Läsårsdata‎ > ‎Dokument‎ > ‎

ALU 2012/2013





Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete


Sollentunas kommunala förskolor och skolor


Läsåret 2012-2013



Kärrdalsskolan

INLEDNING


Förord

Jag vill att vi som arbetar på Kärrdalsskolan ska vägledas och entusiasmeras av följande målsättningar:

*Alla barn och elever ska gå till skolan och känna sig trygga och de ska veta att det kommer att vara tryggt under dagen
*Alla barn och elever ska få vara med om ett lärande varje dag som syftar till hög måluppfyllelse, har hög kvalitet, är intressant, inspirerande och kreativt.
*Alla barn och elever ska få möjlighet till samarbete varje dag.
*Barnen, eleverna och vårdnadshavarna ska känna delaktighet i undervisningen och i fritidsaktiviteterna.

Jag vill att verksamheten ska genomsyras av samarbete mellan skolans personal på alla plan.
Samarbete mellan skola och fritidshem är speciellt viktigt. Även samarbete mellan lärare i och mellan arbetslagen är mycket viktigt. Vi ska också ha ett utvecklat samarbete mellen skola och förskola.

Verksamheten ska ha en tydlig grund i vår läroplan, LGR11 och i förskolans läroplan, Lpfö98.
Syftet med undervisningen, bedömningen av elevens resultat och undervisningens upplägg ska vara tydligt beskrivet i våra pedagogiska planeringar.

Kommunikationen mellan skola, elever och vårdnadshavare samt skrivandet av varje elevs individuella utvecklingsplan (IUP) ska vara utformat enligt skolverkets modell för IUP-processen.

Vårt mål är att alla elever ska uppnå kunskapskraven i år 3 och prognosen ska vara att att alla kommer att nå kunskapskraven i år 6.

Detta dokument beskriver vårt nuläge och redovisar resultat och de analyser vi gör ur resultaten. Analyserna ger grund för kortsiktiga förbättringsområden (1 år) och långsiktiga utvecklingsområden som är beskrivna i slutet på dokumentet.


Jan Eriksson, rektor



Organisation, ledning, styrning och förutsättningar


Verksamhetens idé :
Kärrdalsskolan har verksamhet för barn/elever i åldrarna 1-12 år. Vi erbjuder trygghet och lärande av hög kvalitet. Vi vill ge barnen/eleverna en utbildning som ger dem självkänsla och självförtroende nog att kunna möta en krävande, föränderlig och även digitaliserad omvärld. Samarbetsförmåga, kreativitet, ämneskunskaper och förmåga att hantera teknik i kunskapsinhämtande och skapande ser vi som mycket viktigt.

Storlek och organisation:
Vår enhet består av en skola F-5 med 261 elever och två förskolor, Storken och Sjörövaren, med sammanlagt 119 barn. Vi har fritidshem för F-3 och fritidsgård för elever i år 4 och 5.
Vi har också en kvällsverksamhet för ungdomar 13-16 år och en LSS-verksamhet för ungdomar upp till 20 år. Vi har fem arbetslag: Sjörövaren, Storken, Fritids, Koltrasten (F-3) och Korpen (år 4-5).
Till skolan hör f.o.m. i höst även resurskolan Mimer. Där finns 8 elever i skolår 2-5.

Ansvarsfördelning:
Skolans ledning består av en rektor och två biträdande rektorer. Rektor har det övergripande pedagogiska och ekonomiska ansvaret. Den ena biträdande ansvarar för förskolornas verksamhet, den andra för fritids, fritidsgård, fstigheter, vaktmästeri och städning.
Arbetslagen Korpen och Koltrasten består av lärarna på skolan och ansvarar för ämnesövergripande undervisning, elevvård, att driva pedagogisk utveckling samt värdegrundsfrågor. De har varsin arbetslagsledare som leder detta arbete.
Fritids arbetslag består av fritidslärare som är integrerade i F-3:s verksamhet under skoltid och därefter ansvarar för eftermiddagsverksamheten tillsammans med fritidsgårdens personal.
Förskolans avdelningar har varsin arbetslagsledare som har ansvar för att målen i Lpfö98 uppnås, att samarbetet med föräldrar och personal fungerar samt att uppföljning och utvärdering av verksamheten utförs och rapporters til biträdande rektor. Personalen på förskolorna ansvarar för att säkerställa barnens utveckling, så att alla barn får det stöd de behöver i den dagliga verksamheten.

Möten:
De olika arbetslagen samverkar kring pedagogiska frågor på arbetslagsmöten, genensamma personalkonferenser och studiedagar. Verksamheten följsupp och utvärderas på arbetslagsmöten och på ledningsgruppsmöten.
Elevhälsoteamet arbetar främjande och förebyggande med elevhälsofrågor samt ansvarar för att elever med behov av särskilt stöd får det. Det består av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, psykolog, kurator och två speciallärare.De har möten varje vecka.
Ämnesgrupper består av skolans lärare och de arbetar med pedagogiska frågor i de specifika ämnena, t.ex. övergripande ämnesplanering, ämnesutveckling, undervisningsmaterial, budget.
IKT-gruppen består av två lärare som har en inspiratörsfunktion och kan leda andra lärare i utvecklingsarbetet. Det finns i den gruppen också en datatekniker.
Olweusgrupper bastår av skolans personal och leds av utbildade samtalsledare. Syftet är att bli en Olweuscertifierad skola. Olweus är en metod för trygghets- och värdegrundsarbete.
Skolan ROT-grupp arbetar med konflikthantering, kränkningar och mobbning. Den består av personal från olika delar av skolan.


Elevinflytande och föräldrasamverkan:
Eleverna har klassråd varje vecka och regelbundna elevråd. Det finns två elevråd. Ett bestående av elever från F-2 och ett annat bestående av elever från år 3-5.
Kommunikation med vårdnadshavarne sker med veckobrev och klassbloggar, individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal och skriftliga omdömen
Förutsättningar:
Kärrdalsskolan har de medarbetare, lokaler och materiella resurser som krävs för god måluppfyllelse.
Vi har enligt prognos för 2012 en budget i balans. Vi ökar elevenatalet till höstterminen något jämfört med föregående år.




Kvalitetsarbete


Struktur för kvalitetsarbete
Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. Utgångspunkten måste vara att förbättra måluppfyllelsen utifrån de behov som finns i verksamheten.
Vi använder både självvärdering och litar till andras bedömningar av vår verksamhet då vi följer upp, analyserar och beskriver hur vi tänker utveckla skolan vidare.

Skolan:
Alla arbetslag följer upp de fem strategier för högre måluppfyllelse som gäller för skolorna i Sollentuna. Rektor följer också upp dessa strategier.
Arbetslagen följer kontinuerligt under året upp hur vi lyckas med förbättrings- och utvecklingsområden.
Vi följer på våren upp kundundersökningen PILEN.
Sollentuna kommuns mål för verksamheten följs upp i Nationella prov och i kunskapsutvecklingstester i matematik och svenska.
Lärarna följer årligen upp undervisningens kavlitet genom en elevenkät.
Rektor och biträdande rektorer följer upp undervisningens kvalitet genom kontinuerliga besök i verksamheten.
Elevhälsoteamet följer kontinuerligt under året upp de elevers resultat som är i behov av särskilt stöd. Speciallärarna använder diagnoser för att bedöma hur väl eleverna når kunskapskraven.
Resultaten av våra uppföljningar utvärderas och analyseras av rektor, skolledning och personalen i slutet av vårterminen och nya mål och åtgärder beskrivs i den nya utvecklingsplanen.





.RESULTAUPPFÖLJNING


Resultat som ska följas upp

I det systematiska kvalitetsarbetet har resultatuppföljningen en avgörande roll. Det är resultaten och analysen av resultaten som identifierar verksamhetens styrkor och svagheter Resultatuppföljningen synliggör verksamhetens behov av utveckling. Åtgärder och aktiviteter som vidtas i syfte att förbättra verksamheten ska därför relateras till resultaten och analysen av resultaten. Nedan framgår vilka resultat vi kontinuerligt följer upp. I tabellen framgår också när uppföljningen sker och hur den går till.  

FÖRSKOLA

Vad?När?Hur?
Språkutveckling1 g varje ht och vt TRAS görs på alla barn
Övriga målområden enligt Lpfö3-4 ggr/månad   


Flera ggr per termin


1 g per termin
Arbetslagen, eller varje enskild lärare, redovisar för bitr rektor en gång varannan/vecka, resultaten från utförd planering.
Resultat följs upp kontinuerligt på personalkonferenser och i andra möten.


