 Läs här om muséets tillkomst
Interiör från Toftastugan
Allmogebåtens dag 2012
Onsdagen den 6 juni firar vi Allmogebåtens dag i Kovik mellan klockan 11 och 16 i ett samarrangemang mellan museet, Koviks Fiskareförening och Föreningen Träibatn. Om vädret medger det blir det uppvisnings- eller tävlingssegling. Det kommer också att finnas möjligheter att prova på att segla, ro eller bara åka med i någon av Träibatns gotlandssnipor. Flytvästar finns för stora och små. Kaffeservering och öppet hus i museet. ALLA VÄLKOMNA!
Förbered dig för besöket genom att läsa Henry Ahlqvists beskrivning av de gotländska allmogebåtarna (klicka här).  Fiske i Koholmswijck (år 1701):
Med not och nät kan fångas fisk av gäddor, abborre och mört
Detta och en hel del annat framgår av Jakob Ronstens nyligen utgivna bok Gotländska gårdar och ägor kring år 1700. Boken innehåller ett särskilt kapitel om det tidiga 1700-talets gotländska fiske. En medföljande CD-skiva innehåller 3300 sidor med detaljerade (och sökbara) uppgifter om de gotländska gårdarnas kartläggning och skattläggning.
Allt om fiske i SAOB 1924
Läs förklaringarna och definitionerna i Svenska Akademiens Ordbok ( klicka här )
Bilder från föreningens årsmöte 2011
 Ingvar Larsson, Fårö. Uppskattad föredragshållare.
Foto Kerstin Florin
 Sedvanlig årsmöteunderhållning. Foto Kerstin Florin För strömmingsfisket funnos 645 st. båtar och för torsk- eller annat hafsfiske 926 st. båtar (1869)
Läs utdrag ur landshövdingarnas femårsrapporter om fisket 1817-1905 (klicka här)
Aron u David ei Strandbodi
Vad gäller om upphittade och övergivna båtar?
"Fick man nyfångade och stekta flundror med spenat på midsommarafton då var allt i sin ordning"
Läs Henry Ahlqvists skildring av fisket vid Blåhäll vid 1920-talets slut (klicka här)
Skötsel av kulturvärden i odlingslandskapet - skötselråd för strandbodar
På Riksantikvarieämbetets webbplats finns två faktablad om hur man på bästa sätt sköter om en sjöbod/strandbod på Öland och Gotland: B13a Sjöbodplaner respektive B13b Strandbodar.
Forneldars natt 2011 För andra gången firades "forneldars natt" på stranden intill Kovikskapellet lördagen den 27 augusti. Fotografiet taget av PE Ericksson visar klockringning av Sven Ahlgren. Läs om 2010 års firande i Gotlands Hembygdsförbunds tidskrift Spördagar nr 2, 2010.
 Fisket har varit klent i sommar (1889)
"Ja skall talum att strandi har de vart faslit klaint bäi i summar, helst hjär bäi Nabbu u Djaupdöi, de har int blitt någentingg strämmingg hail summan, så att fiskrar har int kunt fiskföid si själv en gangg, äutn sumbli har matt ste u så kaupt sild. Ja, de har int vart mair än a par träi netar sum sumbli har hatt en 20-30 ti valar, men annars så har de ret vart stain åide. Men Far har fiskföid uss hail täidn i summar läikväl me tåskä, han har mästn vart ner en dag i viku pa tåsken, u sumbli dagar har än ret fat väl tåsk, inimot tjugå stäigar, (sumbli dagar) så att vör har bigåt uss retr bra me fisk så att vör har slipp u kaupt någ läikväl undar hail täidn, u de har ret vart duktur tåsk sumbli dagar (stäurar u tjåckar). Ja, mest ont av kan en ha av de fattie arbetskalar sum skall förtjän sitt bäi strandi, di har värst av de di, sum skall arbet u far ill där u int fa någe. Ja ja, de jär riktut tråkut för dairäs räckningg. Men har de blitt någen val så har