Drottningen bestämmer själv om hon skall lägga ett ägg som skall bli en hona genom att använda spermier som hon förvarar i en ficka i sin kropp från parningsleken. Eller om hon skall lägga ett ägg som skall bli en hane genom att inte använda spermier. På detta sätt kan hon bestämma om stacken skall växa i storlek eller om hennes gener skall sprida sig till nya stackar genom drönarna. Arbetarna bestämmer genom val av föda om den växande larven skall bli en drottning eller arbetare. På detta sätt kan arbetarna bestämma om stacken skall växa i storlek eller om deras gener som är släkt med drottningen skall sprida sig till nya stackar genom nya drottningar. Hela myrsamhället bygger på att arbetarna är släkt med drottningen och därigenom släkt med de ägg som drottningen lägger. Här följer ett släktskapsindex mellan medlemmar i ett myrsamhälle. 
Ur Myrans genetik så följer något spännande släktskap. En arbetsmyra är mer släkt med sin syster som är drottning än sin mor som är drottning. Den biologiska meningen med livet är att sprida sina gener. En arbetsmyra delar hälften av sina gener med sin mor och tre-fjärdedelar med sin syster. En arbetsmyra delar hälften av sina gener med en son-drönare, i de fall som hon kan lägga obefruktade ägg.
Vad det faktiskt betyder är att en arbetsmyra borde satsa på att skaffa
sig många systrar vilket också sker. En myra är inte medveten om
genetik och inte heller det naturliga urvalet som ser till att det blir
så.
Det naturliga urvalet: de arbetsmyror som skaffar sig systrar gör att sina egna gener lever vidare i kroppar som skaffar fler systrar och de arbetsmyror som inte skaffar systrar gör att sina gener inte lever vidare i lika många upplagor som de som skaffar systrar
KromosomantalMyror ett haplo-diplo könsbestämmingssytem. Vilket innebär att ett ägg som fertiliseras av spermie blir en hona medan ett ägg som inte fertiliseras blir en hane. Hanar kallas även drönare, de har en uppgift och den är att para sig med en drottning sedan dör dem. Drottningen har en ficka som hon sparar sperma från en eller flera kopulationer under hela hennes livstid. Drottningar har vingar så de kan flyga från sin födelseplats och drönarna har vingar så de kan hitta en drottning som flyger. När drottningen har parat sig så tappar hon vingarna och letar efter en plats att lägga ägg. Drottningen bestämmer om hon skall använda sperma för att befrukta sina ägg.
Det finns undantag då drönare utvecklats ur befruktade ägg. Fenomenet har studerats hos tambiet. I de fall där den diploida hanen inte blir steril så leder hans spermier till en triploid avkomma som dödas av de andra bina.4). CSD (complementary sex determination) fungerar enligt följande:5)
Kromosomantalet hos myror varierar mellan 3 → 84 6)i enkeluppsättning (Haploid).
Människan har 23 kromosomer i enkeluppsättning som jämförelse.
1)
The ants, figure 4-1, omvandlat till tabell
4)
The dice of fate: the csd gene and how its allelic composition regulates sexual development in the honey bee, Apis mellifera
|