Läsårsdata‎ > ‎Dokument‎ > ‎

LAP




Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete




Sollentunas kommunala förskolor och skolor





Läsåret 2010-2011



Enhet

Kärrdalsskolan F-klass – år 5
Fritidshem
Förskolan Storken
Förskolan Sjörövaren





Kärrdalsskolans mål. Skolans arbete skall bygga på forskningsbaserad pedagogik, ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam värdegrund där elevens lärande och trygghet står i fokus. För att eleverna skall nå en högre måluppfyllelse är det viktigt att skolans medarbetare utvecklar en lärande organisation där allas kompetens och kunskap tas tillvara. En skola som sätter höga mål, utvärderar, analyserar och är noga med att följa upp elevers resultat. Sollentuna kommuns målsättning är att vi skall ha de bästa skolorna i Sverige, och för att nå dit är det viktigt att arbetslagen utvecklas att ta ett gemensamt ansvar för elevernas lärande. Att såväl rektor som pedagoger utvecklar det pedagogiska ledarskapet genom att lyssna och kommunicera ut skolans och förskolans mål i alla olika sammanhang. Det är viktigt att alla medarbetare känner sig delaktiga och tar ansvar, samt vet vilka mål vi skall nå. För att skapa en lärande kultur är det viktigt att skolan skapar tydliga strukturer.

Fritidshemmet har en väl fungerande verksamhet. Genom ett samarbete med Kulturskolan och Aktiv Ungdom har eleverna möjlighet att spela olika instrument under skol – och fritids tid.

Under läsåret 10/11 utbildas all personal på Kärrdalsskolan i specialpedagogik, Viktoria projektet, vars mål är att öka personalens kunskap om lärande och hur man möter alla elevers behov i lärandet.


Verksamhetsidé.

Kärrdalsskolan skall vara en skola där alla elevers förutsättningar till lärande tas tillvara och utvecklas. En skola där elevers lärande står i centrum, och där en strukturerad uppföljning görs av alla elevers kunskap och där tidiga stödinsatser sätts in vid behov. Målet är att alla elever skall klara målen, och genom att ta del av forskning om lärande och utveckling skall skolans personal ge alla elever rätt stöd i lärandet.

På Kärrdalsskolan arbetar vi med alla sinnen, eleverna har slöjd från år 1, drama, musik och teater. Skolan arbetar med hälsopedagogik vilket bla innebär att eleverna arbetar i ett utomhusklassrum, samt arbetar med olika hälsotema under läsåret. I F-klass har man idag ” Röris” och från HT10 har eleverna även idrott. Eleverna i de lägre åldrarna får genom datorns hjälp lära sig läsa – och skriva. Datorn skall vara ett naturligt verktyg i olika lärprocesser.

På Kärrdalsskolan går det i dag ca. 245 elever. En F-klass med 50 elever, övriga årskurser, 1-5 är två parallelliga.
Fritidshemmet är uppdelat på tre avdelningar, sammanlagt är det ca. 135 elever inskrivna från år 1-3. Elever från år 4-5 har också möjlighet till fritidsverksamhet på Fritidsgården.
Kärrdalsskolans fritidsgård är öppen på eftermiddagar och kvällar, och där bedrivs också LSS verksamhet för tonåringar på eftermiddagar.

Ledningsorg./ansvarsfördelning

Rektor, en bitr.rektor och en föreståndare för fritidsgården.
Rektors är personalansvarig för pedagoger i F-klass - år 5, fritidspedagoger och övrig personal på skolan. Övergripande ansvar för alla Kärrdalsskolans enheter, skola, fritidshem, fritidsgård samt de två förskolorna.

Den bitr.rek. är närmsta chef och ansvarig för förskolorna Sjörövaren och Storken.

Fritidsgårdens föreståndare har också ett övergripande ansvar för lokalerna och skolgårdens säkerhet.
Skolan har två arbetslag, Koltrasten och Korpen.
I Koltrastens arbetslag ingår pedagoger för F – år 2, samt fritidspedagoger.
I Korpens arbetslag ingår pedagoger för år 3 – år 5, samt fritidspedagoger.
Lärarna för de praktiskt estetiska ämnen finns också representerade i de två arbetslagen.
Skolans elevvårdsteam består av två speciallärare , skolsköterskan och rektor.

