jag det svart på vitt. 

Kanske var det enkelt för mig att välja en grammatiklektion. Målet blir tydligt! Jag ska därför använda samma metod snart igen på en annan typ av innehåll. Och så ska jag testa någon annan teknik också så att jag hittar något enkelt sätt som inte behöver förberedas. 




150317 - Självbedömning
Eleverna har i svenska arbetat två och två med novellanalyser som de sedan har redovisat muntligt. Av tidsbrist blev det så att de spelade in dem inför en liten publik. Tanken var från början att de skulle hålla dem inför helklass, men som sagt tiden springer ifrån oss och nu bestämde vi att göra så här. 

Före presentationerna läste eleverna igenom de gamla bedömningarna från i höstas då de också gjorde muntliga presentationer. UNIKUM är bra här! Allt finns ju kvar - både inspelad presentation, matris, reflektion och mina kommentarer. Eleverna läste och begrundade och skrev sedan i den nya planeringen vad de skulle fokusera på i denna nya presentation. När allt var klart och inspelat utvärderade de sin egen insats.

Jag har nu börjat titta på presentationerna och märker att det är intressant att läsa deras reflektioner inför och efter inspelningen. Jag får hjälp att titta efter det de säger att de vill uppnå, markerar snabbt i matrisen och skriver på de allra flesta att jag instämmer i deras egna tankar.

Självbedömningen funkar! Och jag spar faktiskt tid - både lektionstid och tid vid bedömningen. 



150309 - Och vad blir nästa steg?
I höstas skrev jag om att jag har kommit långt i BFL. Det är ett förhållningssätt för mig nu. Det har blivit min lärarstil.  Jag skrev om att jag inte riktigt vet var målsnöret är och vill egentligen inte veta heller. Att nå ett mål låter som om det är avklarat och sedan arbetar man inte med det mer.  Jag vill nå så långt det bara är möjligt , både för mig själv och för mina elever.  

Vad blir då nästa steg? Så brukar vi ju formulera oss med eleverna. En teknik som jag vill bli bättre på och som jag tror skulle utveckla undervisningen ännu mer är att jag ska börja använda exit pass. Jag glömmer ofta bort det och har kanske ibland tänkt att  det krävs förberedelse även för detta. Jag har använt fingrar och det har varit enkelt. Jag vill hitta och testa  fler sätt för att avläsa vad nästa steg i lärprocessen ska bli. Jag läste igår på en blogg om en lärare som redovisade en del sådana enkla tekniker. Till nästa gång ska jag testa och alltså arbeta med att ta fram belägg för elevernas prestationer. 

Jag vill också arbeta för att vi kommer igång med strukturerat kollegialt lärande i form av klassrumsbesök. Jag skrev om det på Tänk vidare- bloggen efter att ha varit på #afkrektor15. 

Kollegialt lärande kommer antagligen att ta tid och det är inte rimligt att det blir uppfyllt under denna terminen. Det får bli ett långsiktigt mål. Däremot är jag sugen på att låta eleverna filma mig när jag är i gång på någon lektionen. I väntan på att diskussioner med kollegor skulle sådana klipp vara intressanta för mig själv i min egen reflektion kring undervisningen. Läskigt men utvecklande! Detta kan jag göra i morgon. Ska bara formulera för mig själv vad jag ska titta på i den där filmen.



150222 - Kollegialt lärande
Under vårterminens första del har jag besökt två kollegor och också tagit emot besök av två. Inför besöken formulerade jag frågor som jag ville ha svar på om min undervisning här på siten. 

"När jag får besök önskar jag att mina kollegor kan se BFL i lektionen. Någon eller några strategier hoppas jag är synliga. En annan sak som jag undrar över är hur jag ger feed-back under lektionen till arbetet som utförs. Ställer jag frågorna på det sätt som jag tror att jag gör: Vad gör du? Vad är du nöjd med? Vilka problem eller svårigheter har du stött på? Hur löste du det? Vad blir nästa steg?  Svarar jag på frågor som ställs eller börjar jag från början och ger mer information än vad eleven bett om i ivern att hjälpa, är en annan fråga som jag vill få svar på."

Emma som besökte min svenska i 8d sammanfattade vad hon såg väldigt tydligt på Emmas BFL- site. Jag blev förstås glad och nöjd över det hon skriver. Hon såg att eleverna var förtrogna med arbetssättet att diskutera en frågeställning med sin bordsgranne innan den lyfts för klassdiskussion. Alla fokuserade också på de uppgifter de hade.  Jag menar att det gör de eftersom jag är tydlig med vartåt uppgiften leder, jag har synliggjort målen och gör det konsekvent. Följden blir lugn och arbetsro, vilket också Emma konstaterade. 

Emmas frågor kring feedbacken är intressanta. Vi har ännu inte haft tid att diskuterade dem men jag tänker så här: 
Att ge feedback via delade dokument på Google är numera helt självklart. Det är där vi arbetar tillsammans. Det är dock sant som Emma antyder att det är tidskrävande med 27 elever i gruppen. Jag har därför ändrat mitt sätt att ge respons efter våra diskussioner i BFL-gruppen. T.ex ger jag inte respons på allt varje gång. Jag väljer ut, ofta enligt de mål vi har satt upp, men också beroende på elev. Jag lämnar länkar till förklarande flippade filmer i kommentarerna och en uppmaning att titta igenom texten och förändra samma typ av misstag. Men framför allt bestämmer jag mig för att eleverna ska få dubbelt så mycket tid till bearbetning av arbetet som jag lagt ned på att ge responsen. Finns inte tiden på lektionen, så blir följaktligen min insats också mindre. 

