 Hela Sveriges Limerickar är en jätterolig
presentbok! Enligt en recensent innehåller
den många guldkorn, fin layout och snygga
illustrationer. För snabb leverans köper Du
bäst boken via direktlänken
Boken finns nu upptagen i aktuell upplaga av Nationalbibliografin med texten nedan
Ännu en gång varmt välkomna till min nya limericksida!
limerick
En femradig skämtvers av brittiskt ursprung. Rad 1, 2 och 5 består av tre betonade stavelser och rimmar inbördes liksom rad 3 och 4, bestående av två betonade stavelser. Ett vanligt mönster är att rad 1 presenterar en person och hans eller hennes hemvist. I rad 2 ges en karakteristik eller tecknas en situation. Detta utvecklas i de följande raderna, med en överraskande effekt i rad 5, komisk, absurd, vågad eller rentav skabrös. Rad 1 slutar ofta med ett ortsnamn men detta är ej nödvändigt. Absurditeten fanns redan hos den förste berömde utövaren, Edward Lear, som dock aldrig själv använde benämningen limerick.
 Edward Lear
rugbytraditioner.
Inom engelskspråkig litteratur finns ett stort antal limerickpublikationer. Bland andra skrev poeten och litteraturkritikern Swinburne(1837-1909) en del limerickar och från Irland finns många samlingsutgåvor, bl.a. "Best Irish Limericks", en diger utgåva av Tony Butler. Att redovisa detta stora utbud låter sig inte göras i detta förord men i Svea Hunds limerickar tar Hans Alfredson upp många av dessa utgåvor.
Hans Alfredson gav 1976 ut en samling, Svea Hunds limerickar, av vilka en ny framfördes i samband med var och en av denna revys föreställningar på Göta Lejon. Flera av dessa verser betraktas redan som svenska limerickklassiker.
Litteraturhistorikern och radiomannen Bure Holmbäck, f.1923, gav 1990 ut Limerickboken, en litteraturhistorisk analys och översyn av limerickutgåvor inom främst engelskspråkig och svensk litteratur och med en del egna alster mot slutet av boken. Han konstaterar att det första belägget för ordet limerick i Sverige är 1911 i ett nummer av tidningen Brokiga Blad - "Sveriges första kolorerade veckotidning". Ordet ingår där i en text som antyder att flugan vid den tiden hade börjat bli känd också för en svensk publik. Brokiga Blad utkom under åren 1907- 1930 som söndagsbilaga i Aftonbladet. ***********************************************************************************************************************************************************************************************************************
Denna hyllningslimerick skrev jag till Sanna Kallur
när hon slagit världsrekord på 60 meter häck
inomhus i Karlsruhe förra vintern.
  En mycket flitig labbassistent blev helt orättvist kallad vampyren från Flen.
  Min nya limerickpocket, Hela Sveriges limerickar, har inte minst redan visat sig vara en populär presentbok till en värdinna eller värd med glimten i ögat. Snabbast skaffar man den hos Books-on-demand via direktlänken http://booksondemand.e-butik.se/?artnr=1442
  Min hyllningslimerick till Charlotte Kalla när hon under sista tävlingen i Tour de Skie förra vintern
formligen flög förbi och ifrån Virpi Kuitunen uppför en svartpist och därmed vann hela Tour de Skie,
något som säkert bidrog starkt till att hon nyligen fick Jerringpriset.
 Saknar Magdalena Forsberg i skidskyttespåren men glädjande nog verkar ACO vara på väg tillbaka.