Ex. på grupper i skolan
  • ROT- gruppen som arbetar med att förebyggande mobbing, samt har allvarssamtal med elever som mobbar. R(respekt) O(omsorg) T(trygghet)
  • Hälsogruppen, de planerar hälsotemaveckor och ansvarar för de två utomhuspedagogikklassrummen.
  • Ämnesgrupper finns i de olika ämnena med en ansvarig för varje ämne.
  • Skolan har en IKT-grupp som består av IKT inspiratören, en lärare i F-klass och vår IT tekniker. IKT inspiratören planera tillsammans med de övriga i gruppen olika utbildningar för medarbetarna på skolan, samt stöttar sina kollegor i utveckling av IT kunskap.
  • En grupp ansvara för skolavslutningarna, de planerar innehållet och sammankallar deltagarna.
  • Skolan har en grupp som ansvara för årskurs fems avslutningslunch, de planerar maten, handlar och lär årskurs fyra hur man serverar och dukar.



Elevinflytande och föräldrasamverkan
  • En gång per vecka har eleverna klassråd där frågor tas upp och diskuteras. En del av frågorna tar klassombuden med sig till elevrådet som hålls en gång per månad. Skolan har ett elevråd för de yngre eleverna och ett för de äldre eleverna.
  • En gång per månad är det föräldraråd på Kärrdalsskolan, där deltar föräldrarepresentanter från F-klass - år 5, rektor är ordförande på mötet, och en lärarrepresentant från varje arbetslag deltar. Föräldrarådets tider finns på skolans hemsida där också protokoll från mötena läggs ut.
  • Lärarna skriver ett veckobrev och rektor ett månadsbrev till föräldrarna. Månadsbrevet läggs ut på hemsidan.
  • Några av skolans lärare bloggar med föräldrar.
  • Fritidspedagogerna skriver ett veckobrev till föräldrarna.
  • Skolans rutin vid elevers frånvaro är att föräldrarna skall ringa in elevernas frånvaro till expeditionen på morgonen, där finns bemanning från klockan 06:30. De elever som är frånvarande förs upp på en tavla som lärarna tittar på när de kommer. Om en elev saknas och föräldrar ej ringt och meddelat elevens frånvaro så ringer läraren upp hemmet och efterhör vad som skett.




Kvalitetsarbete


.
Individnivå, elev

När barnet kommer till skolan från förskolan sker en överlämning till lärarna i F-klass för att säkerhetsställa att barnet får stöd redan i F-klass vid behov, ex. språkutveckling eller socialt samspel. Om det finns behov av SVA får barnet undervisning i F-klass.

När eleven skall lämna F-klass sker en överlämning till blivande klasslärare och speciallärare btf. mognad, språkutveckling, matematikutveckling och hur de fungerar i socialt samspel. Om eleven behöver stöd i ex. språkutvecklingen, avkodningen inför läsinlärningen så sker det redan i början av år 1.

Speciallärarna testar alla elever i år 1. Tillsammans med berörda lärare görs sedan en analys på vilka insatser som bör göras på individnivå för varje elev.
Varje hösttermin, en månad in på terminen hålls det klasskonferenser från år 1 – år 5, man går igenom alla elever i alla klasser. Speciallärarna kallar klasslärarna och de för också protokoll under konferensen om vilka behov av stöd olika elever behöver.





Resultat som följs upp


I det systematiska kvalitetsarbetet har resultatuppföljningen en avgörande roll. Det är resultaten och analysen av resultaten som identifierar verksamhetens styrkor och svagheter Resultatuppföljningen synliggör verksamhetens behov av utveckling. Åtgärder och aktiviteter som vidtas i syfte att förbättra verksamheten ska därför relateras till resultaten och analysen av resultaten. Nedan framgår vilka resultat vi kontinuerligt följer upp. I tabellen framgår också när uppföljningen sker och hur den går till.
Vad? När? Hur?
Betyg December och juni Skolorna rapporterar in resultatet i Dexter
Skriftligt omdöme December och juni I egna mallar
Nationella prov Maj År 3. år 6 och år 9.
Språkutveckling I början och slutet av varje läsår Uppföljning görs i TRAS resp. Nya språket lyfter resp. Språket på väg
Kunskapsutveckling i matematik I början och slutet av varje läsår Uppföljning görs i Förstå och använda tal i år 1, 2, 4, 6, 7
PRIM år 2 och år 8
Utveckling i övrigt (bl.a. social utveckling) Skolans egna utvärdering
Olweusenkät
Uppföljning av undervisningens kvalitet Uppföljning görs i elevenkäter, självvärdering och lektionsbesök
Medarbetarenkät Enkät från personalkontoret, se bilaga
Kundundersökning Januari Uppföljning inom Våga Visa, se bilaga
Våga Visa observation Se bilaga
Skolverkets inspektion Se bilaga
Mobbing och trivsel. Sociogram två gånger per läsår. Lektionstid, livskunskap. Sociogrammet görs av alla klasslärare och sammanställs av ROT gruppen som delger alla berörda pedagoger resultatet. Diskussion förs om hur man kan arbeta vidare i de olika klasserna.
Olika typer av test i Sv och Ma. Ex. GLUS , god läsutveckling. Olika diagnoser i Sv och Ma görs varje termin. Utvärderas och följs upp av klasslärarna och speciallärarna tillsammans.