På studiedagar.
Andel förskollärareOktoberSCB-statistik
PersonaltäthetOktoberSCB-statistik
Medarbetarenkät1 g per årEnkät från personalkontoret
KundundersökningJanuariUppföljning inom Våga Visa
Våga Visa observationFeb. 2011Uppföljning inom Våga Visa
Skolverkets inspektion

FÖRSKOLEKLASS

Vad?När?Hur?
Målområden utifrån Lgr 11Varje månad och varje terminPå arbetslagsmöten och
av rektor efter terminsslut.
MedarbetarenkätFebruariEnkät från personalkontoret
KundundersökningJanuariUppföljning inom Våga Visa
Våga Visa observationFeb. 2011Uppföljning inom Våga Visa
Skolverkets inspektion vt 2012Redogörelse för åtgärder till skolinspektionen.

SKOLA

Vad?När?Hur?
Skriftligt omdömeDecember och juniI egna mallar
Nationella provMaj/juniSkolorna rapporterar in resultatet i Dexter åk 3, 6 och 9
SpråkutvecklingI slutet av varje läsårNya språket lyfter åk 1, 2
Kunskapsutveckling i matematikI slutet av varje läsår (Förstå och använda tal)Uppföljning görs i Förstå och använda tal i år 1, 2, 4, 5, 7
PRIM åk 8
Olweusenkätvarje terminÅtgärder beskrivs i plan för diskriminering och kränkande behandling
Uppföljning av undervisningens kvalitetVårenUppföljning görs i elevenkäter, självvärdering och lektionsbesök.
MedarbetarenkätFebruariEnkät från personalkontoret
KundundersökningJanuariUppföljning inom Våga Visa
Våga Visa observationFeb.2011Uppföljning inom Våga Visa
Skolverkets inspektion vt 2012Redogörelse för åtgärder till skolinspektionen

FRITIDSHEM

Vad?När?Hur?
Målområden utifrån Lgr 11JuniSkolans egna utvärderingar
MedarbetarenkätFebruariEnkät från personalkontoret
KundundersökningJanuariUppföljning inom Våga Visa
Våga Visa observationFeb.2011Uppföljning inom Våga Visa
Skolverkets inspektion


Uppföljning av resultat läsåret 2011/2012


FÖRSKOLA

Andel förskollärare Sjörövaren 20%
Storken 17%
(Kommunens snitt 32%)
PersonaltäthetSjörövaren 6,94
Storken 5,67
(Kommunens snitt 5,62)



Vilka resultat har arbetet med  målområdena i Lpfö givit?  Beskriv kortfattat verksamhetens utvecklingsprocesser samt den utveckling som skett hos barnen, (ej siffror) Hur har verksamhetsn blivit bättre på att stödja barnens utveckling?
Normer och värdenGenom träning med demokratisk omröstning har barnen fått redskap att hitta egna lösningar på problem i den fria leken. Barnens tankar och idéer kring regler har synliggjorts genom dokumentation och med utvärderingar tillsammans med barnen. Vi ser att de påminner varandra om gällande regler, som de själva har skapat och att de är viktiga för dem. Vid konflikthantering använder vi oss av att snabbt markera icke godkänt beteende och ge positiv förstärkning på det som är bra. Barnen har blivit mycket bättre på att uttrycka vad de själva känner och tycker och klarar bättre av att lösa konflikterna själva.
Utveckling och lärande - språk, bla genom TRASVi har genomfört TRAS i ett år och ser en stor styrka i att alla barn blir observerade. Vi kan fånga upp barnens svårigheter och styrkor på ett enkelt sätt och ser hur viktig den dagliga medvetna språkträningen är. TRAS är ett bra verktyg för att fånga upp vad som saknas i verksamheten.
Vi ser också att det stöd vi haft från talpedagogen har varit oerhört betydelsefullt för de barn som behövt extra språklig stimulans. Lärarna har fått ett mer medvetet sätt att få barnen att uttrycka vad de själva vill och inte ge dem färdiga svar. I och med att lärarna nu använder ett tydligt språk och uttrycker saker med dess rätta bemärkelse har barnen lärt sig att uttrycka sig. Personalen diskuterar resultaten och följer upp dem med insatser. Vi redovisar barnens utveckling för föräldrarna och de har verkligen uppskattat denna form av uppföljning av den språkliga och sociala utvecklingen.
Utveckling och lärande - matematikLärarna använder sig av matematiska begrepp i de dagliga samtalen med barnen. Vi ser att barnen i den fria leken använder dessa begrepp. Barnen utmanas även i de vardagliga rutinerna. Lärarna utmanar barnen genom att ställa öppna frågor kring problemlösning och detta gör att barnen lär sig att det finns olika lösningar på saker och ting, samt att alla kan tänka i olika banor.  
Utveckling och lärande - naturvetenskap/teknikHär har lärarna ökat sin medvetenhet, vilket resulterat i att de utmanar barnen i att tänka i hypoteser kring teknik och naturvetenskapliga fenomen. Barnen har lärt sig att förstå mer kring föremålens struktur och användningsområden. Vi ser att barnen vågar pröva material på olika sätt, vilket de inte gjort så mycket tidigare.Barnen kan resonera sig fram till olika lösningar och användningsområden.
Utveckling och lärande - utveckling i övrigt/identitets-
utveckling/samspel
Barnen har fått träna på att stå inför barngruppen och pratat inför gruppen. De har stärkt sin självkänsla, fått ett starkare självförtroende samt blivit mer självständiga. Vi har arbetat mycket med genus och likabehandling för att stärka barnen som individer och att de blir säkra i sin könsidentitet. Vi hör att några barn går hem och fortsätter att diskutera i familjen om könsroller.
Barns inflytande och ansvarBarnen kan ta ansvar för de dagliga rutinerna och är mer självständiga än tidigare. De klarar bättre av matsituationer och påklädning t ex. Barnen har ett stort inflytande vid planering och utvärdering av den dagliga verksamheten och kan verkligen påverka den. Då teman ska väljas är barnen med och påverkar vad de vill lära sig.


FÖRSKOLEKLASS

Vilka resultat har arbetet med  målområdena i Lgr 11 givit? Beskriv kortfattat verksamhetens utvecklingsprocesser samt den utveckling som skett hos eleverna, (ej siffror) Hur har verksamhetsn blivit bättre på att stödja elevernas utveckling?
Normer och värdenElevernas sociala utveckling är vi särskilt nöjda med. Vi har arbetatmed klassråd, gemensamma regler och rutiner, livskunskap och Olweusmöten. Vi har haft dagliga samtal om hur vi ska vara mot varandra.
Kunskap - språkDet har fungerat bra. Vi arbetar med  Bornholmsmodellen, GLUS och språkutvecklande arbetssätt. Vi har dagliga lässtunder med sagor och diskussioner, mer intensivt arbete med sagor och andra texter i t.ex. temaarbetet.
Kunskap - matematikVi har arbetat särskilt med begreppen. Vi har också arbetat med utematte, laborativt arbete och spel.
Kunskap - naturvetenskapHär har vi arbetat med natur och i miljö under t.ex. utedagar. Tillsammans med år 1 har vi under temat experimenterat och ställt hypoteser. Det har fungerat bra.
Kunskap - utveckling i övrigtTema Vatten har vi arbetat med under hela året. Vi är inte helt  nöjda med resultatet. Vi har lagt för lite tid på det.
Mycket positivt har elevernas uppträdanden varit. Både på scen, under vernissager och inför andra elever har de presterat mycket och visat ett stort engagemang (elever och lärare).
Elevers ansvar och inflytandeEleverna har fåt träna på att leda utvecklingssamtalen. Vi har använt tankekartor och muntlig kommunikation i olika teman/arbeten (elevrna har talat om vad de kan och vad de vill lära sig mer om). Vi har inte lyckat helt med återkopplingen av tankekartorna. Vi ska utveckla det området nästa år.



SKOLA

Ämnesprov årskurs 3 – läsåret 2011/12

Språkutveckling Resultat av bedömning av elevernas språkutveckling. Utgå från ”Nya språket” lyfter.
Sammanställning av resultat inrapoprterat i Dexter
ÅrskursStatus vår
Åk 1A = Alla elever når målen
Åk 2A = Alla elever når målen
B = 33 av 44 når målen
C = 10 av 44 når målen


Ev. övriga resultat för språkutveckling?



