Välkommen‎ > ‎

Lika behandlings plan

 

Likabehandlingsplan

för

Kärrdals förskolor och skola.

 

Reviderad 2011-12-29

 

 

 

Kärrdalsskolan består av förskolan Storken, förskolan Sjörövaren, Kärrdalsskolan med fritidsverksamhet samt fritidsgården Kärrdalsgården.

 

  

 

Innehåll

 

                                                                                               

 

Inledning till likabehandlingsplan                                               

Definitioner av begrepp 

Begrepp och Styrdokument                                                           

Trivsel i våra förskolor                                                                  

Kärrdalsskolans värdegrund                                                        

Förebyggande arbete                                                                    
Hur vi upptäcker kränkande behandling 

Handlingsplan för barn/elever                                                     

Handlingsplan för föräldrar 

Så arbetar vi med kränkningar och mobbning                            

Likabehandlingsplanens kartläggning                                        

 

  

 

 

 

Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i kraft. Den nya lagen ska motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

 

 

Kärrdals förskolor och skolas likabehandlingsplan

 

Handlingsplanen omfattar alla, barn/elever och personal. Kärrdals förskolor och skola utgår från ett demokratiskt förhållningssätt och enheten arbetar för att vara en trygg och trivsam verksamhet som står för tydliga normer och värderingar. Alla som finns i vår organisation, barn/elev/vuxen, skall känna sig trygga, bemötas och behandlas med respekt. Diskriminering och kränkande behandling motarbetas på ett öppet och medvetet sätt.

 

Föräldrar/vårdnadshavare ska, av ansvarig lärare, informeras om likabehandlingsplanen under höst- eller vårterminens föräldramöte.

 

Information/diskussion om likabehandlingsplanen sker med all personal inför varje läsårsstart. Information till nyanställda och vikarier sker under läsåret. Planen utvärderas och revideras vid behov en gång per år. 

 

 

Definition av kränkande behandling

 

Diskriminering: ett samlingsbegrepp för olika former av negativ och kränkande behandling. Dessa kan riktas mot individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion

eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett utlopp för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande.

 

Trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barn/elev/vuxens värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Ex lätt eller grovt retande, bråk, slagsmål, våld, allmän hänsynslöshet, hot eller våld.

 

Annan kränkande behandling: ett uppträdande som, utan att vara trakasserier kränker ett barn/elev/vuxens värdighet. Kränkningarna kan vara:

  • fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar),
  • verbala (t ex att bli hotad eller kallad fula ord),
  • psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning),
  • text- och bildburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms).

 

 

 

 

 

Andra aktuella begrepp

 

Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen och att styrkeförhållandet är ojämnt vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling.

 

Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.

 

Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån

uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper.

Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre

värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.

 

Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska.

 

Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexuella personer.

 

 

Styrdokumenten

 

Dessa dokument ligger som grund för vårt arbete för likabehandling.

 

Arbetsmiljölagen:

Arbetsmiljölagen gäller både personalens och elevernas arbetsmiljö. Elever i förskoleklass och

grundskola jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare. Arbetsmiljölagen och

arbetsmiljöförordningen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt i övrigt

uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet ska omfatta såväl fysiska, psykologiska som

sociala förhållanden. Särskilda allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet finns

(AFS 1993:17).

 

FN:s Barnkonvention:

Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. I artikel 19

klargörs att staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former fysiska, psykiska och

sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. I artikel 36

skall barnet skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.

 

Skollagen:

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling ( kap.1 §5).

 

 

 

Läroplanen, Lpfö 98:

I läroplanen för förskola, Lpfö98 står det under värdegrund och uppdrag att:

 

”Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.  En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.”

 

Under förståelse och medmänsklighet står det:

 

”Förskolan skall ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.”.

 

Läroplanen, LGR 11

 

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, LGR 11 står

det under skolans värdegrund och uppdrag att:

 

”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.”

 

”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”

 

 ”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen i skolan skall utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

 

I LGR 11, under Normer och värden (s 12) står det att skolan skall sträva efter att varje elev:

  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.

Det står även, under Normer och värden, att alla som arbetar i skolan skall:

  • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
  • i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
  • aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper,
  • visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

 

 

Så arbetar vi för att skapa trivsel i våra förskolor.