Vad jag märker mer och mer är att eleverna gärna vill ha respons av varandra utan att jag har lagt in det som en del av arbetsområdet. Så var det i detta arbete! De formulerar då själva vad de vill ha svar på. Det finns ju fler än jag som kan ge respons och det har de lärt sig nu! Jag hade alltså inte satt ihop paren för någon kamratrespons vid det tillfälle som Emma var hos mig.  Jag är medveten om att man som elev väljer ut och väljer bort när man ber om respons av annan elev.  Det får väl vara så när det kommer spontant som nu. När jag ska bedöma deras förmåga att ge och ta respons är det emellertid jag som styr. Vid de tillfällena kan de också se att fler än vad de trodde vid första tanken kan ge bra respons och kanske de får fler att välja mellan vid ett senare tillfälle.

För att sammanfatta besöket fick jag svar på frågan att BFL syns i min undervisning. Tankarna om feedbacken är så viktiga och bra att sätta ord på åter och åter igen. Tack Emma! Det andra besöket och de två  jag gjorde väntar jag med otålighet på att få diskutera vid kommande BFL-träff.

150210 - Blogginlägget 
Här är länken till mitt blogginlägg om vår reflektionsdag om att våga vittna och om nätmobbning. Dagen var ett tydligt bevis på hur långt vi kommit i BFL och arbetet med nyckelstrategierna. Värdegrunden med eleverna som läranderesurser


150121 - Självbedömning!
Idag blev det verkligen tydligt hur långt vi har kommit i det formativa arbetet med hjälp av datorerna!

I franskåttan har eleverna som uppgift att göra hemma-hos-reportage. De filmar sina rum och beskriver hur det ser ut och varför och vad de tycker om hur de har det. Vi har tittat på elevarbeten av tidigare elevers reportage för att hitta inspiration och förstå vad som krävs.  Nu är arbetet igång och några håller på att avsluta. 

                                                                                          
Jag uppmärksammade att flera elever som borde vara klara inte var det och började prata med dem om hur de arbetar. Jag fick veta att de filmat flera gånger, tittat och sett/hört att det fanns mer att göra. En elev satt därför idag och verkligen pluggade maskulinum och femininum på substantiven hen ville använda. Denna gång skulle det bli rätt! En annan funderade kring hur hen skulle kunna kommentera på franska sina saker i bokhyllan. Hen tyckte att det var lite fattigt och enkelt i den tidigare versionen. 

Jag ser alltså att den formativen undervisningen har blivit ett arbetssätt som är naturligt för eleverna. De vet vartåt de ska, de har förstått kvalitet och de använder datorn för att bedöma sig själva. Jag har gett dem ordentligt med tid för uppgiften, vilket naturligtvis ger dem möjlighet att bearbeta. Det riktigt positiva för mig är att de bedömer sig själva och bearbetar  utan att jag säger till dem att göra så.

Heja!


150113 - Kollegialt lärande på gång!
Inför terminens första träff ska jag hinna göra besök hos två kollegor och ta emot två andra på mina lektioner. Jag ser fram emot att öppna dörrarna och på plats och ställe få vara med och observera. Jag är nyfiken på att se nya saker och förstå andra ämnens utmaningar . Jag förväntar mig dock att känna igen mig också och att få diskutera BFL utifrån konkreta lärandesituationer.

Besöken är ett första steg till kollegialt lärarande på skolan.  Jag hoppas därför att mina kollegor formulerar frågor till mig så att jag vet vad jag speciellt ska titta efter för att vi sedan ska få igång en bra diskussion. Jag tror att vi har mycket att lära av varandras vardag.

När jag får besök önskar jag att mina kollegor kan se BFL i lektionen. Någon eller några strategier hoppas jag är synliga. En annan sak som jag undrar över är hur jag ger feed-back under lektionen till arbetet som utförs. Ställer jag frågorna på det sätt som jag tror att jag gör: Vad gör du? Vad är du nöjd med? Vilka problem eller svårigheter har du stött på? Hur löste du det? Vad blir nästa steg?  Svarar jag på frågor som ställs eller börjar jag från början och ger mer information än vad eleven bett om i ivern att hjälpa, är en annan fråga som jag vill få svar på.



Det är jag som skriver!
Jag heter Cristina Nordman och  arbetar på Fäladsgården i Lund som förstelärare , magister och ämneslärare i
svenska, franska och svenska som andraspråk.

Här skriver jag om mina försök och tankar kring BFL.

 Jag har arbetat som lärare i snart 25 år. Formativ undervisning har länge varit min ledstjärna och övertygelse. Nu leder jag en samtalsgrupp kring Bedömning för lärande (BFL) på skolan .





Min youtubekanal , med flippade filmer i svenska och franska


Min ämnnessite; franska åk 9
 tillsammans med mina kollegor bloggar om skolutveckling

Fäladsgården läser- bloggen. MIn blogg där jag coachar kollegor till att leda reflekterande läsning  på mentorstid och i andra ämnen än svenska.

8D:s bokblogg

Du når mig på min e-post: cristina.nordman@utb.lund.se


Mina bilder har jag själv tagit i Olseröd, min favoritplats på jorden.