Kunskapsutveckling i matematik Här anger du resultaten vid bedömningen av elevernas kunskapsutveckling i matematik, utgå från Förstå och använda tal, PRIM
Sammanställning av resultat inrapoprterat i Dexter
ÅrskursStatus höst resp vår
Åk 1Hösten 92 %
Våren 97 %
Åk 2Hösten 69 %
Våren 91 %
Åk 4Hösten 74 %
Våren 81 %
Åk 5Hösten 60 %
Våren 74 %


Resultat i PRIM


Ev. övriga resultat för matematikutveckling?



FRITIDSHEM

Vilka resultat har arbetet med  att stödja lärandet målområdena i Lgr 11 givit? Vilka resultat har arbetet med  målområdena i Lgr 11 givit? Beskriv kortfattat verksamhetens utvecklingsprocesser samt den utveckling som skett hos eleverna, (ej siffror) Hur har verksamhetsn blivit bättre på att stödja elevernas utveckling?
Normer och värdenVi har jobbat med tjejgrupper,killgrupper och andra mindre grupper där barnen har fått träna på att göra ställningstagande och att försöka förstå och leva sig in i andras situation genom samtal och övningar.Barnen har i många fall blivit tryggare och kan omsätta värdegrundsfrågor till konkret handling.Barnen kan hantera konflikter och motsättningar på ett bättre sätt.
Kunskap - språkVi har jobbat med sagor.Där barnen fått möjlighet att skriva egna sagor och läsa upp inför sina kompisar.Vi har även på en fritisavd jobbar med en fritidstidning som barnen själva har gjort.Jag upplever att vi kontinuerligt jobbar med språk i både tal och skrift.
Kunskap - matematikVi har spelat olika former av spel.Brädspel och data spel samt ritat och byggt olika former.
Kunskap - naturvetenskapVi har varit ute i naturen och tittat kring olika årstider.Vi har gjort en del natur och miljö experiment. Barnen uppskattar och verkar lära sig mycket av praktiska experiment.
Kunskap - utveckling i övrigt
Elevers ansvar och inflytande



ELEVER SOM RISKERAR ATT EJ NÅ MÅLEN

InsatserVi har två speciallärare som arbetar heltid med att ge eleverna stöd, både i ordinarie grupper och i mindre grupper. Lärarna ger stöd inom gruppens ram utifrån elevernas individuella behov. Vi har i år 5 haft ett särskilt stödprojekt i matematik. Vi har haft specialidrott för vissa elever.
ResultatAlla elever når kunskapskraven i idrott.
Vi har minskat antal elever som ej beräknas nå kunskapskraven i matte med ca häften i år 5.
På hela skolan är det 18 elever som har åtgärdsprogram i matte, 8 elever i svenska och 4 elever i engelska år 2-5.


YTTERLIGARE MÅL SOM ENHETEN VILL REDOVISA


.

Uppföljning av förbättringsområden läsåret 2011/2012


GEMENSAMT FÖR HELA ENHETEN

Förbättringsområde 1
MålÅtgärdUtfall
Vi ska ha effektivare och mer målstyrd tidsanvändning.
Vi ska ha “halvdagar”

Vi ska effektivisera lärarnas möten. Vi inför möten med rent ämnesinnehåll.




På arbetslagsmöten följs skolans ALU upp regelbundet varje månad.
Vi har haft 8 “halvdagar” med bra resultat.
Vi har blivit effektivareoch mer strukturerade på arbetslagsmöten. Möten med rent ämnesinnehåll har vi haft, men i för liten utsträckning.

Det har fungerat bra.

Förbättringsområde 2
MålÅtgärdUtfall
Kommunikationen ska förbättras.
Ledningsgruppen ska utarbeta en tydlig kommunikationsstruktur. Den ska vara både visuell och med text beskrivande.

Ledningens och olika gruppers funktion ska vara tydlig. Ansvarsfördelningen likaså.
Har inte fungerat bra. Det finns en kommunikationsstruktur, men inte beskriven i text.


Fortfarande inte tillräckligt tydligt med funktion och ansvarsfördelning

Förbättringsområde 3
MålÅtgärdUtfall
Förskoleklassen ska integreras mer i skolans verksamhet
Personal från förskoleklassen får ferietjänst så samarbete kan underlättas. De ska vara med på arbetslagens möten.Två lärare från förskoleklassen har idag ferietjänst vilket har inneburit väsentligt mer av integration med arbetslaget Koltrasten.De har också deltagit i F-5:s kompetensutveckling.



FÖRSKOLA

Förbättringsområde 1
MålÅtgärdUtfall
Att utmana barnen i sitt lärande och inflytande.
Vi gör kontinuerliga utvärderingar med barnen.
Vi uppmuntrar barnen att ta mer ansvar.
Vi planerar verksamheten utifrån barnens idéer.
Vi har köpt in pedagogiskt utmanande material.
Större delen av personalgruppen har utfört all alla åtgärder, men samtliga måste följa sitt uppdrag till nästa år. Vi behöver också bli bättre på att synliggöra barnents lärande i texter, då deras arbeten sätts in i “Minnespärmarna”.
Förbättringsområde 2
MålÅtgärdUtfall
Att använda , analysera, samt redovisa resultat utifrån TRAS.
Att observera alla barn 2 ggr per år.
Arbetslagsledarna redovisar resultaten till biträdande rektor efter varje observationstillfälle.
Åtgärderna är utförda.
Allt har fungerat mycket bra.
Lärarna vill till nästa termin använda sig mer av resultaten då de planerar den dagliga verksamheten.  
Lärarna kan nu se exakt vilka områden i observationsschemat som de ska lägga ned mer tyngdvikt på, då de planerar de språkliga och sociala aktiviteterna för hela barngruppen.    

Förbättringsområde 3
MålÅtgärdUtfall
Att förtydliga arbetsuppgifter och värdegrund i förskolans arbetslag.

Biträdande rektor har sett till att personalen fått adekvat utbildning under höstterminen 2011.En Avonovautbildning har skett under vårterminen, vid fyra tillfällen, med all fast anställd personal. (I september 2012 kommer en uppföljning av utbildningen att göras vid ett tillfälle). Utbildningen har handlat om samarbete, varje individs rättigheter och skyldigheter, hur uppdraget ser ut, lösningsfokusering, mål och visioner samt förväntningar etc.Utbildningen har förtydligat olika delar i uppdraget för de anställda. Svåra saker har lyfts till ytan. Många i personalgruppen förstår mer hur de påverkar varandra och tänker efter mer hur de samverkar. En stor del av gruppen har ett lösningsfokuserat tänkande. Då utbildningen ännu inte är avslutad är det svårt att bedöma resultatet.
Utbildningen har varit givande. Alla har fått verktyg för hur man ser framåt, istället för att lägga kraft på sådant som man inte kan göra något åt. Tänkvärda och bra  övningar har gjort att personalen fått träna på hur  man bemöter varandra och ger varandra positiv och negativ kritik.



FÖRSKOLEKLASS

Förbättringsområde 1
MålÅtgärdUtfall
Att öka samarbetet mellan förskola och förskoleklass.
Biträdande rektor och rektor har skapat mötestillfällen för personalen.Biträdande rektor, förskoleklasspersonal och 5-årsansvariga på förskolan, har träffats två ggr under året. Vi har beslutat kring rutiner med överlämnande av barn samt diskuterat oss fram till vad mötesträffarna för 5-åringarna ska innehålla, hur samarbetet ska utformas i höst, vad barnen behöver ha för kunskaper med sig, då de börjar i förskoleklass etc. Vi har också infört att förskollärarna från förskoleklassen kunnat besöka de nya 6-åringarna i förskoleverksamheten. Samarbetet kommer att utökas ytterligare under nästa år.





SKOLA

Förbättringsområde 1
MålÅtgärdUtfall
IUP-processen ska utvecklas och under året ska vi skapa LPP:er i alla ämnen.
Kompetensutvecklingstiden och “Halvdagar” ska i stor utsträckning ägnas åt dessa mål.




Bedömning och kommunikationen med elev och vårdnadshavare om bedömningen ska vi satsa på.
Vi har utvecklat IUP-processen med mycket bra resultat. Vi har betydligt högre kompetens om pedagogisk planering med LGR11 som grund. Vi har gjort många LPP:er.