Uppföljning och resultat


Uppföljning av prioriterade utvecklingsområden 2009/2010
Utvecklingsområde 1 Utfall
Öka kvalitén och samsynen inom skolan Under läsåret har skolans verksamhet varit organiserad i fyra arbetslag, ett för F-klass, ett för år 1-2, ett för år 3-5 och ett för fritidshemmet. Samarbetet mellan de olika arbetslagen har ej varit särskilt stort, de tillfällen som man samarbetet har varit vid gemensamma avslutningar. Åtgärder för att samarbetet skulle öka har varit några gemensamma utvecklingsmöten, Lärande samtal, fadderverksamhet över arbetslagens gränser och samtal i storgrupp. IKT satsningen har öppnat upp visst samarbete men det finns mycket kvar att göra. Inom de olika arbetslagen har lärarna samarbetat.

I början av vårterminen -10 skedde en förändring, då började arbetet med fadderverksamheten aktiveras, en gemensam hälsovecka planerades av hälsogruppen som består av lärare/fritidspedagog. Diskussionen om läsåret 10/11;s organisationsförändring påverkade också medarbetarnas tänk till ett Vi. Diskussionerna om att vi skall vara med i Viktoriaprojektet har också varit positivt för resan mot ett Vi.

Min analys är att det beror på skolan fick en ny rektor med nya tankar, vissa tyckte att det var bra medan andra var negativa. Idag finns en ökad samsyn mellan lärare och rektor om skolans utveckling och mål. Det viktiga inför kommande läsår är att alla nu ser fram emot att delta i Viktoriaprojektet och att de flesta förstår anledningen till en organisationsförändring.
Utvecklingsområde 2
Elevinflytande Under läsåret 09/10 har elevråd hållits några gånger per termin. För eleverna i de lägra åldrarnas röst skall höras så har skolan haft två elevråd, uppdelat yngre och äldre elever. Före elevråden har man haft klassråd där man förberett frågor till elevrådet. Elevinflytande innebär också att lyssna och ge utrymme för elevernas åsikter. Vilket lärarna upplever att de gör.

Enligt Pilen enkäten som gjordes av år 2 och år 5 föräldrar samt av eleverna i år 5, så anses det inte att eleverna har tillräckligt med inflytande. Vilket innebär att skolan måste bli bättre på det. Klassråd varje vecka och elevråd varje månad är en åtgärd.


En annan åtgärd är att skolans personal måste bli bättre på att kommunicera till elever och föräldrar om vad vi gör och hur vi gör för att öka elevinflytandet. Inför ht10 skall elevens val schemaläggas och genomföras.

Lärarna/ fritidspedagogerna måste också bli bättre på att förklara för eleverna vad elevinflytande innebär, samt bli bättre på att i veckobrevet till föräldrarna beskriva elevernas inflytande över sitt lärande. Enkätundersökning för att mäta elevernas känsla av elevinflytande skall göras vår och höst.
Utvecklingsområde 3
Ämnesintegrering I F-klass arbetar man alltid ämnesintegrerat. Ämnesintegrering har mestadels skett i den egna klassen, vid ett par tillfällen har man samarbetat inom arbetslaget för år 1 och år 2.

Anledning till att det inte blivit mer ämnesintegrering kan vara att uppfattningarna om arbetssättet går isär i lärargruppen och att samarbetet i arbetslagen är för litet.

Inför nästa läsår krävs det en gemensam målsättning och planering för att arbetslagen och hela skolan ska arbeta mer ämnesintegrerat. Lärarna vill arbeta mer tematiskt och använda de olika sinnena, de flesta av dem anser att ämnesintegrering bidrar till vidgade perspektiv och fördjupad kunskap hos eleverna.
Utvecklingsområde 4
Stärka och höja elevernas kunskap i matematik. Några elever i F-klass klarade inte alla målen. Inför nästa läsår skall de arbeta mer laborativt med eleverna och vara mer flexibla vid planeringen av när arbetet med matematik skall ske.

I år 1 och 2 har det pratats för lite matematik och inte tränats tillräckligt på de matematiska begreppen. De har tränat eleverna för på få strategier och inte tillräckligt automatiserat ett inre schema för tal hos dem. Inför nästa läsår skall eleverna arbeta mer laborativt och med mindre grupper.

