Av gammalt har fiske och sjöfart med egna skutor haft stor betydelse i Tjärlax.
Fiskehamnen vid Granön används ännu idag av fritidsfiskare.
Utanför Storskatan är vattendjupet stort och av gammalt har en viktig farled gått här. På bilderna nedan kan man se hur landstigningen ökat strändernas area och bildat nya klippor. Tidskillnaden mellan bilderna är 70 år och under den tiden har landhöjningen varit ca. 60 cm.
Storskata 1933 Storskata 2003 Från år 1442 härleder sig det äldsta i skrift bevarade omnämnandet om vår by.
År 1442 var det ett stort tvistemål angående råsträckningen mellan Tierwelax
(Tjärlax) och Nämpnäs byar.
År 1786 fastställdes den slutgiltiga råsträckningen, som gäller ännu idag.
Bakom namnet Tjärlax finns många teorier angående namnets uppkomst. En del
tror att det härstammar från finska Tervalahti eller laksi (trots att alla ägo-
och terrängnamn har svenska ursprung). En senare uppfattning är från byns
första innehavare som hette Tjälve. Troligen i kombination med den rika till- gången på lax. Efter Tjälves laxfiskeplats:
år 1442 Tierwelax år 1750 Tjerlax år 1793 Tjärlax
År 1546 fanns endast två skattsskrivna bönder i byn. Samma år började Gustav Vasa skattlägga alla bönder.
Då skrevs Back (Backfolk - Västerback) hemman in under Väster Kalax. Så egentligen fanns det tre hemman i Tjärlax år 1546, 1. Norrgrann - Södergrann, 2. Herrmans, 3. Back. Skatten betalade man som det ser ut i bolag i Tjärlax by. Så sannolikt fanns det 4 hushåll eller hemman i byn år 1546, Norrgrann, Södergrann, Herrmans och Back (Backfolk – Västerback). Uppskattningsvis fanns i Tjärlax by 10 fullvuxna och ett antal barn i mitten av 1500-talet. Korrigerad med tacksamhet efter Rafael Nissfolk's email. Kungen bland
alla Närpesskeppare och båtbyggare var och förblev Jöns Jopsson på
Norrgrann hemman i Tjärlax. Han hade själv endast år 1550 levererat båtar till Stockholm och torde sedan vid sitt skeppsbyggeri ha byggt större båtar på beställning. Inom hela Nedre Satakunta skatteområde
fanns ingen bonde med så stor förmögenhet. I
Silverskatteregistret för år 1571 är hans hemman upptaget till ett
värde av hela 663 mark. På kistbottnen hade han dessutom 230 mark i reda pengar, vilket belopp i och för sig motsvarande värdet av ett
stort hemman. Han hade 20 kor och 40 får samt 6 hästar. Men det var inte detta stora kreatursbestånd, som enbart gett honom de stora förmögenheterna. De samlade rikedomarna var givetvis resultat av hans
egna och förfädernas omfattande affärsverksamhet. Hemmanets totala
areal omfattade 1 1/2 mantal jord och skog. När Närpes nya kyrka byggdes år 1435 skänkte hans förfäder en nattvardskalk till kyrkan i rent äkta silver om 300 lods vikt. Vid ett inbrott i kyrkans
sakristia någon gång under 1600-talet stals hela kyrksilvret och är
ännu idag på villovägar. Det enda minne ättlingarna på Norrgrann har av sina förfäders silverdonation 1435 är en liten "åkerlapp" jord, som kyrkan avstod i Tjärlax by som ett tack för den generösa silvergåvan. Uppgifter om donationen finns i Närpes församlings kyrkoarkiv. Donator av
kyrksilvret torde vara Henrick Kuss i Tjärlax som år 1442 tvistade med Jop Gudze om rån mellan Tjärlax och Nämpnäs byar. Under en process mellan kyrkoherden Elias Holmius och Jöns Jopssons barnbarn 1664 om "tre spanland kyrkojord i Tjärlax, förlorade kyrkoherden målet, sedan Jöns Jopssons barnbarn framhållit att jorden skänkts till deras förfäder när kyrkan byggdes (1435) för den natttvardskalk förfäderna givit kyrkan. Utdrag ur domprotokoll för år 1664. Under Stora Ofreden (hösten 1714) förliste några skutor ur den ryska flottan utanför Storskatan, närmare bestämt vid Svarthällan. Man har i flera års tid an- ordnat marinarkeologiska dykläger i dessa vatten. Områdena är fredade för all dykning, men är tillåtna i dessa former. Till de fredade dykområdena hör Finnviken, Skatskärsviken, Storskatkobban "Isak", Svarthällan och Svartstenen samt en del vid Truthällan (Kalax). Den lokala dykföreningen Scuba -77 rf i Närpes och Bothnia Navalis rf står för huvudarrangemangen vid de marinarkeologiska lägren. Man har hittat alltifrån druvhagel av bly till kanonkulor, uniformsknappar och vapen. Man har även hittat en fullstor kanon. Kanonen finns till påseende i Närpes stadshus. Läs mera på: www.starsoft.fi/bothnia/artikkelit.html under rubriken "ombord på skampavojan". Viktiga datum i byn: På 1700-talet infördes hemmansnumreringen