 Den dagen jag nästan slogs med Ingemar JohanssonEn stilla,rimfrostvit,januarimorgon 1946 hade vårt kvartersgäng samlats på den stora kyrkbacken vid Johannebergskyrkan i Göteborg beväpnade med "lansar". Dessa "lansar" skaffade man sig genom att samla upp från 6-våningshusen utkastade, avbarrade julgranar och hugga eller skära bort alla grenar. Det året när jag skulle fylla 9 var jag ledare för vårt gäng. Beväpnade med dessa lansar brukade vi ha bataljer och mäta våra krafter mot angränsande kvartersgäng och denna morgon var det gänget från de så kallade Solgårdarna som mötte upp.Ledare för detta den morgonen visade sig vara en viss Ingemar Johansson - ja högst densamme. Men ingen visste förstås då hans inneboende, kommande kapacitet. Kanske anade han den själv redan då. Han skulle det året fylla 14 men såg ut som en stor, välväxt 18-åring, minst huvudet högre än jag och nog dubbelt så bred. Året därpå skulle han för första gången komma att ställa upp i boxningsklubben Redbergslids klubbmästerskap för juniorer i en uppvisningsmatch. Den riktiga tävlingsdebuten kom i juniormästerskapen i Göteborg 1948 då Ingemar på allvar inledde sin enastående boxningskarriär. Framför allt minns jag honom den januarimorgonen i Johanneberg som oerhört bredvuxen. Vi hamnade öga mot öga. Jag minns att jag kände mig ganska "skraj" vid anblicken av Ingemar. Men det blev aldrig någon batalj den morgonen. Jag kände att jag ville avstyra det hela då jag uppfattade den väldige Ingemar Johansson som en helt övermäktig motståndare om än med ett högst vänligt uttryck i sitt ansikte och även med vänligt språkbruk och kroppsspråk. Till min stora lycka mönstrade dock vårt kvartersgäng den morgonen minst dubbelt så många som Ingemars. Troligen värderade Ingemar Johansson dessa styrkeförhållanden noga och insåg att utgången av en eventuell batalj skulle bli oviss. Kanske ägde Ingemar redan då något av den kloka försiktighet och klara analysförmåga han skulle komma att uppvisa i finalmatchen mot den jättelike Ed Sanders i OS i Helsingfors 1952 när han valde att prioritera försvar och inte attack och fick sin välförtjänta silvermedalj först trettio år senare. Vi fäktades några få högst vänskapliga slag med våra lansar och därefter beslöt vi gemensamt att inte fortsätta att slåss och alla drog sig tillbaka. När jag i september 1958 på ganska nära håll precis hann se Ingo knocka Eddie Machen i första ronden på Nya Ullevi och året därpå i radio hörde honom besegra Floyd Patterson på Yankee Stadium i New York och bli världsmästare i proffessionell tungviktsboxning insåg jag vem jag nästan hade slagits med där på kyrkbacken i Johanneberg och allt stryk jag nog hade undsluppit den där januarimorgonen. Men visst har jag skrutit för mina barn att jag nästan har slagits med Ingemar Johansson och jag medger att jag stolt för en tid sedan sa det även till äldsta barnbarnet Gustav. Men jag vet att Gustav är en vaken pojke med mycket humor i sig och kanske tog sin farfars berättelse med en nypa salt. Men den här gången var farfars skryt faktiskt alldeles sant. Välkomna även till hemsidan för vår förening för datakunskap, Seniornetfyren, via följande länk
Nedan följer en artikel ur februarinumret av tidningen På Plats i Väster
Hela Sveriges limerickar
Hela Sveriges limerickar heter en skojig pocketbok som kom ut i julas. Boken har tagits fram av Ulf Herrströmer i Kullavik med utgångspunkt från en limericktävling som han utlyste från sin blogg våren 2008 och som sedan pågick på Internet under hela sommaren. Av fler än 300 inkomna nyskrivna tävlingslimerickar togs drygt 100 av de allra bästa med i boken tillsammans med några av Ulf Herrströmers egna nyskrivna.
Samtliga limerickar i boken har roliga illustrationer och boken har redan nu inte minst blivit en populär presentbok. Den säljs i Bokiabutiker och från Bokias internetbokhandel samt av flera andra intenetbokhandlare.Sedan Ulf Herrströmer 1996 vann i en limericktävling utlyst av Medicinarspexet i Göteborg och några läkemedelsföretag har han fortsatt att skriva dessa brittiska skämtverser. Han berättar att han upplever limerickskrivandet som lustfyllt och avkopplande och gav redan hösten 2007 ut en limerickpocket som heter Doktor Limericks skrattsalva och som ännu en tid finns att köpa hos Bokia och hos flera nätbokhandlare. Den boken togs väl emot av både allmänhet och kritikerkår.