Vi har utvecklat de skriftliga omdömena och vi har utvecklat en ny organisation för elevers delaktighet i de individuella utvecklingsplanerna och i utvecklingssamtalen med mycket gott resultat.
Förbättringsområde 2
MålÅtgärdUtfall
Matematikundervisningen ska utvecklas än mer.
Resultaten på nationella prov ska analyseras noga och användas till planering av undervisningen på ett medvetet sätt.

Matteverkstaden ska utvecklas vidare och användas mer.

Vi ska ha en ansvarig matteutvecklare bland lärarna.
Vi behöver utveckla detta ytterligare. Det är fortfarande för många elever som riskerar att ej nå kunskapskraven i matematik.

Vi behöver även här förbättra oss.


Det arbetet har startats upp och vi har en sådan person hos oss.



FRITIDSHEM

Förbättringsområde 1
MålÅtgärd                                     Utfall                                       
Fritids och skolans personal har planeringsmöten enligt tydlig plan.
Schema gjordes för att möjliggöra planeringsmöten.Har inte fungerat bra. Scheman gjordes om och planeringsmöten prioriterades inte i tillräcklig utsträckning.





.Uppföljning av prioriterade utvecklingsområden läsåret 2011/2012

GEMENSAMT FÖR HELA ENHETEN

Utvecklingsområde 1
IKT-satsning
Mål ÅtgärderUtfallFramtida behov?
All personal i skolan ska öka sin digitala kompetens.

Den personal som ej var klar med PIM har arbetat med detta.
Nästan all personal på förskolan och på fritids har klarat utbildningen.
Inga när det gäller PIM.


Utvecklingsområde 2
Det pedagogiska ledarskapet
MålÅtgärderUtfallFramtida behov?
Skapa en tydlig vision och verksamhetside’ som alla är delaktiga i.






Fortsätta värdegrundsarbetet.





Skapa tydlighet kring elevhälsoarbetet.








Ledaren är i ord och handling tydlig med verksamhetens ide’ och med mål och uppdrag
Samarbete i pedagogiska utvecklingsgruppen






Rutiner skapas på Olweus- och planeringsmöten genom att använda kunskaper från Viktoriaprojektet.

Elevhälsoteamet tydliggör sitt arbete och skapar rutiner för feedback till personalen.





Rektor är alltid i kontakten med föräldrar, personal och elever tydlig med verksamhetside’ samt med mål och uppdrag. Rektor förmedlar med sitt sätt att utöva ledarskap de ide’er och värderingar som skolan står för.
Ny logga med fyra ledord har skapats. Beskrivning av verksamheten till marknadsföringen gjordes. Delaktigheten?


Vi har en rutingrupp som startat upp sitt arbete.




Vi har arbetat med feedback på tydligare sätt och även försökt tydliggöra gruppens arbete. Vi har utvärderat och insett att vi behöver arbeta ännu mer med detta.


Bra utfall med föräldrar och elever men behöver förtydliga än mer tillsammans med personalen.
Vi behöver utveckla detta vidare och se till att delaktigheten ökar.






Fortsätta detta arbete.






Skapa mer tydlighet kring gruppens arbete.








Arbeta vidare med detta.
Utvecklingsområde 3
Lärande organisation
MålÅtgärderUtfallFramtida behov?
Arbetslagsmötena skall effektiviseras.


Arbetslagsledarmöten skall genomföras.


Processarbetet ska återupptas och förnyas.


Vi ska dela våra kompetenser mellan olika år i skolan och förskolan.


Pedagogiska utvecklingsgruppens arbete skall bli tydligare för alla.


Ämnesintegreringen ska öka.




Vårt arbete ska vara utvecklingsorienterat och graden av självvärdering hög.
Alla lärare skall alltid vara med på arbetslagsmötena.

Mötena ska vara varje vecka.


Personal skall involveras i detta arbete.

Möten och dialog mellan arbetslagen ska ske kontinuerligt under året.

En beskrivning av gruppens syfte och arbete ska skapas och tydliggöras.


Ett ämnesintegrerat arbetsområde ska göras varje termin där alla årskurser ska medverka.

Utvärdering, analys och revidering av arbetsområden ska ske regelbundet över året och vi ska analysera resultat på ledningsgrupps-, arbetslags-, klass- och medarbetarnivå.


Klar förbättring har skett.


Klar förbättring har skett.


Visst arbete har skett.
Personal mycket litet involverad.

Det har varit möten och dialog.




Svagt resultat.





Genomfört med bra resultat.




Det har skett en tydlig utveckling i självvärdering och vårt arbete har varit mycket utvecklingsorienterat.




Fortsätta på inslagen väg.


Längre arbetspass behövs, kanske tre gånger per termin.

Det finns fortfarande möjlighet att processarbetet skall bli levande och aktivt
Detta arbete skall fortsätta nästa läsår.




Gruppens syfte och arbeta skall ändras.
Marknadsföring och samverkan bör bli gruppens syfte.

Arbetet ska fortsätta.





Arbetet ska fortsätta.

FÖRSKOLA

Utvecklingsområde 1
MålÅtgärderUtfallFramtida behov?
Vi ska skapa en tydlig vision och verksamhetsidé som alla är delaktiga i.

Vi ska fortsätta värdegrundsarbetet.

Ledaren är i ord och handling tydlig med verksamhetens idé och med mål och uppdrag.
Biträdande rektor har vid olika slags möten med personalgruppen samt i kontinuerliga individuella samtal både i ord och handling tydliggjort mål och visioner. Avonovautbildning-en har också varit en del i detta.
Förskollärarnas roll har förtydligats enligt den nya läroplanen.
Uppdraget har förtydligats ytterliggare för personalgruppen. Förskollärarna har fått ett större ansvar vad gäller utvärdering och dokumentation. Handlingsplan för pedagogiska åtgärder ska skapas till förskolan Storken. Uppföljningar ska ske på varje arbetslagsmöte, samt i den individuella planeringen av personalen. All personal måste fullfölja uppdraget att utföra en fullständig dokumentation.
Pedagogiken behöver utvecklas på Storken.


FÖRSKOLEKLASS

Utvecklingsområde 1
MålÅtgärderUtfallFramtida behov?



SKOLA

Utvecklingsområde 1
IKT-satsning
MålÅtgärderUtfallFramtida behov?
Lärarna ska i sina pedagogiska planeringar uttrycka hur de integrerar IKT i undervisningen.





Lärarna ska variera undervisning och redovisning så att eleverna utvecklar sin digitala kompetens.
Avsätta tid till IKT-inspiration vid personalmöten och använda minst 4 dagar av kompetensutvecklingstiden till arbete med pedagogisk planering.

Workshops som behandlar metodisk mångfald ska vi ha.
Vi har haft IKT-inspirationsmöte var fjärde vecka på arbetslagsmötestid.
Lärarna har blivit betydligt bättre på att uttryck hur de integrerar IKT.


Det har skett mycket bra utveckling när det gäller lärarnas metodik och elevernas digitala kompetens har utvecklats mycket positivt.
Vi behöver fortsätta även nästa läsår med IKT-inspiration.

Vi ska stasa på mer IKT-inspiration med våra egna inspiratörer och även ta in kompetens utifrån.

Vi behöver fortsätta på samma vis.
Utvecklingsområde 2
Det pedagogiska ledarskapet.
MålÅtgärderUtfallFramtida behov?
Ny forskning om lärande genomsyrar elevernas lärande i klassrummet.

Kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt och i NO under året.Vi har haft dessa kompetensutvecklingar med gott resultat.Fortsätta med kompetensutveckling med ny forskning som grund.


FRITIDSHEM

Utvecklingsområde 1
IKT-satsning
MålÅtgärderUtfallFramtida behov?
Fritids eftermiddagsverksamhet ska innehålla ett val som innebär digital kompetensutveckling hos eleverna.En personal på fritids har gjort en skoltidning tillsammans med elever.
Det har fungerat bra.Skoltidningsverksamheten ska utvecklas vidare och växa.

Uppföljning av strategier för högre måluppfyllelse


De kommunala förskolorna och skolorna har tagit fram fem strategier för högre måluppfyllelse. Till strategierna hör ett antal kriterier. Enheten gör följande bedömning av hur väl verksamheten uppnår de olika strategierna. Infoga vid behov fler kolumner.
1 motsvarar Stämmer dåligt
2 motsvarar Stämmer ganska dåligt
3 motsvarar Stämmer ganska bra.
4 motsvarar Stämmer bra.