År 3 -5, analys av matematikundervisningen visar att det är viktigt att eleverna får arbetar mer laborativt och i mindre grupper, och att alla kan få komma tilltals när man pratar matematik. Schemaläggningen av undervisningen skall parallelläggas i arbetslaget, vilket gör det möjligt att skapa mindre grupper och på så vis kunna utnyttja matematikverkstaden bättre.

Generellt sett så är kunskapen i matematik bland eleverna på Kärrdalsskolan är god. Det var två elever som ej klarade nationella proven i matematik i år 3, i år 5 klarade alla de nationella proven.
Utvecklingsområde 5
Utvecklingsområde 6



Redovisning av resultat läsåret 2009/2010
Resultat
Betyg
Nationella prov År 3, SV, var det 41 av 42 elever som klarade nationella proven, 98%. Den eleven som ej klarade proven har dyslexi.
År 5, SV, var det 38 av 39 elever som klarade nationella proven, 97%. Eleven som ej klarade provet misslyckades med läsförståelseprovet.
År 3, MA, var det 40 av 42 elever som klarade proven, 95%.
År 5, MA, var det 39 av 39 elever som klarade nationella proven, 100%.
År 5, Eng, 39 av 39 elever klarade nationella proven, 100%
Språkutveckling F-klass- år 5. Generellt sett så är språkutvecklingen god på skolan. I varje klass finns det några barn som ej klarat målen, oftast är det elever med annat modersmål eller dyslexi/läs-och skrivutvecklings problem. De elever som är i behov av särskilt stöd får det av speciallärare, dels i läsgrupp men också enskilt. I de yngre åldrarna är det avkodningen som man oftast behöver extra stöd i. Under läsåret som gått så ser man en förbättring i stavning, grammatik och ordförråd. Eleverna i år 5 har blivit bättre läsare. I klasserna har de arbetat med Veckans talare, som har varit ett positivt och utvecklande inslag. Eleverna har i skrivinlärningen lärt sig att arbeta i Word dokument.

F-klassen skall läsåret 10/11 nivåanpassa språkleken och arbeta med mindre grupper. Tänka på när på dagen man lägger språkstunden och planera arbetet bättre. År 1 skall följa upp Bornholmsmodellen genom ett bättre samarbete med F-klass som arbetar med denna metod. Lärarna i år 1 har gått utbildning i att arbeta med datorn som verktyg för läs- och skrivinlärning, vilket de skall arbeta med i sina klasser. Lärarna i F-klass och år 2 skall utbildas att använda datorn som redskap i elevernas läs –och skriv inlärning.

Inför läsåret 10/11 skall elevernas arbeta mer med högläsning och i mindre grupper, samt samtala om texten de läst. Blivande år 5 kommer att arbeta mer med muntlig framställning. Alla elever på skolan kommer läsåret 10/11 arbeta mer med datorn i sitt lärande.
Kunskapsutveckling i matematik Ett av skolans gemensamma mål, se tidigare text.
Utveckling i övrigt (bl.a. social utveckling) Under VT10 genomfördes ett sociogram i alla skolans klasser, detta skall göras varje termin men blev ej gjort under HT09 utan gjordes under VT10. På skolan arbetar man med Livsviktigt, där drama ingår som en del. Skolan har en ROT grupp, (respekt, omsorg, trygghet ) en grupp som arbetar förebyggande och när mobbing inträffat.
Hälsopedagogik På Kärrdalsskolan finns ett utomhuspedagogik klassrum och de flesta lärare har utbildning i hur man arbetar i klassrummet. De som saknar utbildning skall få det. Under HT09 var det endast eleverna i de lägre åren som använde sig av utomhusklassrummet varje vecka och som arbetade med Livsviktigt.

I början av VT10 så bildades det en ny hälsogrupp, en lärare och en fritidspedagog planerade undervisningen i utomhuspedagogik. Under våren VT10 var det fler klasser som utnyttjade utomhusklassrummet. En hälsovecka genomfördes också VT10. Massage och avslappning genomförs regelbundet i klasserna. Inför Ht10 behövs det bättre planering för hälsoarbetet.
Stöd till elever med särskilda behov Målet är att snabbt fånga upp de elever som behöver särskilt stöd. Det lyckas skolan bra med genom ett strukturerat arbete där alla elever följs upp kontinuerligt. Bra genomförda överlämningar, klasskonf. EVT varje vecka, EVK, och tillgängliga speciallärare. Täta föräldrar kontakt.



Uppföljning av strategier för högre måluppfyllelse

De kommunala förskolorna och skolorna har tagit fram fem strategier för högre måluppfyllelse. Till strategierna hör ett antal kriterier. Enheten gör följande bedömning av hur väl verksamheten uppnår de olika strategierna.
1 motsvarar Stämmer dåligt
2 motsvarar Stämmer ganska dåligt
3 motsvarar Stämmer ganska bra.
4 motsvarar Stämmer bra.


