”Joh. E. Thorin”, som han skrev sig med tidens typiska förkortningar, var folkskollärare och fotograf. Trots placeringen i Åtvidaberg, en smula vid sidan om allfarvägarna, var han ingalunda okänd på sin tid.

Med Turistföreningens tävlingar som gradmätare kan man notera hans förstapris år 1900, tredjeplaceringen 1902, delad med Borg Mesch, och ett stort resestipendium två år senare.

Han höll sig också framme i utställningssammanhang och deltog i de flesta av de stora fotografiska utställningarna, från Industripalatset i Stockholm 1894 till den Första nordiska på Konstakademien 1920.

Därtill var han länge aktiv inom fotograforganisationen SFF. Han drev länge och utan gehör tanken på en kooperativ inköpsorganisation och man möter honom ofta på de gruppbilder som alltid togs på de kollegiala sammankomsterna.

Basen för hans verksamhet var porträttateljén i villan bredvid kyrkogårdsmuren i Åtvidaberg. Där hade han etablerat sig 1892 med hjälp från ortens godsägare, politikern Theodor Adelswärd som drev gruvbrytningen i Åtvidabergs Kopparverk och startade Åtvidabergs Industrier. Genom honom fick Thorin ett gigantiskt uppdrag att dokumentera hela godset Adelsnäs, från slottet till den minsta torpstugan. Det följdes att ett motsvarande uppdrag från granngodset Bjärka-Säby.

På vardera stället tog han upp emot 2 000 plåtar och frågan är om dessa dokumentationer har någon motsvarighet i landet.

Arkitekturen skkildras med en känsla för ljus och rum som får ladugårdsinteriörerna att likna katedraler. Godsens enlandskap skildar han i pastoral vila. De underlydande familjerna avbildas i välarrangerade grupper och till och med djurbesättningarna katalogiseras i bild.

I dessa uppdrag fick Thorin spela ut hela sitt register som fotograf. Han var naturlyriker med skira björkar som ett favoritmotiv. Han var dokumentarist, vilket också visades upp i Blekingebilderna som tillkom under hans stipendieresa, och han var en ovanligt begåvad arkitekturfotograf.

De bilder han ställde ut i mer konstnärliga sammanhang var oftast naturstudier, som aldrig begagnade konstnärtidens extremaste uttryckssätt.

Biografi från Östgötabild:

Johan E Thorin föddes 1862 i Tranås. Han kom till världen som part i en trillingskara. Totalt bestod familjen av 12 barn. Fadern var folkskollärare, vilket även Johan examinerades till 1885.
  Från 1887 uppehöll han sig i Södertälje som vikarierande lärare. Där kom han i kontakt med fotografen Gösta Planting-Bergloo. Ett sammarbete uppstod som lärde Johan att fotografera och även gav honom möjlighet att dryga ut läraryrkets låga förtjänst.
  År 1890 utannonserades en lärartjänst vid Anderssonska skolan i Åtvidaberg. Johan blev antagen och väl i Åtvidaberg inledde han en ivrigt dokumentation av sin nya hembygd. Hans första ateljé stod färdig 1892, belägen i källaren i den gamla Klockargården. År 1908 stod en ny och arkitektritad ateljé färdig på Slevringevägen.
  Vid sidan av lärargärningen blev snart Johan en erkänd fotograf. Tidigt medlem i Svenska fotografers förbund medverkade han i en mängd publikationer med sina illustrationer men även med artiklar.
  Hans efterlämnade samling består av omkr. 12.000 plåtar. Vid sidan av sina stämmningsfulla porträtt- och landskapsbilder bör hans dokumentation av godsen Adelsnäs och Bjärka Säby lyftas fram. Större delen av Thorins samling är genom kommunens försorg skänkt till Åtvids hembygdsförening. Dokumentationen av Bjärka Säby och dess underlydande bebyggelse är skänkt till Östergötlands länsmuseum av agronom Oscar Ekman.

Han dog 1930.