 

Förhållningssätt/arbetssätt

Genom vårt förhållningssätt och arbetssätt synliggör vi allas lika värde och arbetar aktivt med att lyfta och visa barnen varandras duglighet. Alla oavsett kön, handikapp och etnisk bakgrund har lika värde. Vårt dagliga arbete vilar på de demokratiska värdena där samhörighet, solidaritet, delaktighet och inflytande är centrala begrepp. Vi ser mångfald som en tillgång och motverkar aktivt alla former av trakasserier och annan kränkande behandling.

 

Verksamhet

Barnen skall uppleva vår verksamhet som meningsfull och intressant. Förskolan är oftast den första grupp, utanför familj och släkt, som barnen blir en del av och vi lägger stor vikt vid att alla får en positiv upplevelse av gemenskap och samarbete.

Barnens delaktighet och inflytande är av stor vikt. Vår verksamhet utgår ifrån barnens intresse. I största möjliga mån låter vi barnen ha inflytande över de aktiviteter och tema de skall arbeta med.

 

Uppföljning

De vuxna observerar och följer kontinuerligt de olika individernas och gruppens sociala utveckling. Vid behov dokumenteras och upprättas en handlingsplan. Under utvecklingssamtal och andra mötesformer inbjuds föräldrar till delaktighet kring dessa och andra frågor som rör deras barns och hela barngruppens utveckling.

 

De vuxna

Vuxna på förskolan har en viktig roll som förebilder och samarbete skall präglas av de demokratiska värdena. Alla har ansvar för varandras arbetsmiljö och skolledningen tar tydligt och konsekvent ställning mot alla former av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.

Arbetsmiljö följs upp genom kontinuerliga samtal, medarbetarenkäter samt i enhetens samverkan.

 

Värderingar för vuxna och barn som präglar verksamheterna på

förskolan Sjörövaren och Storken.

* vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade,
* vi godtar ingen som helst mobbning eller annan kränkande behandling,

* vi visar ett tydligt och respektfullt beteende mot varandra och våra besökare,
* vi har positiva förväntningar på barn och vuxna,

* vi uppmuntrar varandra,

* vi ger varandra ”feed-back”,

* vi lyssnar aktivt på varandra,

* vi medverkar till att kommunikationen mellan oss på förskolan är rak och öppen.

 

 

 

 

Kärdalsskolans värdegrund:

                                                                                                                                                                                                           

Kärrdalsskolan har baserat sitt värdegrundsarbete på orden

 

Respekt - Omtanke - Trygghet.

 

Så här arbetar personalen på Kärrdalsskolans enhet:

- vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade

- vi godtar ingen som helst mobbning

- vi visar ett respektfullt beteende mot elever, varandra och våra besökare

- vi ska vara positiva förebilder och medvetet uppmuntra bra beteende

- vi behandlar alla lika

- vi har positiva förväntningar på elever och vuxna

- vi uppmuntrar och ger varandra feed-back

- vi lyssnar aktivt på elever och vuxna

- vi formulerar regler som är möjliga att följa upp.

 

Så här vill vi elever på Kärrdalsskolan vara mot varandra.

 - alla får vara med

- vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade

- vi får vara med och säga vad vi tycker

- vi får tänka vad vi vill, men inte säga vad som helst

- vi retar inte varandra

- vi ljuger inte

- vi säger förlåt, om vi gjort något dumt

- vi tänker på vårt språk

- vi har roligt tillsammans

- vi tröstar varandra om någon är ledsen

- vi tar ansvar för det vi gör

- vi städar upp efter oss

- vi är bra kompisar

Jag som förälder bidrar med:

 

- att jag respekterar skolans värdegrund och regler

- att jag diskuterar detta hemma med mitt barn

- att jag läser information från skolan tillsammans med mitt barn

- att jag tar del av skolarbetet och gemensamt med personalen löser eventuella problem

- att jag är en god förebild

- att jag agerar om jag ser eller hör något som står i strid mot skolans värdegrund

- att jag uppmuntrar mitt barn och stöttar med hemuppgifterna

- att jag kommer på besök i skolan

 

 

 

Förebyggande arbete

 