Pedagogiskt ledarskap
Det pedagogiska ledarskapet är idébaserat, mål- och resultatorienterat samt visionärt och förändringsinriktat. Det har fokus på skolans kärnuppdrag, alltså måluppfyllelse. Den pedagogiska ledaren söker dialog med personalen om mål, resultat, analys och utveckling. Ledord för strategin pedagogiskt ledarskap är idé, förståelse och kommunikation.
Kriterier för pedagogiskt ledarskap Bedöm-
ning
1. Ledaren kommunicerar i alla sammanhang verksamhetens idé. 3,8
2. Ledaren fokuserar på strukturer, lärande kultur och meningsskapande sammanhang. 3,4
3. Ledaren använder en stor del av sin tid till observationer och samtal, vilket leder till ny förståelse och förändringsarbete. 3,0
4. Ledaren startar processer som leder till ett gemensamt utvecklande av verksamhetens idé. 3,5
5 Ledaren arbetar aktivt för att samtliga medarbetare engagerar sig i skolans utveckling. 3,1
6. Ledaren utvecklar ett ledarskap som är av symbolisk natur och som i ord och handling gestaltar skolans bärande idé och värderingar. 3,2




Lärande organisation
Den lärande och professionella organisationen kännetecknas av en hög grad av ansvarstagande och ett stort inslag av kritisk granskning. Personalens lärande ligger till grund för möten och samtal. Ledord för strategin lärande organisation är samarbete, flexibilitet, framförhållning och utmaning.
Kriterier för lärande organisation Bedöm-
ning
1. Verksamheten är målstyrd och målen liksom de högt ställda kraven är väl kända för ledare, medarbetare, barn/elever och vårdnadshavare. 3,2
2. Arbetet är utvecklingsorienterat och i arbetsprocessen är graden av självvärdering hög hos såväl personal som hos barn/elever. 3,4
3. Personalen är lösningsfokuserad och strävar efter att själv inom de givna ramarna ta ansvar för problem och svårigheter. 3,4
4. Aktuell och relevant forskning samt granskning av varandras praktik kompletterar egna erfarenheter när man diskuterar problem och fattar beslut om åtgärder och aktiviteter. 3,0
5. Personalen möter barnen/eleverna som individer med olika behov och förutsättningar, ger dem inflytande på en individuell nivå samt har högt ställda krav och förväntningar på dem. 3,2
6. Lärandet domineras av en pedagogisk och metodisk mångfald och arbetsformerna anpassas till elever och innehåll. Lärarna eftersträvar en hög grad av samarbete. Ämnesintegrering, temaarbete och projekt förekommer då det kan gynna elevernas måluppfyllelse 3,5



Mål- och resultatstyrning
I en mål- och resultatstyrd verksamhet är målen väl kända och styr arbetets innehåll och former. Uppföljning sker genom en kontinuerlig resultatredovisning. Analysen av resultaten ligger till grund för kommande åtgärder. Ledord för strategin mål- och resultatstyrning är uppföljning, analys och utveckling ledord.
Kriterier för mål- och resultatstyrning Bedöm-
ning
1. Resultaten är väl kända hos ledare, medarbetare, barn/elever och vårdnadshavare. 3,7
2. Resultaten analyseras kontinuerligt på olika nivåer i skolans organisation, ledningsnivå, arbetslagsnivå, medarbetarnivå samt klassnivå. 3,8
3. Resultaten och analyserna styr resursanvändning och aktuella åtgärder och aktiviteter. 3,1




Metod- och kunskapsutveckling
En metod- och kunskapsutveckling är nödvändigt för att undervisningen ska kunna hålla hög kvalitet. I en framgångsrik skola ligger elevernas/barnens behov och verksamhetens resultat till grund för personalens kompetensutveckling. Ledord för strategin metod- och kunskapsutveckling är gedigen ämneskompetens, metodisk mångfald och forskning.
Kriterier för metod- och kunskapsutveckling Bedöm-
ning
1. Personalen anpassar och utvecklar sin metodik utifrån elevernas/barnens olika behov och förutsättningar. 3,4
2. Personalen fördjupar och förnyar sina ämneskunskaper utifrån aktuell forskning och de krav elever/barn och samhälle ställer. 3,2
3. Personalens kompetensutveckling är resultatrelaterad och till stora delar styrd av skolans ledning. 3,4