År 1709 blev Kaldon skären tillhörande Nämpnäs
På 1760-talet började potatis odlas i byn
År 1815 förliste den sista gemensamma byskutan
På 1850-talet började havre odlas i byn
På 1860-talet byggdes vägen ut till Granö udde
På 1870-talet började emigrationen till Amerika På 1870-talets slut byggdes skolstugan På 1880-talet togs första handdrivna tröskverket i användning I juni 1889 uppfördes Storskat bastun med lagarbete. Den brannhärjades, men
återuppbyggdes år 1935 och övergick senare i privat ägo
28.09.1898 inleddes folkskolverksamheten i gamla skolstugan med Arthur
Magnusson till lärare
År 1899 nya skolbyggnaden öppnades
År 1902 köptes första cykeln till byn av Josef Vesterback
15.09 1902 anställdes Johan August Södergrann som lärare vid folkskolan
13.07 1907 byns första tröskverk 18.08 1907 första lokomobilen År 1909 syntes älgspår för första gången i Mässliden i Tjärlax År 1910 byggde ryska militären det s.k Rysstornet på Sandeback. Tornet
byggdes om år 1979, men finns inte längre kvar
År 1910 köptes den första båtmotorn "Vickström" av Oskar Silfversten
År 1910 byggdes telefonledning År 1918 påkopplades elström till de flesta gårdarna i byn 04.10 1923 uppenbarade sig en tysk spritbåt utanför Kaldon
År 1923 från fårskallet i Tjärlax (nedan).
Fårskallet eller fårskillning var en återkommande händelse i byn på hösten, när
fåren skulle "skallas" hem. Från varje gård skulle en person delta, som enligt en
gammal sed alltid försiggick på "mitjelsmässmåndain". Skallfolket samlades
och rodde ut till "Storskat baston", där de landsattes. Hela dagen drevs fåren
ihop med rop och hojtanden. De hopskallade fåren föstes sedan till byns gemen-
samma skallarkätte, som fanns belägen vid dåvarande "Vecktar gålin". Här kunde
man söka rätt på sina egna får.
1915-1994 hade byn en egen bybutik ”Tjärlax handlin”
År 1945 bildades Tjärlax Marthaförening
År 1946 bildades Tjärlax Jaktförening
13.03 1949 Tjärlax cirkelsåg bildades År 1950 första motorcykeln köptes till byn av Elis Engman År 1951 byggdes första sommarvillan i byn av K. J Övergård År 1952 köptes första personbilen till byn av Albinus Halle´n År 1955 första utejulgranen vid Trekanten. Den tänds fortfarande varje år. År 1961 fångades en tumlare i Konrad Rådlands ryssja År 1961 första tv-apparaten köptes till byn
År 1965 inköptes folkskolan av Bygårdesföreningen och började härefter kallas
Tjärlax Bygård
År 1972 startade Vikens Mink samt Rolf Norrgranns rävfarmnng
År 1972 kopplades Närpes vatten in till alla hushåll År 1972 första snöskotern i byn År 1976 första diskmaskinen År 1978 restes dom två tv-masterna i byn År 1981 påträffades en bäverdamm i träskbäcken År 1981 Tjärlax camping öppnades i juni och på hösten invigdes vandringsleden År 1982 första fyrhjulsdrivna traktorn År 1984 björnspår observerades på Granö
År 1992 muddrades farleden på ca en km sträcka genom Storskatsund.
Farleden blev 40 m bred och ca 4 m djup. Nästan 2000 kubikmeter
muddermassa transporterades bort
13.10 1994 gatubelysningen togs i bruk. Den hade byggts på talko av byns män 22.05 1995 invigdes Niagarabron
08.09 2006 fibernät till 56 hushåll, Digital TV och snabba dataförbindelser är
tillgängliga för alla hus med fast bosättning samt även till några
fritidshus
15.01 2009 Tjärlax egen hemsida blev färdig och officiell 07.04 2009 Renoveringen av stora festsalen i Tjärlax bygård blev färdig
|