de vart äutmärkt goar strämmingg, han har vart innalit faitar u goar så att han har vart mik bättar än kyt." Utdrag ur Fäi-Jakås fyst brevi, Gotlandsbonden Jakob Karlssons tjugo första brev till Mathias Klintberg 1889-1890, Ödins Förlag AB, 2000. Brev nr 8 den 14 juli - 1 september 1889. Storm, kask och källingar "I gamle täidar da lag di hajl summan yvar, da var de liv där äute da, u da händ e si, dem fick gär brännväin själve, vittja, koke, källingar uppe i lande sum kok brännväin, u när di da fick n kutting da for dem äut ti hålmen, u så säld dem kaffihalvar. De var fem kast strämming för halvu, u när de da blaj stårm u gubbar var sugne pa n kask, så gick de mang halvar åt. Iblant kund em fa fiske i ått dagar förrn di blaj kvitt källingi."Fyrmästare Frans Sidén (1877-1957) berättar för Ingemar Olsson om fiskarelivet på Östergarnsholm Gunnar Sillén vid Sjöfartsmuseet i Slite har konstruerat en pappersmodell av fiskerimuseet i skala 1:250. Modellen finns att beskåda på bildrum.se/cutout.htm Den som vill ha en egen modell kan beställa klippark och bygganvisningar från bildrum@bildrum.se. Fiskelägesforum Gotlands kulturarvsråd har en innehållsrik webbplats - kulturarvgotland.se - med bland annat ett stort antal gamla fotografier över fiskelägen och fiskebåtar. I maj 2004 utlystes ett fiskelägesforum i syfte att skapa dialog mellan olika intressenter kring fiskelägesfrågor. Kontaktperson: Jörgen Renström, Gotlands museum. Regelbok för fiskelägen? Länsmuseet på Gotland (numera Gotlands museum) övervägde för ett antal år sedan att skapa en regelbok för vad man kan eller inte bör förändra i de gotländska fiskelägena (klicka här). Något beslut i denna riktning har ännu inte fattats. Lanthamnar - fiskelägen - hamnordningar Tryggve Siltbergs beskrivning av Lanthamnar på Gotland och hamnordningar i Sverige, Danmark och på Gotland återges här i något nedkortat skick. Texten, som ingår i antologin Kust och Kyrka på Gotland, är tidigare publicerad i Arkiv på Gotland (Vol. 7, 2010, sid 299-364). Läs om Ars fiskeläge 1630; Fiskelägenas hamnrätt och hamnfogdar; Garnströmmingsavgifter och fiskets skatteläggning 1747; Strandägarnas fiskerätt; Fiskelägenas tillgänglighet och mycket annat. Fiskelägen av riksintresse Riksantikvarieämbetet har identifierat elva fiskelägen som i särskilt hög grad speglar gotländsk tradition: Sigsarvestrand och Häftings stadar i Hangvar, Agbod i Gothem, Hammars i Norrlanda, Grynge i Gammelgarn, Vitvär i Ardre, Hus i Rone, Holm i Vamlingbo, Valbybodar i Fröjel, Kovik i Sanda och Gnisvärd i Tofta socken. Dessa fiskelägen har ofta rötter i förhistoriska hamnlägen, består av bodar från 1600- till 1900-talet samt är byggda för redskapsförvaring och tillfällig övernattning för det husbehovsfiske som Gotlands bönder fordom bedrev då alla hade tillgång till stranden. Fiskelägena är inbördes olika, med oftast träbodar på västra och norra Gotland och stenbodar på östra och södra Gotland. De äldsta bodarna är byggda i skiftesverk eller knuttimring med gavelingång och faltak, de något yngre i sten med flistak på södra Gotland, de yngsta i resvirke med spån- eller papptak. Till fiskelägena hör båtlänningar eller bryggor, gistgårdar/braidningar för nättorkning, lysstänger med mera.  TACK FÖR BESÖKET. VÄLKOMMEN ÅTER!
< Sidan senast uppdaterad 6 maj 2012 > |