Elevers/barns inflytande och vårdnadshavarnas delaktighet
Elevers/barns inflytande och vårdnadshavarnas delaktighet är en framgångsfaktor i skolans arbete. Eleverna/barnen kan genom ett reellt och individuellt inflytande ta ett större ansvar för sina studier. Vårdnadshavarna kan genom delaktighet bli en viktig resurs i barnens skolgång. Ledord för strategin elevers/barns inflytande och vårdnadshavarnas delaktighet är positiva förväntningar, dialog och samverkan.
Kriterier för elevers/barns inflytande och vårdnadshavares delaktighet Bedöm-
ning
1. Varje elev/barn har god kännedom om de egna målen och resultaten. 3,7
2. Lärandet utgår från elevens/barnets utvecklingspotential. 3,7
3. Vårdnadshavarna får kunskap om skolans mål, arbetsformer och processer samt det egna barnets mål- och resultatuppfyllelse. 3,8


Insatser och resultat för elever som riskerar att ej nå målen Bedömning
De elever som riskerar att ej nå målen får stöd av speciallärare kontinuerligt. Kompensatoriska hjälpmedel finns på skolan. 3.8









Analys av resultat och bedömningar

Analys utifrån ett historiskt och jämförande perspektiv.


För att kunna göra en analys i ett historisk perspektiv så har rektor backat tillbaka till skolverkets inspektion 2007. I den inspektionen redovisas resultat där ej LSI klasserna ingick. Enligt Skolverkets rapport år 2007 så har resultaten förbättrats och en anledning är att skolans lärare blivit bättre på att systematiskt utvärdera och följa upp elevernas resultat, samt snabbare sätta in stödinsatser vid behov. Mer tid avsätts för utvärdering och analys, samt uppföljning.


Lärarna arbetar mer med IUP och de har tydligare kommunicerat målen med eleverna. Det finns en större medvetenhet bland lärarna om vikten av att eleverna ser det egna lärandet. Det laborativa arbetet i matematik har ökat på skolan genom Matteverkstaden.


Skolan har fler kompensatoriska hjälpmedel. Elevernas motivation har påverkats positivt då användandet av datorer har ökat. I SV har eleverna arbetet mer med muntlig framställning och de yngre eleverna har arbetet mer med läsprojekt. I vissa klasser har arbetet med Active Boards ökat elevernas intresse för lärande. Ett ökat samarbete bland skolans lärare där de delar med sig av sin kunskap. Det har enligt medarbetarna underlättar att alla har samma rektor som är mer synlig och tydlig med målen.





Analys utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv
Trots att skolans ekonomi försämrats så har elevernas resultat förbättrats. Skolan har läsåret 09/10 varit personaltät i förhållande till elevantalet. Ny organisation HT10. Ett ökat samarbete inom arbetslagen måste komma i gång. Det råder ingen brist på lokaler eller läromedel. Tillgången på datorer har ökat, två klassuppsättningar samt en dator till varje lärare vilket har ökat användandet av datorer i elevernas lärande. Tidigare var fler lärare negativa till datorn som verktyg, idag finns ett ökat intresse för att lära sig mer. Skolan behöver införskaffa fler elevdatorer, fler dataprogram och fler Active Boards. Medarbetarnas kompetens är god överlag, dock behövs mer kunskap i specialpedagogik i hela organisationen för att möta elever med olika svårigheter.
Läsåret 10/11;s organisationsförändringen innebär att speciallärarna skall arbeta mer med små flexibla grupper.


Analys utifrån ett organisations- och ledarskapsperspektiv.


Enligt medarbetarna så har kommunikationen ökat och blivit tydligare, och man upplever att rektor arbetar mer aktivt med skolans utveckling. Rektor har varit mer synlig, och att hon är tydlig med målen och uppdraget. Man upplever att hon oftare är på skolan, är mer tillgänglig och ger stöd. Ett nytt tänk som för skolan framåt. Medarbetarna reflekterar mer om elevernas lärande och de har ökat sin självvärdering/reflektion. Kommande organisationsförändring HT10 har tvingat ihop medarbetarna. Det finns en strävan mot samma mål i organisationen i dag och det underlättar att man bara har en och samma rektor. Lärarna har blivit bättre och tydligare på att kommunicera målen till elever och vårdnadshavare. (IUP)


Veckobreven till föräldrarna har blivit tydligare.





Analys utifrån ett inflytande- och mångfaldsperspektiv


Lärarna har under de sista åren arbetat medvetet med att kommunicera målen med eleverna och vårdnadshavarna. Trots det så visar enkätundersökning att det inte är tillräckligt vilket innebär att vi måste arbeta mer och bli tydligare i vår kommunikation. I föräldrarådet tas olika tankar, idéer och önskemål från föräldrarna och skolan upp till diskussion.