Pedagogiskt ledarskap

Det pedagogiska ledarskapet är idébaserat, mål- och resultatorienterat samt visionärt och förändringsinriktat. Det har fokus på skolans kärnuppdrag, alltså måluppfyllelse. Den pedagogiska ledaren söker dialog med personalen om mål, resultat, analys och utveckling. Ledord för strategin pedagogiskt ledarskap är idé, förståelse och kommunikation.
Kriterier för pedagogiskt ledarskap
Bedömning - rektor 2010//2011Bedöm-
ning – rektor 2011/2012
Bedöm-
ning med-
arbeare
2010/2011
Bedöm-
ning med- arbetare
2011/2012
förskola
1. Ledaren är i olika sammanhang tydlig med verksamhetens idé, mål och uppdrag

2

3

3,8

3,2

2. Ledaren fokuserar på strukturer, lärande kultur och meningsskapande sammanhang.

3

3

3,4

3,0

3. Ledaren använder en stor del av sin tid till observationer och samtal, vilket leder till ny förståelse och förändringsarbete.

3

3

3,0

2,6

4. Ledaren startar processer som leder till ett gemensamt utvecklande av verksamhetens idé.

3

3

3,5

3,0

5 Ledaren arbetar aktivt för att samtliga medarbetare engagerar sig i skolans utveckling.

3

3

3,1

3,0

6. Ledaren utvecklar ett ledarskap som i ord och handling gestaltar skolans bärande idé och värderingar.

2

3

3,2

3,2




Lärande organisation

Den lärande och professionella organisationen kännetecknas av en hög grad av ansvarstagande och ett stort inslag av kritisk granskning. Personalens lärande ligger till grund för möten och samtal. Ledord för strategin lärande organisation är samarbete, flexibilitet, framförhållning och utmaning.
Kriterier för lärande organisation
Bedömning - rektor 2010//2011Bedöm-
ning – rektor 2011/2012
Bedöm-
ning med-
arbeare
2010/2011
Bedöm-
ning med-
arbetare
2011/2012
förskola
1. Verksamheten är målstyrd och målen liksom de högt ställda kraven är väl kända.

3

4

3,2

3.3

2. Arbetet är utvecklingsorienterat och i arbetsprocessen är graden av självvärdering hög hos personal

2

3

3,4

2,8

3. Personalen är lösningsfokuserad och strävar efter att själv inom de givna ramarna ta ansvar för problem och svårigheter.

3

3

3,4

3,2

4. Aktuell och relevant forskning samt granskning av varandras praktik kompletterar egna erfarenheter när man diskuterar problem och fattar beslut om åtgärder och aktiviteter.

2

2

3,0

2,3

5. Personalen möter barnen/eleverna som individer med olika behov och förutsättningar, ger dem inflytande på en individuell nivå samt har högt ställda krav och förväntningar på dem.

3

4

3,2

3,5

6. Lärandet domineras av en pedagogisk och metodisk mångfald och arbetsformerna anpassas till elever och innehåll. Lärarna eftersträvar också en hög grad av samarbete

3

3

3,5

3,1



Mål- och resultatstyrning

I en mål- och resultatstyrd verksamhet är målen väl kända och styr arbetets innehåll och former. Uppföljning sker genom en kontinuerlig resultatredovisning. Analysen av resultaten ligger till grund för kommande åtgärder. Ledord för strategin mål- och resultatstyrning är uppföljning, analys och utveckling ledord.  
Kriterier för mål- och resultatstyrning
Bedömning - rektor 2010//2011Bedöm-
ning – rektor 2011/2012
Bedöm-
ning med-
arbeare
2010/2011
Bedöm-
ning med-
arbeare
2011/2012
förskola
1. Resultaten är väl kända hos ledare, medarbetare, barn/elever och vårdnadshavare.

3

3

3,7

3,0

2. Resultaten analyseras kontinuerligt på olika nivåer i skolans organisation, ledningsnivå, arbetslagsnivå, medarbetarnivå samt klassnivå.

2

4

3,8

3,2

3. Resultaten och analyserna styr resursanvändning och aktuella åtgärder och aktiviteter.

3

3

3.1

2,8



Metod- och kunskapsutveckling

En metod- och kunskapsutveckling är nödvändigt för att undervisningen ska kunna hålla hög kvalitet. I en framgångsrik skola ligger elevernas/barnens behov och verksamhetens resultat till grund för personalens kompetensutveckling. Ledord för strategin metod- och kunskapsutveckling är gedigen ämneskompetens, metodisk mångfald och forskning.
Kriterier för metod- och kunskapsutveckling
Bedömning - rektor 2010//2011Bedöm-
ning – rektor 2011/2012
Bedöm-
ning med-
arbeare
2010/2011
Bedöm-
ning med-
arbeare
2011/2012
förskola
1. Personalen anpassar och utvecklar sin metodik utifrån elevernas/barnens olika behov och förutsättningar.

3

3

3,4

3,2

2. Personalen fördjupar och förnyar sina kompetenser utifrån aktuell forskning och de krav elever/barn och samhälle ställer.

3

3

3,2

2,6

3. Personalens kompetensutveckling är resultatrelaterad och styrd av skolans ledning.

3

3

3,4

2,8



Inflytande och delaktighet

Elevers/barns inflytande och vårdnadshavarnas delaktighet är en framgångsfaktor i skolans arbete. Eleverna/barnen kan genom ett reellt och individuellt inflytande ta ett större ansvar för sina studier. Vårdnadshavarna kan genom delaktighet bli en viktig resurs i barnens skolgång. Ledord för strategin elevers/barns inflytande och vårdnadshavarnas delaktighet är positiva har högt ställda förväntningar, dialog och samverkan.
Kriterier för inflytande och delaktighet
Bedömning - rektor 2010//2011Bedöm-
ning – rektor 2011/2012
Bedöm-
ning med-
arbeare
2010/2011
Bedöm-
ning med-
arbeare
2011/2012
förskola
1. Varje elev har inflytande över sin IUP-process

4

4

3,7

3,6

2. Verksamheten har en god dialog med vårdnadshavare där man samarbetar kring problem och svårigheter

4

3

3,7

3,6

3. Vårdnadshavaren har kunskap om och är delaktig i sitt barns utveckling och lärande

4

3

3,8

3,4



.ANALYSER


Analys av resultat och bedömningar  

Analys utifrån ett historiskt och jämförande perspektiv.

Gemensamt
FörskolaVi på enheten anser att vi har hög måluppfyllelse vad gäller målen i Våga Visa, Lpfö och ALU. TRAS har genomförts i ett år, vilket har varit väldigt bra för verksamheten. Den nya reviderade läroplanen har verkligen implementerats vilket har gynnat verksamheten. Vi ser att alla lärare har ökat medvetenheten om betydelsen av stor språklig och social stimulans för barnen samt att fånga upp deras svårigheter tidigt.
Resultaten för Sjörövaren har sjunkit på vissa delar i kundundersökningen (ej inom samma områden för avdelningar).
Pilenenkäten för Storken visar mycket låga resultat och endast 59% av föräldrarna har svarat. Här har vi gjort insatser med ett föräldramöte, personalmöte och handlingsplan är påbörjad för att höja resultaten.
Vi behöver förbättra kommunikationen med föräldrarna på båda förskolorna, för att nå ut med de resultat vi uppnått, snabbt rekrytera en förskollärare och kock, samt utveckla pedagogiken på förskolan Storken.
Personalens planeringstid har inte fungerat tillfredsställande. Den nya organisationen till hösten, skapar bättre förutsättningar till ökad planeringstid.
FörskoleklassVi får mycket goda resultat på Pilen och på Våga Visa.
Vi har numer två av fyra lärare som har ferietjänst och som ska följa eleverna upp till och med år 3. De deltar betydligt mer i arbetet och planeringen med lärarna i år 1-3. Det är positivt men påverkar personaltätheten negativt.
SkolaResultaten i matematik är inte bra då det gäller att alla elever ska klara kunskapskraven. 2 elever i år 3 nådde ej kunskapskraven i matematik på de Nationella proven.
Vi behöver vara ännu mer noggranna med att ge rätt stöd till de elever som har sådana behov. Vi behöver satsa på matematik även i år och då med kompetensutveckling inom pedagogik och metodikområdet.
FritidshemVi har ett sämre resultat på det som är jämförbart åk 2 fritids.( PILEN)
Orsaken kan vara att det var mycket frånvaro bland personalen i arbetslaget kring åk 2. Samt att det fanns brister i strukturen/organisationen kring fritids.Strukturen är nu bra och i och med fritids nya organisation är det inte lika sårbart när personal är borta. Måluppfyllelsen har varit hög på fritids som helhet (åk 1-3)


Analys utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv.