Det förebyggande arbetet omfattar alla former av kränkande behandling och är långsiktigt. Vi

satsar på tidiga insatser, där vi ser kränkande behandling från individnivå, gruppnivå och

organisationsnivå för att nå helhetsperspektivet. Det förebyggande arbetet inkluderas som en naturlig del i verksamhetens arbete, där man samtalar och reflekterar kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Arbetet baseras på kunskap om trivsel och inflytande och förekomsten av kränkande behandling. Det är viktigt att det förebyggande arbetet involverar personal, barn/elever och föräldrar. Vi strävar efter att så många som möjligt, ledning, personal och barn/elever kontinuerligt ska få utbildning i förebyggande arbete mot kränkande behandling. Vi ser det som viktigt att barn/eleverna har inflytande i hur vi ska jobba med det förebyggande arbetet. Vi har rutiner för samarbetet med myndigheter och andra organisationer, t ex socialtjänsten och polis.

 

 

Hur upptäcker vi kränkande behandling?

 

Dessa punkter tar upp hur vi gör för att upptäcka kränkningar under verksamhetstiden:

  • Vid bl.a samlingar pratar man tillsammans om kompisskap och relationer.
  • Personal med ansvar för tillsynen på rasterna (utevärdar, enl särskilt tillsynsschema- observerar och är uppmärksam på vad som händer under raster och utestunder. Utevärden kontrollerar t.ex kapprummen, ensamma barn, ledsna barn och om ett barn endast är med barn från andra år).
  • Fritidstid – Fritidslärarna och övrig personal på Fritids träffas 1 gång/vecka och pratar med varandra om det hänt något särskilt tidigare under veckan. De cirkulerar runt och är kring barnen hela tiden och håller extra koll på riskområden, t ex kapprum. På fritidsstunderna pratar man tillsammans med barnen om kamratskap.
  • Matsituationen – Vuxna i matsalen håller uppsikt och lyssnar om kränkningar förekommer vid lunch och mellanmål. Händelser rapporteras till ansvarig lärare.
  • Utvecklingssamtal – I samtalen med elever och föräldrar kan kränkningar upptäckas.
  • Skolsköterskan - kan i samtal med elever och/eller föräldrar få veta om kränkningar

            förekommer.

  • Kommunens och våra egna enkäter - besvaras varje år av både elever och personal och ligger till grund för arbetsmiljöarbetet.
  • Vaktmästare och Lokalvårdare – kan upptäcka kränkningar. Händelser rapporteras till skolledningen.
  • Medarbetarsamtal – Genom kontakten med ledningen kan kränkningar upptäckas. Om

            någon vuxen känner sig kränkt eller ser kränkningar kontaktas i första hand skolledning,

            skyddsombuden eller fackliga ombud.

 

 

 

 

 

Handlingsplan för barn/elever mot kränkande behandling i Kärrdals förskolor och skola.

 

Vad ska du göra om du känner dig illa behandlad?

1. Du måste berätta för någon. Det är svårt att få hjälp om ingen vet!

2. Du ska aldrig ge upp. Om du märker att du inte blir förstådd eller trodd ska du berätta

    för någon annan. Det känns tydligt när man blir förstådd och tagen på allvar.

    Det finns många i förskolan/skolan som har till uppgift att hjälpa dig om du har det besvärligt!

3. Du som är elev på Kärrdalsskolan ta gärna kontakt med Rotgruppen.

 

Vem ska du vända dig till om du känner dig illa behandlad?

• Mamma, pappa och/eller någon vuxen i förskolan eller i skolan

• Skolsköterskan

• Rektor eller biträdande rektor

• En kamrat

* BEO (Barn och elevskyddsombudsmannen) tel.08-52733200 kl.10.00-12.00

   e-post; beo@skolverket.se , BRIS (Barnens rätt i samhället) tel.0200-230230

 

Vad ska du göra om en kamrat blir illa behandlad?