Under VT10 upplevde rektor ett ökat samförstånd med föräldrarna vilket kan beror på att de lärt känna varandra bättre. Rektor och medarbetare anser att det är viktigt med ett ökat samarbete med föräldrarna för att nå ökad måluppfyllelse. Eleverna blir tryggare om skola och hem samarbetare. Elevernas trygghet påverkar deras lärande och trivsel i skolan. Samarbetet med föräldrarna kan alltid bli bättre trots att vi kommunicerar med hemmet genom veckobrev, månadsbrev, genom mejl och muntligt.





Kärrdalsskolans elever är i huvudsak svenskfödda elever. Det går inte att peka på någon skillnad utifrån ett mångfaldsperspektiv när det gäller om elever klarat målen eller ej.


Det går inte att utläsa något könsperspektiv för de få elever som ej nådde målen i år 3 då de hade samma typ av inlärningsproblematik, dyslexi eller läs – och skrivsvårigheter. Då det är både pojke och flicka som ej nått målen så ser jag inte att det beror på kön.









Mål och resultatperspektivet



Utveckling




Kortsiktiga förbättringsområden

Utifrån resultat, bedömningar och analyser ser enheten att följande områden behöver förbättras på kort sikt
Område 1 Åtgärder
Arbetslagsutveckling Bättre struktur på arbetslagens möte. Protokoll skrivs som delges rektor. Rektor träffar rullande ett arbetslag i veckan.
Rektor träffar arbetslagsledarna varje vecka.
Område 2 Åtgärder
Läs – skrivinlärning med datorns hjälp. F-klass – år2 Utbilda alla lärare i arbetslaget Koltrastens i metoden. Ge tid till studiebesök på skolor som arbetar med programmet.
Område 3 Åtgärder
Olweus utbildning Utbildning av samtalsledare under VT11.
Område 4 Åtgärder
Mer laborativ matematik. Ökat användande av matematikverkstaden. Ommöblering av båda studiehallarna för att göra plats för matematikverkstad. Strukturera upp materialet. Arbetslagen samplanerar schema och grupperingar, samt använder sig av varandras kompetenser.
Område 5 Åtgärder
Viktoriaprojektet Distansutbildning för all personal på skolan. Tid finns avsatt för TV- tittande och uppföljning. Två processledare ansvara för genomförandets planering.
Område 6 Åtgärder
Tematiskt och ämnesövergripande arbetssätt

Område 7
Inflytande och delaktighet




Område 8
Ökat samarbete lärare och fritidspedagoger

Område 9
Effektivare och mer målstyrd tidsanvändning




Område 10
Förskolorna Sjörövaren och Storken.
Dokumentation hösten-10

Område 11
TRAS utbildning våren -11
En gemensam målsättning och gemensam planering i arbetslagen. 1-2 gemensamma ämnesområden för hela skolan.
Elevernas skall arbeta mer med alla sinnen.


Klassråd varje vecka och elevråd varje månad. Skolans personal måste bli bättre i sin kommunikation med föräldrarna om vad som görs på skolan btf. elevinflytande. Elevens val skall schemaläggas och genomföras.


Gemensam planeringstid. Ökad kommunikation mellan skola och fritids. Gemensamma regler och gemensamt ansvarstagande och förståelse för varandras arbetssituation.

Skapa kända strukturer för hela skolan. Mer samplanering inom arbetslagen, mer samtal om vilka mål eleverna skall nå. Olika ämnesansvariga som reviderar de olika kursplanerna och gör dem kända. Effektivare och strukturerade möten. Bättre kommunikation mellan olika verksamheter.




Gemensamma träffar för utbildning i dokumentation.


TRAS utbildning i kommunal regi.









Utifrån resultat, bedömningar och analyser har enheten valt ut följande prioriterade utvecklingsområden för läsåret 2010/2011:

Utvecklingsområde 1
Det pedagogiska ledarskapet Ledaren arbetar aktivt för att samtliga medarbetare engagerar sig i skolans utveckling. Ledaren fokuserar på strukturer, lärande kultur och meningsskapande sammanhang.
Bakgrund
Behov av ökat samarbete och samförstånd inom verksamhetens olika områden. Skapa en lärande kultur där ledaren aktivt arbetar för att samtliga medarbetare engagerar sig i skolans utveckling. Medarbetarna behöver mer kunskap om ny forskning i lärande.
Mål
Öka elevernas måluppfyllelse. Målen och uppdraget skall kommuniceras tydligare så att skolans bärande idé och värderingar genomsyrar hela organisationen/verksamheten. Målet är att skapa en lärande kultur där alla medarbetare delar värdegrund och möter alla elevers olika behov. En skola där alla känner sig delaktiga och trygga. Att ny forskning om lärande genomsyrar elevernas lärande i klassrummet.
Åtgärder och aktiviteter Ansvarig för åtgärder och aktiviteter
Öka medarbetarnas delaktighet genom ökad kommunikation. Ledaren kommunicerar ständigt och i alla sammanhang skolans bärande idéer och värderingar. Ledaren strävar efter att vara mer ute i verksamheten för observationer och samtal. Rektor, medarbetare.
På förskolorna. bit.rekt. och medarbetare.
Uppföljning Ansvarig för uppföljning
Följs upp varje vårtermin vid utvärdering. Medarbetarsamtal under höstterminen och kommunens medarbetarenkät som följs upp.
Enkäten i ALU görs på våren.
Rektor, medarbetare
Bit.rekt. medarbetare