GemensamtVi har fortsatt vår IKT-utveckling. Alla klassrum har activeboards och eleverna har egen dator från år 2 till år 5. Vi har 50 datorer till år F-1.
Samverkan mellan fritidslärare och lärare har inte fungerat tillfredsställande. Vi flyttar en fritidsavdelning till en studiehall och resursskolan Mimer flyttar in där de tidigare var.
Olweusutbildningen kommer att ytterligare fördjupa vårt värdegrundssrbete.
Vi behöver schemalägga samverkansmöten mellan lärare och fritidslärare.
FörskolaFörskolan har haft en ansträngd ekonomi, men trots det har måluppfyllelsen varit hög. Personalen har istället hjälpts åt för att ta in vikarier vilket varit positivt för ekonomin men minskat planeringstiden. Förskolorna saknar fortfarande utbildade förskollärare, eftersom det har varit svårt att rekrytera. IT-kompetensen har ökat hos personalen tack vare PIM-utbildning. Vi saknar tillgång till funktionsdugliga datorer och Ipads. Även pedagogiskt utmanande material saknas. Den inre miljön behöver förbättras med nya möbler på båda enheterna, då dessa är mycket gamla. Inköp av pedagogiskt samt språkligt utmanande material är gjort, men det behövs mer.
FörskoleklassKommunikationen med vårdsnadshavarna har utvecklats digitalt.
Personalen har kompetensutvecklat sig inom IKT.
Samarbetet med speciallärarna har ökat och det är mycket positivt.
Det pedagogiska materialet behöver ses över.
SkolaUndervisningen har utvecklats och den digitala kompetensen hos lärarna höjts. Det har varit problem med inloggning för många elever samtidigt vilket fördröjt utvecklingen ganska mycket. Vi har utvecklat klassidor för kommunikation med vårdnadshavarna. Vi har haft en kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt under året. Jag bedömer den som mycket lyckad och den kommer att ge mycket inför fortsatt arbete med ämnesintegrering och språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Vår satsning på LGR11 har gett oss betydande  kompetens inom pedagogisk planering och även bedömning.
Vi behöver komma igång på allvar med lärandet med digitala tekniker och till hösten ska nätverket vara fungerande för alla elever samtidigt. Vi behöver utveckla kommunikationen ytterligare både med klassidor och hemsida.
Vi behöver ytterligare utveckla ämnesintegreringen, det språkutvecklande arbetssättet och IKT-integreringen.
Vi behöver kompetensutveckling inom områdena bedömning, läs och skrivinlärning och matematik.
FritidshemFritidspersonal har fått vikariera mycket i skolan det har varit negativt för fritids.Det har försvunnit mycket planeringstid för fritids. Nästan all personal är klar med PIM-utbildningen och datorer används mer på fritids nu.Jag bedömmer att vi har tillräckligt med datorer och kunskap på fritids för att kunna nå IKT målen.Vad gäller lokaler så står vi inför en förändring.Fritids ska till HT 2012 byta lokaler.Det innebär att det behövs byggas om en del samt att köpa en del nya möbler


Analys utifrån ett organisations- och ledarskapsperspektiv.

GemensamtResultaten från strategin pedagogiskt ledarskap indikerar att det krävs än mer tydlighet kring verksamhetens ide’ och mål. Samma sak gäller för områdena skolans uppdrag, lärande kultur och strukturer. Observationer och samtal från ledningens sida är inte tillräckliga. Engagemanget från samtliga medarbetare måste öka. Självvärderingen behöver också öka. Forskningsbaserad  utveckling och granskning av varandras praktik är andra områden där resultaten är låga.
Vi behöver från ledningens sida vara än mer tydliga i dialogen med personalen.
Vi behöver också vara mer närvarande i verksamheten och ha mer samtal om den med personalen.
Vi behöver se till att engagemanget hos alla som arbetar på Kärrdalsskolan är mycket högt.
Vi behöver mer medvetet än tidigare göra självvärderingar.
Vi behöver bli ännu mer öppna och delge samt granska varandras verksamhet.
FörskolaResultaten har förbättrats tack vare tydlig och kontinuerlig resultatuppföljning från medarbetarna till ledningen.Personalen redovisar aktuella mål, aktiviteter, barnens tankar, samt resultat varje vecka till biträdande rektor.  Det behövs formuleras hållbara lösningar för att planeringstiderna ska kunna genomföras. Om dessa kan fungera är det en bra förutsättning för en lärande organisation. Personalen kan då kommunicera över arbetslagen på samma tid. Förskolan Sjörövarens organisation fick ändras på grund av de nyintagna barnens låga ålder. En svårighet är att intagningen av barn till hösten, oftast först är klar i slutet av april. Det är då mycket kort tid för planering av organisationen.
Till hösten sker en förändring på de båda förskolorna, som vi hoppas kommer bidra till en mer hållbar organisation och som håller längre än nu. Organisationen kring  personalens planeringstider kommer att förbättras till hösten.
Ledningen har varit tydlig med målen, uppdragen och kriterierna för både föräldrar och medarbetare.  
Barn i behov av särskilt stöd fångas upp tidigt tack vare TRAS, samt stöd av talpedagog och specialpedagog från kommunen. Detta har fungerat mycket bra.
FörskoleklassVi behöver öka tiden för gemensamma planeringar inom förskoleklassen. LGR11 behöver vi studera mer. Samverkan med lärarna på skola och fritids måste öka.
SkolaVi har inte tillräckligt med tid för gemensamma planeringar, samtal och reflektioner. Ämnesgrupperna har inte fungerat tillfredsställande.
Vi behöver skapa tid för  lärare att träffas och planera i olika grupperingar.
Vi behöver prioritera ämnesgruppernas verksamhet på ett bättre sätt.
FritidshemResultaten har försämrats något mot föregående år. En av orsakerna är att det inte funnits tillräckligt med planeringstid/mötestid. Fritids åk 1-3 har inte haft möjlighet att träffas tillsammans utan har haft olika planeringstider. Det har inneburit att det har varit svårt att samarbeta mellan avd samt att det har varit svårt för bitr rektor att leda verksamheten. Inför HT 2012 har detta setts över och planeringstiderna är nu schemalagda och prioriterade.


Analys utifrån ett inflytande- och mångfaldsperspektiv.

GemensamtVi har på skolan infört en ny organisation för utvecklingssamtal och hur individuella utvecklingsplaner skapas med hög delaktighet av eleverna. Det har varit lyckat. Vi har reviderat vår likabehandlingsplan då vi fick nedslag på den av skolinspektionen. Den är numera en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Elevhälsans arbete har förnyats under året och vår grupp innehåller numera en psykolog också. Vi har saknat en kurator på gruppens möten. Vi har brister i kommunikationen med all personal om elevhälsans arbete.
Vi behöver vara mycket tydliga med kommunikationen med vårdnadshavarna, speciellt på förskolorna.
Vi behöver skapa ny årlig  åtgärdsplan för vårt arbete med diskriminering och kränkande behandlig tidigt på höstterminen.
Vi behöver ordna så kuratorn är med på elevhälsans möten varje månad.
Vi behöver vara mycket tydliga med kommunikationen med personalen om elevhälsans arbete.
FörskolaVi har arbetat mycket med likabehandling och genusfrågor,samt att stärka barnen i deras könsroller. Förskolorna har också arbetat för att barnen ska våga säga vad de tycker och kunna sätta ord på sina känslor, samt respektera andra människor. Vi ser att barnen diskuterar annorlunda vad gäller könsroller och de är starkare som individer. De vågar uttrycka vad de känner och sina åsikter inför andra enskilda barn och även i grupp.
Barnen har tränats i att vara mer delaktiga i rutiner, medverkande vid planering och utvärderingar etc, vilket gett goda resultat. De är mer självständiga, klarar klarar mer i verksamheten och vill verkligen påverka.  
FörskoleklassVi behöver vara delaktiga i elevrådet så det blir ett F-2 elevråd. Vi behöver också arbeta för att utveckla de utvecklingssamtal vi startade upp förra läsåret.
SkolaVi har höga resultat även i år. Vi får lägre resultat i ett område och det gäller vårdnadshavarnas kunskaper och delaktighet i barnets/elevens utveckling och lärande.
Vi behöver utveckla vårt arbete med IUP-processen.
FritidshemVi arbetar aktivt med likabehandlingsplanen. Vi har inte nått alla våra mål i likabehandlingsplanen men målen är satta på lång sikt (tex. pojkar och flickor väljer könstypiska aktiviteter.) Vi arbetar med värdegrundsfrågor och genusfrågor dagligen. Fritidsverksamheten är bra på att se olika barns behov och det finns en hög kompetens.