1. Berätta för någon vuxen på förskolan/skolan eller hemma.

2. Följa med kamraten till någon vuxen och berätta hur det är.

3. Du som är elev på Kärrdalsskolan ta gärna kontakt med Rotgruppen.

4. Reagera på orättvisor som kamraten blir utsatt för.

5. Själv vara en bra kamrat!

 

 

Handlingsplan för föräldrar

 

Vi i förskolan/skolan vill att ni talar om för ert barn att ni ser allvarligt på diskriminering och annan kränkande behandling och ni inte accepterar ett sådant beteende. Vår övertygelse och erfarenhet är att när hem och förskola/skola tillsammans tar avstånd från detta känner sig barnet tryggt och vet vad som gäller. Föräldrar känner sina barn bäst och kan vara lyhörd på alla signaler om hur barnet trivs i förskolan/skolan och med kamrater. Vi ber er också vara lyhörda för hur ert barn och kamraterna talar om andra barn. Om ni som förälder misstänker att något inte står rätt till i barnens relationer till varandra eller till vuxna kontaktar ni snarast barnets lärare. Det är kanske just er information som kan stoppa ett negativt beteende.

 

Är du orolig för att ditt barn blir kränkt?

Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir kränkt: Ovilja att gå till förskolan/skolan, ont i magen, huvudvärk, vill inte berätta hur det är i förskolan/skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd och ledsen. Dessa tecken kan även bero på andra saker, men de motiverar att du tar kontakt med förskolan/skolan för att få hjälp.

 

Du kan också göra en del för att hjälpa ditt barn:

Lär barnet att säga ifrån klart och tydligt och betona att det inte är ditt barn det är fel på - det är andra som uppför sig illa.

 

Är du orolig för att ditt barn kränker andra?

Det är svårt att ta till sig att det egna barnet kränker andra barn eller vuxna.

Men om det är så, måste du göra något åt det. Det är viktigt både för den som är utsatt och för ditt eget barn. Det kan finnas många orsaker till att barn kränker andra, men oavsett orsaken måste du göra något åt detta. Gör helt klart för barnet att du inte accepterar kränkningar och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Ta kontakt med förskolan/skolan för att få hjälp med problemet.

 

Vad ska du göra om du anser att du eller ditt barn/elev blivit illa behandlad?

1) Berätta för ditt barns lärare.

2) Ta kontakt med rektor Jan Eriksson, förskolechef Ann Grundqvist Grybb, eller biträdande rektor Stefan Olofsson

 

 

Så här arbetar vi på skolan med kränkningar och mobbning

                                

För förskolebarn

Dokumentation sker kontinuerligt av avdelningspersonal vid kränkningar. Vid avdelningskonferenser samtalar vi om uppkomna händelser och eventuella insatser. Om kränkningar fortsätter trots vidtagna åtgärder, skall handlingsplan upprättas. Förskolechef informeras alltid om mobbning eller kränkande behandling förekommer.

 

För skolelever

Vi har en grupp som vi kallar ROT-gruppen som tar emot information eller anmälningar om kränkningar eller misstänkt mobbning.

Anmälan om mobbning görs via speciell anmälningsblankett till ROT-gruppen.

ROT-gruppen beslutar hur utredning om eventuell mobbning ska gå till. Vilka som ska frågas och vilka som är ansvariga för utredningen.

Följande är viktigt i samband med utredningen:

Ta reda på allt om kränkningen/kränkningarna/mobbningen.

Var sker den? När sker den? Hur går kränkningarna till?

Vem eller vilka är inblandade? Vem eller vilka är ledare?

Hur länge har kränkningarna pågått?

Det är viktigt att det som framkommer vid utredning dokumenteras noga.

ROT-gruppen tar efter utredning beslut om anmälan ska betraktas som mobbning eller annan konflikt/kränkning.

Handlingsplan vid mobbning/kränkningar mellan elever upprättas av ROT-gruppen tillsammans med klassläraren.

Vid varje enskilt fall ska en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen/mobbningen är, om anmälan till Socialtjänsten eller Polismyndigheten ska göras eller om Arbetsmiljöverket skall underrättas.

 

 

Om utredningen visar att det är mobbning som skett arbetar vi på följande sätt:

 

1.      Ge stöd och hjälp till de/den kränkta genom att förklara vad som kommer att hända.

 

2.      Mobbningssamtalen går till på följande vis:

             Plocka ut mobbarna en efter en. Var alltid två personer närvarande vid

             samtalet. Avsluta med ”ledaren”. Mobbarna skall inte få möjlighet att prata med

             varandra under samtalens gång.