Utvecklingsområde 2
En lärande organisation Arbetslagen skall bli tydligare och mer strukturerade. Målet är att pedagogernas arbete skall kopplas tydligt mot forskning om lärande. Organisationsförändring som skall leda till ökat samarbete i arbetslagen och hela organisationen. Väl kända strukturer och processer för alla som arbetar i skolan.
Bakgrund.
Koppla arbetet mot pedagogisk forskning i större utsträckning. Öka självvärderingen och sträva mot att medarbetare blir mer lösningsfokuserade. Öka ämnesintegreringen, temaarbete och projekt. Ökat samarbete inom verksamhetens alla områden.
Mål
Ökad måluppfyllelse för eleverna. Forskningsbaserad pedagogik. Att pedagogerna delar med sig av sin kompetens till varandra och utnyttjar varandras kunnande vid planering av lektioner. Att man som pedagog vågar pröva olika vägar till elevers lärande. Att Jante slängs över axeln.
Åtgärder och aktiviteter Ansvarig för åtgärder och aktiviteter
Strukturerade arbetslag och arbetslagsmöten. Träff med arbetslagledarna varje vecka. Ökad Kommunikation och transparens inom organisationen. Skapa väl kända strukturer.
Gemensamt utvecklingsprojekt i specialpedagogik, Viktoriaprojektet. Lärande samtal.
Rektor, arbetslagsledare, medarbetarna
På förskolorna är det bit.rekt, medarbetare.
Uppföljning Ansvarig för uppföljning
Följs upp varje vårtermin då enheten utvärderar sin verksamheten. Rektor och medarbetare följer muntligt upp utvärderingen tillsammans. Kontinuerlig individuell utvärdering/uppföljning genom egen reflektion och gemensamt i arbetslaget.
Enkäten i ALU görs på våren.
Rektor, medarbetare.
Bit.rekt. medarbetare.



Utvecklingsområde 3
IKT utveckling i hela organisationen/enheten Att utbilda skolans personal inom IKT, tex Google Apps, Active Boards och stötta upp i PIM utbildningen.
Att IKT- gruppen skapar en ”kursplan” för IKT/Datorkunskap
Att IKT-inspiratören/gruppen aktivt arbetar för att sprida idéer och kunskap kring hur man kan arbeta i klasserna.
Rektor avsätter tid för utbildning i IKT.
Bakgrund
Skolans IKT-grupp består av tre personer. Skolan har de senaste åren investerat mycket i inköp av datorer: två stycken rullvagnar med totalt 50 bärbara datorer (en rullvagn per arbetslag) med tillhörande utrustning, och hörlurar till de yngre eleverna. I stort sett är alla klassrum utrustade med Active Boards. I Sollentuna kommun finns ett beslut på att alla skolor och förskolor skall arbeta med datorn som verktyg, och på sikt skall alla elever ha en dator.
Mål
Att skolans lärare kontinuerligt arbetar med IKT som ett pedagogiskt verktyg och med minst ett projekt per termin. IKT skall vara ett naturligt inslag i skolarbetet. Att eleverna skall lära sig att söka information och lära sig källgranska information.
Åtgärder och aktiviteter Ansvarig för åtgärder och aktiviteter
F-klass arbetar med sagor på Active Boards.
År 1 arbetar bl a med ”Skriva sig till läsning”.
År 2 arbetar med ”Skriva sig till läsning” och ett projekt där Word används.
År 3 arbetar med minst ett projekt där eleverna lär sig skolans mailprogram och fördjupade kunskaper i Word.
År 4 arbetar med minst ett projekt där eleverna använder Power Point och börjar samtala om källkritik. Vidare använder sig eleverna av Google Docs och Google Sites.
År 5 arbetar med minst ett projekt där eleverna fördjupar sig i Power Point, samt gör en skoltidning.
Lärarna
IKT-inspiratören/gruppen
Rektor
Uppföljning Ansvarig för uppföljning
Sker kontinuerligt under läsåret, samt vid utvärderingen på vårterminen. Lärarna
IKT-inspiratören/gruppen
Rektor








Comments