Analys utifrån ett mål- och resultatstyrningsperspektiv.

GemensamtSkolinspektionen skriver att vi bedriver ett bra systematiskt kvalitetsarbete som omfattar uppföljning och utvärdering av resultat.
Vi behöver trots det bevaka detta område då resultaten av våra egna uppföljningar inte är lika positiva (se uppföljningen av strategier för högre måluppfyllelse)..
FörskolaPedagogerna har medvetet arbetat aktivt med att implementera våra mål från våra styrdokument och läroplanen. Målen har varit ett levande redskap i verksamheten. Alla pedagoger är väl införstådda med de mål och kriterier vi har för att utmana barnen i sitt lärande. Pedagogerna har medvetet jobbat aktivt med att synliggöra och tydliggöra våra mål och barnens lärande för föräldrarna.
Den pedagogiska dokumentationen måste förändras och förbättras, utifrån de nya rön som kommit från Skolverket.
Ledningsgruppen behöver följa upp fastighetens skötsel på ett tydligare sätt och kommunicera fastighetsfrågor med föräldrarna.   
FörskoleklassSvårt att använda Pilen för analys då resultaten är bra och likvärdiga förra årets resultat. Förskoleklassen har deltagit i Koltrastens arbetslagsmöten så där är analysen lik skolans.
SkolaVi har i år varit konsekventa med att följa upp och utvärdera ALU:n i arbetslagen. Varje månad görs detta. Trots det får vi låga resultat på att resultaten är kända och att de analyseras på alla nivåer.
Vi behöver arbeta för att alla nivåer bedriver att bra systematiskt kvalitetsarbete. Kommunikationen till all personal, elever och vårdnadshavare om vilka resultat vi når behöver bli bättre.
FritidshemEnligt resultat från PILEN kan vi bli bättre på att kommunicera fritds mål till föräldrar och barn.Bitr rektor behöver också förtydliga målen med personalen på fritids.Fritids borde ha en tydligare roll under utvecklingssamtal. Vi behöver också göra föräldrar uppmärksamma på den information som finns tex veckobrev,hemsida osv..Vi behöver och kommer att arbeta mer aktivt med uppföljning av olika utvärderingar och resultat.

UTVECKLING

Kortsiktiga förbättringsområden


Utifrån resultat, bedömningar och analyser ser enheten att följande områden behöver förbättras på kort sikt

GEMENSAMT FÖR HELA ENHETEN,

Åtgärd/ aktivitet 1Göra om pedagogiska utvecklingsgruppen till en grupp som ansvarar för marknadsföring och gemensamma aktiviteter för hela enheten. Gruppen ska träffas ca varannan månad men något mer i november och december.
Ansvarig Rektor
UppföljningDecember 2012 och juni 2013
Ansvarig för uppföljningRektor


Åtgärd/ aktivitet 2Matematiksatsning.
STL2.0 för lärare och förskollärare F-2.
Matematikverkstädernas arbete ska utvecklas vidare.
Matematik ska särskilt uppmärksammas när vi har ämneskonferenser och på halvdagarna. Mest i form av arbete med LGR11 och särskilt bedömning av elevernas förmågor.
Vi ska följa upp det nya läromedel vi satsat på detta läsår.
Ansvarig Rektor
UppföljningJuni 2013
Ansvarig för uppföljningRektor



          FÖRSKOLA

Åtgärd/ aktivitet 1Handlingsplan för förskolan Storken ska upprättas och genomföras.
Ansvarig Bitr rektor, rektor och personal
UppföljningUppföljning sker på varje arbetslagsmöte med personalen, en gång per månad. Med Anna Österman, pedagogisk utvecklare i kommunen, vid tre verksamhetsbesök under hösten, på personal- och avdelningsmöten, på föräldramöten, med ledningsgruppen.
Ansvarig för uppföljningBitr rektor och rektor.





FÖRSKOLEKLASS

Åtgärd/ aktivitet 1Vi ska fortsätta arbetet med utvecklingssamtalen. De ska få en tydligare profil för förskoleklassens elever.
Ansvarig Lärarna i förskoleklassen.
UppföljningJuni 2013.
Ansvarig för uppföljningLärarna i förskoleklassen.


Åtgärd/ aktivitet 2Den pedagogiska planeringen ska vi ägna mer tid till.
Ansvarig Rektor och lärarna på förskoleklassen.
UppföljningDecember och juni.
Ansvarig för uppföljningRektor och lärarna på förskoleklassen.


SKOLA

Åtgärd/ aktivitet 1Skolövergripande tema med rubriken miljö som ska ske under hela året och innefatta hela skoldagen. IKT och språkutvecklande arbetssätt ska integreras
Ansvarig Personalen  i arbetslagen Korpen, Koltrasten och Fritids.
UppföljningVarje månad på arbetslagsmöten.
Ansvarig för uppföljningArbetslagsledarna och personalen


Åtgärd/ aktivitet 2Ämnesgruppernas arbete ska struktureras och tydliggöras och tid för möten ska finnas och användas.
Ansvarig Rektor och lärarna.
UppföljningDecember 2012 och juni 2013
Ansvarig för uppföljningRektor och lärarna


FRITIDSHEM

Åtgärd/ aktivitet 1Utökad och strukturerad planeringstid/mötestid.
Ansvarig Ledning
UppföljningBitr rektor och medarbetare på fritids
Ansvarig för uppföljningBitr rektor


Åtgärd/ aktivitet 2Kompetens utveckling. Fritidsmetodik och pedagogik
Ansvarig Ledning
UppföljningBitr rektor och medarbetare på fritids
Ansvarig för uppföljningBitr rektor



.

Aktuella utvecklingsområden


Utifrån resultat, bedömningar och analyser har enheten valt ut följande prioriterade utvecklingsområden för läsåret 2011/2012:

GEMENSAMT FÖR HELA ENHETEN

Utvecklingsområde 1IKT-satsning
BakgrundKommunens och vår egen IKT-strategi.
Uppföljning och utvärderingar av vår IKT-utveckling.
MålUtveckling av vår användning av digitala medier så undervisningens och verksamhetens kvalitet ska höjas.

Alla barn/elever ska ha tillgång till dator/lärplatta 2013.
IKT-gruppen ska utvecklas.
Åtgärder och aktiviteterPersonalen på alla enheter ska öka sitt användande av digital teknik.
Kommunikationen med vårdnadshavare ska utvecklas genom att hemsidan utvecklas.
Personal från fritids och förskolan ska vara med i IKT-gruppens arbete.
Alla enheter ska ha fungerande trådlöst nätverk så barn/elever och personal ska kunna vara inloggade samtidigt.
Fler datorer/lärplattor ska införskaffas under vårterminen.
Ansvarig för åtgärder och aktiviteter Rektor, biträdande rektorer, IKT-inspiratör och IKT-gruppen.
UppföljningVarje månad på arbetslagsmöten
Ansvarig för uppföljningRektor och arbetslagsledarna

Utvecklingsområde 2Det pedagogiska ledarskapet
BakgrundAnalyser av de fem strategierna, kundundersökningen PILEN, medarbetarenkäter, egna utvärderingar
MålRektor skall vara en tydlig ledare när det gäller verksamhetens ide’ och mål.

Skolledningens dialog med personalen och närvaro i verksamheten ska öka.

Vi ska  se till att engagemanget hos alla som arbetar på Kärrdalsskolan är mycket högt.

Vi ska  mer medvetet än tidigare göra självvärderingar.
Öppenheten för varandras verksamhet ska öka.
Åtgärder och aktiviteterRektor ska vara tydlig med innebörden i de fyra ledorden lärande , trygghet, samarbete och kreativitet i kommunikationen med personalen,  eleverna och vårdnadshavarna.

Skolledningen ska göra fler besök hos personalen i deras verksamhet och ha fler dialogtillfällen än tidigare.

Samverkan och diskussionen på enheten ska vara positiv och optimistisk inför vår uppgift. Vi ska göra aktiviteter som stärker engagemanget hos personalen.