  • Tala om att du känner till vad som hänt.
  • Ge konkreta besked
  • Mobbaren får bekräfta att uppgifterna stämmer
  • Förklara att skolan inte accepterar mobbning och att den genast måste upphöra.
  • Låt mobbaren föreslå hur kränkningarna skall sluta. Invänta svar tyst.
  • Gör klart att uppföljande samtal kommer att hållas.

 

 

3.      Föräldrarna till de inblandade eleverna kontaktas.

 

4.      Uppföljande samtal hålls med de inblandade.

             Man kontrollerar om kränkningarna upphört och låter mobbaren föreslå hur den utsatte

             kamraten skall komma in i gemenskapen igen. Om problemet kvarstår, har man ett

             samtal med elever och föräldrar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Likabehandlingsplanens KARTLÄGGNING
(upprepa detta för varje verksamhetsform)
med tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund
(kön, könsöverskridande identitet och uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, ålder)

Kartläggningen behöver uppdateras minst en gång per år

 

Verksamhetsform som kartläggs

Arbetslaget Koltrasten, F-3

 

Nulägesbeskrivning

Vi arbetar med livskunskap och EQ regelbundet.

Vi har ROT-gruppen som arbetar med eventuella mobbningsfall.

Vi diskuterar likabehandling i undervisningen.

Likabehandling kommer upp regelbundet i konfliktsamtal.

Vi arbetar med barnkonventionen under FN-dagen.

Vi har ett tema som heter ”trivs och må bra” under ca 2 veckor varje år.

 

Identifierade brister/problem

Planerade åtgärder / mål

Tidsplan

Flickors identitet och uttryck.

Vi ska ha ”tjejgrupper” där flickorna tar upp det som är viktigt för dem. Vi använder Kompissamtalsboken vid dessa samtal.

Personalen placerar eleverna i klassrum och i matsal på ett medvetet sätt för att stärka flickorna.

Lärarna ser till att flickor och pojkar får lika stort utrymme att prata i klassrummet.

Dessa aktiviteter gör vi under läsåret 2011/2012.

Pojkar och flickor väljer ofta könstypiska aktiviteter.

Under temat ”trivas och må bra” presenterar och deltar personalen i olika rastverksamheter i avsikt att motverka att eleverna väljer könstypiska aktiviteter.

Personalen benämner saker på ett medvetet sätt.

Reflektion på arbetslagsmöten om förutfattade meningar vi själva har.

 

 

 

 

 

 

 

Verksamhetsform som kartläggs

Arbetslaget Korpen, år 4-5

 

Nulägesbeskrivning

Skolår 4 och 5 är tvåparallelligt och har 74 elever. Det är 24 flickor och 50 pojkar.

Vi har en ROT-grupp som arbetar med eventuella mobbningsfall.

Vi arbetar med livskunskap och EQ-övningar, där vi pratar om hur man ska vara mot varandra, synliggör skillnader och likheter mellan varandra. Vi ser att det är viktigt med övningar där man stärker självförtroendet och vågar stå för sig själv.

 

Identifierade brister/problem

Planerade åtgärder / mål

Tidsplan

Elever tilltalar varandra med nedsättande ord. T.ex. cp, dampunge, bög.

Få slut på detta genom samtal med barnen om språkbruk, vara konsekventa med ordningsregler och rutiner, informera föräldrar

Läsåret 2011/2012

Det händer att vi bemöter och berömmer eleverna på olika sätt beroende på om de är killar eller tjejer.

 

Vi fördelar ordet, ställer frågor och bemöter eleverna på ett mer medvetet sätt.

Vi frågar eleverna, genom enkät, hur de upplever situationen och vi arbetar aktivt vidare med resultatet.

EQ-arbetet ska göras mer medvetet utifrån genusperspektiv.

Vi behöver delge varandra de bra uppslag vi testar och genomför på arbetslagsmöten

 

Läsåret 2011/2012

Vi ringer oftast mamman när vi har kontakter med hemmet.

Vi kontaktar pappan oftare vid föräldrakontakter.

 

 

Verksamhetsform som kartläggs

Fritidshem

 

Nulägesbeskrivning

Vi arbetar med livskunskap och EQ

Vi har ROT-gruppen som arbetar med eventuella mobbningsfall

Vi diskuterar likabehandling i verksamheten

Likabehandling kommer upp regelbundet i konfliktsamtal

Killarna är fler till antalet

Vi har ett tema som heter ”trivas och må bra” under ca 2 veckor varje år

Vi behandlar tjejer och killar olika

 

 

Identifierade brister/problem

Planerade åtgärder / mål

Tidsplan

Flickors identitet och uttryck

Vi ska ha ”tjejgrupper” där flickorna tar upp det som är viktigt för dem.

Försöka stärka tjejerna i olika aktiviteter så att dom kan ta plats i senare sammansatt stor grupp mad blandade genus.

Samsyn fritids/skola (personalen) genom diskussioner och samtal.

Fritidslärarna ser till att flickor och pojkar får lika stort utrymme i verksamheten.

Dessa aktiviteter gör vi under läsåret 2011/2012

Pojkar och flickor väljer ofta könstypiska aktiviteter

Under temat ”trivas och må bra” presenterar och deltar personalen i olika rastverksamheter i avsikt att motverka att eleverna väljer könstypiska aktiviteter.

Personalen benämner saker på ett medvetet sätt.

Reflektion på arbetslagsmöten om förutfattade meningar vi vuxna har.

 

 

 

 

 

 

Verksamhetsform som kartläggs

Förskolorna Sjörövaren och Storken.

 

Nulägesbeskrivning

Förskolan Sjörövaren har 98 inskrivna barn på fem avdelningar. Det finns två avdelningar med

1-2 åringar och tre avdelningar med 2-5 åringar. Fördelningen flickor/pojkar är jämn på Sjörövaren om

man ser till det totala antalet barn.

Storken har 39 barn i åldrarna 1-5 år. Där är fördelningen flickor/pojkar också jämn.

På respektive avdelning arbetar vi kontinuerligt med observationer för att tidigt se brister där kränkning/trakasserier kan uppstå.

Vi arbetar med barnkonventionen under läsåret.

Vi vill att den gyllene regeln, trygghet, omtanke och respekt om varandra ska genomsyra

verksamheten dagligen.

 

 

 

 

Identifierade brister/problem

 

Planerade åtgärder / mål

 

Tidsplan

Tydliggöra likabehandlingsplanen för föräldrarna och hur vi aktivt arbetar med den.

Presentera arbetet med likabehandlingsplanen på föräldraråd/föräldramöten.

Kartläggning av miljön inne/ute. Se över rutiner och regler.

Intervjufrågor med barnen.

Barnenkät och sociogram.

Plan om kränkning/trakasserier uppstår.

Likabehandlingsplanen skickas hem till föräldrarna och sätts in i barnens pärmar tillsammans med intervjuer.

Läsåret 2011/2012

Arbeta medvetet med Genus.

Pedagogernas förhållningssätt: Vad man säger och hur.

Dramaövningar

Massage: Ge pojkarna positiv kroppskontakt, genom massagestunder och massagelekar.

Individualisera: Gör inte flickor till objekt genom att fokusera på utseende och klädsel. Använd deras namn, istället för att klumpa ihop dem till en grupp (”tjejer”).

Mod: Uppmuntra flickor till mod styrka och tuffhet. Undvik ”Akta dig var försiktig”. Säg istället ”Vad modig du är, finns det fler flickor som vågar?”

Positiv förstärkning: Bekräfta pojkarna/flickorna när de överskrider traditionella könsgränser.

Känslospråk: Lära flickor/pojkar att känna igen, förstå och sätta ord på sina känslor.

Kroppskontakt: Gör det tydligt för flickorna att de själva bestämmer över sin kropp.

Teknik: Ge tid till konstruktion och teknik. Uppmuntra flickor till utforskande och experiment.

Aktivitetskort som dras slumpmässigt: t ex att leka i lägenheten.

Stuva om bland leksaker och material så barnen leker mer könsblandat och könsöverskridande.

Lyfta fram och stärka blyga flickor/pojkar.

Hierarkier: Vara särskilt uppmärksam på de barn som finns längs upp och längst ner i rangordningen (göra sociogram).

Kontaktbarometer vuxna – barn.

Låta alla komma till tals på samlingarna.

Läsa böcker med inriktning på genus och ha samtal med barnen. ”Kan Batman vara rosa”?

Utvärdera arbetet med Genus på våra arbetslagsmöten.

 

Läsåret 2011/2012

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

Comments