Uppföljning och utvärdering ska schemaläggas tydligare än tidigare. Personalen ska studera, delta i och granska varandras verksamheter på ett medvetet sätt.
Ansvarig för åtgärder och aktiviteter Rektor och skolledning. Personalen i vissa delar.
UppföljningEnkäter på olika nivåer, på arbetslagsmöten varje månad
Ansvarig för uppföljningKommunen, rektor, arbetslagsledarna


Utvecklingsområde 3Lärande organisation
BakgrundAnalyser av de fem strategierna och egna utvärderingar.
MålSystematiskt kvalitetsarbete ska genomföras på alla nivåer.

Kommunikationen om de resultat vi når ska bli bättre.

Kommunikationen med vårdnadshavarna, speciellt på förskolorna, ska bli tydligare och frekventare.

Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ska utvecklas.

Elevhälsans arbete ska utvecklas.
Åtgärder och aktiviteterElever och personal ska engageras mer i det systematiska kvalitetsarbetet.

Elever, vårdnadshavare och personalen ska informeras om våra resultat på ett mycket tydligare sätt. Hemsida, klassidor, föräldramöten, marknadsföring och personalmöten är forum där informationen ska ut.

Informationen med vårdnadshavarna på förskolorna ska finnas på ett ställe och den ska komma betydligt oftare.

Vi ska göra ny årlig  åtgärdsplan för vårt arbete med diskriminering och kränkande behandlig tidigt på höstterminen.

Vi behöver vara mycket tydliga med kommunikationen med personalen om elevhälsans arbete.

Kurator ska vara med på elevhälsans möten.
Ansvarig för åtgärder och aktiviteter Rektor och biträdande rektorer.
UppföljningVarje månad på ledningsgruppsmöten
Ansvarig för uppföljningRektor


FÖRSKOLA

Utvecklingsområde 1IKT-satsning
BakgrundEftersom vårt datasystem görs om, så behöver personalen utbildning.
MålAtt personalen kan hantera Googlefunktionen.
Åtgärder och aktiviteterPersonalen ska få utbildning vid ett par tillfällen med vår IKT-ansvarige.
UppföljningEfter utbildningens slut.
Ansvarig för uppföljningBiträdande rektor


Utvecklingsområde 2 Det pedagogiska ledarskapet
BakgrundVi har haft två träffar mellan förskola och förskoleklassens personal dokumentationsarbetet på förskolorna och vill utöka samarbetet.
MålUtöka samarbetet mellan förskola och förskoleklass.
Åtgärder och aktiviteterHa fyra möten per år för förskollärarna i förskoleklassen och ansvariga för 5-åringar på förskolan.
Ansvarig för åtgärder och aktiviteter Biträdande rektor, för organisering av möten, uppföljning samt    
dokumentation.
UppföljningEfter varje möte och efter ett läsår.
Ansvarig för uppföljningBiträdande rektor, samt ansvarig personal.

BakgrundNya direktiv från Skolverket ger förskolan i uppdrag att förändra den pedagogiska dokumentationen i förskolorna.
MålKvaliteten på den pedagogiska dokumentationen ska höjas.
Åtgärder och aktiviteterTid för planering ska utökas. Sjörövarens nya organisation till hösten, skapar mer utrymme för planering. Storken ska också ges fler tillfällen för planering. All personal ska dokumentera barnens lärande i deras “Minnespärmar”. Förbättra dokumentationsarbetet på förskolorna.   
Ansvarig för åtgärder och aktiviteter Biträdande rektor och förskollärarna
UppföljningUtvärdering under olika mötestillfällen under året.  
Ansvarig för uppföljningBiträdande rektor och förskollärarna

Utvecklingsområde 3 Lärande organisation
BakgrundDen nya läroplanen ger oss i uppdrag att arbeta mer med ma/no/teknik. Vi behöver lägga ned mer arbete på dessa områden och fördjupa kunskaperna hos personalen och barnen.
MålKvaliteten i  ma/no/teknikundervisningen förstärks
Åtgärder och aktiviteterPersonalen planerar in ämnena i det tematiska arbetet, diskutera på pedagogiska forum, personalkonferenser etc. Vi ska använda oss mer av de specialkompetenser som finns i personalgruppen, göra studiebesök etc.
Ansvarig för åtgärder och aktiviteter Förskollärarna, bitr rektor
UppföljningPå arbetslagsmöten, personalkonferenser och på individuell planeringstid
Ansvarig för uppföljningBitr rektor och förskollärarna




FÖRSKOLEKLASS

Utvecklingsområde 1IKT-satsning
Bakgrund

Kommunens och vår egen IKT-strategi.

Uppföljningar och utvärdering av vår IKT-utveckling.

MålAnvända digital utrustning och digitala metoder i verksamheten.
Åtgärder och aktiviteterUnder 2013 ska fler datorer skaffas till förskoleklassen.
Lärarna och förskollärarna ska gå på kompetensutvecklingen STL2.0
Ansvarig för åtgärder och aktiviteter Rektor och lärare.
UppföljningFöljs upp varje månad på a-lagsmöten.
Ansvarig för uppföljningRektor och lärarna.

Utvecklingsområde 2Lärande organisation
BakgrundVid utvärderingar under året har framkommit att vi behöver mer planerad samverkan med fritidshemmet..
MålÖka samverkan mellan lärarna på förskolan och fritidshemmet.
Åtgärder och aktiviteterSamverkan har lagts in i schemat för båda verksamheterna
Ansvarig för åtgärder och aktiviteter Rektor och lärarna.
UppföljningDecember och juni.
Ansvarig för uppföljningRektor och lärarna.


SKOLA

Utvecklingsområde 1IKT-satsning
BakgrundKommunens och vår egen IKT-strategi.
Uppföljning och utvärderingar av vår IKT-utveckling.
MålHöja kompetensen hos lärare.

Utveckla pedagogisk planering.
Åtgärder och aktiviteterLärare F-2 ska delta i kompetensutvecklingen STL2.0 under läsåret 2012/2013.

I den pedagogiska planeringen ska IKT integreras i alla ämnen.
Undervisningen ska varieras så digital kompetens utvecklas.
Ansvarig för åtgärder och aktiviteter Rektor och lärarna.
UppföljningVarje månad på arbetslagsmöten.
Ansvarig för uppföljningRektor och arbetslagsledarna.

Utvecklingsområde 2Det pedagogiska ledarskapet
BakgrundAnalyser av de fem strategierna, kundundersökningen PILEN, medarbetarenkäter, egna utvärderingar
MålUtveckling av IUP-processen.

Utveckla våra rutiner.
Åtgärder och aktiviteterKompetensutvecklingen på studiedagar och “halvdagar” ska till stor del handla om bedömning.
Vi fortsätter vårt arbete med elevernas delaktighet i utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan.

Rutingruppen intensifierar sin verksamhet. Möten varje månad.
Ansvarig för åtgärder och aktiviteter Rektor och lärarna.
UppföljningDecember 2012 och juni 2013.
Ansvarig för uppföljningRektor

Utvecklingsområde 3Lärande organisation
BakgrundAnalyser av de fem strategierna och egna utvärderingar.
MålEffektivisera arbetslagens arbete.

Utveckla arbetslagsledarnas arbete.

Arbetet ska vara utvecklingsorienterat och graden av självvärdering hög.
Åtgärder och aktiviteterFyra-veckorscykeln vi använt för arbetslagsmötenas innehålli ska följas mer strikt än tidigare.

Arbetslagsledarna ska ha 2-3 längre planeringsmöten med rektor
under terminen förutom det veckovisa mötet..

Upföljning, utvärdering, analys och revidering av arbetsområden
och olika projekt ska genomföras regelbundet under året.
Ansvarig för åtgärder och aktiviteter Rektor, arbetslagsledarna och personalen.
UppföljningJuni 2013
Ansvarig för uppföljning

Rektor.



FRITIDSHEM

Utvecklingsområde 2Det pedagogiska ledarskapet
Bakgrund För att kunna erbjuda fler aktiviteter att välja mellan på fritids behöver vi jobba åldersintegrerat åk F-3.
MålSkapa en mer åldersintegrerad och varierad fritidsverksamhet
Åtgärder och aktiviteterGemensamma möten 1 gång i veckan åk F-3. Utökad planeringstid. Vi kommer att ha verksamheter som exempelvis Fritidstidning, Pyssel och skapande och utegrupp.
Ansvarig för åtgärder och aktiviteter Bitr rektor och medarbetare på fritids
UppföljningGemensamma möten veckovis och utvärdering månadsvis
Ansvarig för uppföljningBitr rektor och medarbetare på fritids