Ulf Herrströmers föräldrar visste berätta att Ulf började rimma redan i 5-årsåldern men det var först efter vinsten i limericktävlingen 1996 som hans rimmande tog verklig fart och ännu mera så efter pensioneringen hösten 2007. Ulf arbetade i många år som företagsläkare och därefter, under åren före pensioneringen, med allmänmedicinsk mottagning på Torggatan i Göteborg Ulfs hustru Mona och parets tre barn och hittills fyra barnbarn har numera vant sig vid Ulfs rimmande och är både uppmuntrande men samtidigt ibland de skarpaste kritikerna under versernas tillkomst. Ulf medverkar sedan hösten 2007 även med nyskrivna limerickar i tidningen På Plats i Väster. Ulfs morbror, Bror Blomqvist, för många göteborgare känd som ”Brollan”, och som under många år arbetade på Götaverken som kontorschef, var där med om att starta korpidrotten och blev dess konsulent i Västsverige och sedan rikskonsulent för ”Korpen”. Han hade lätt för att rimma och brukade skriva hyllningsvisor inte minst till olika jubilarer i släkten och författade även Korpens riksvisa, som sjungs på Luffarvisans melodi. Ulf minns morbroderns många fyndiga rim och säger: - Jag är glad och tacksam att litet rim-DNA från morföräldrarna tydligen även har letat sig ner till mig sjäv. I den nu aktuella pocketboken, Hela Sveriges limerickar, har Ulf Herrströmer tjugofyra medförfattare från Kiruna i norr till Simrishamn i söder. Nämnas kan att mångårige TV-och radiodoktorn Bo Martin har med ett bidrag i boken och i samband med tävlingen berättade att han under åren ibland roat sig med att skriva limerickar, mest sådana med medicinsk anknytning, som den nyskrivna han deltar med i Hela Sveriges limerickar. Hela Sveriges limerickar har redan fått en fin recension skriven av Ph Dr Bo Nordstrand i Tibro som sedan många år hjälper Bibliotekstjänst som lektör och av dem utsågs till Årets lektör 2004. I sin recension av boken skriver han bland annat att Hela Sveriges limerickar innehåller många guldkorn, fin layout och snygga illustrationer. Limericken är en femradig brittisk skämtvers där rad 1, 2 och 5 vardera skall innehålla nio till tio stavelser, varav tre betonade, och raderna skall rimma inbördes. Rad 3 och 4 skall ha sex stavelser, varav två betonade, och dessa rader skall likaså rimma inbördes. Den första raden slutar mycket ofta med ett ortsnamn men det är ej helt nödvändigt. Ett vanligt mönster är att rad 1 presenterar en person och hans eller hennes hemvist. I rad 2 ges en karakteristik eller tecknas en situation. Detta utvecklas i de följande raderna, med en överraskande effekt i rad 5 – komisk, absurd eller hos många odlare av genren, vågad eller rent av skabrös. Asurditeten fanns redan hos den förste berömde utövaren, Edward Lear, som dock aldrig själv använde benämningen limerick. Edward Lear, 1812-88, brittisk författare och konstnär, är bäst känd för nonsensvers. Hans A Book of Nonsense blev oerhört populär och utkom första gången 1846 och därefter i sammanlagt 23 upplagor fram till Lears död. Hur versformen limerick fått sin benämning från Limerick, ett grevskap på Irland, tillika landets tredje största stad och residensstad i grevskapet County Limerick i länet Munster, är ej klarlagt. Själva versmåttet är dock gammalt på de brittiska öarna och det finns de som påstår att det ofullgånget kan hittas i visor från medeltiden. I varje fall finns det verser på limerickmeter från slutet av sjuttonhundratalet både i England och på Irland. I sin publikation Limerickboken som utkom 1990 konstaterar radiomannen och litteraturhistorikern Bure Holmbäck i Torekov att det första belägget för ordet limerick i Sverige är 1911 i ett nummer av tidningen Brokiga Blad – ”Sveriges första kolorerade veckotidning”. Ordet ingår där i en text som antyder att flugan vid den tiden hade börjat bli känd också för en svensk publik. Jag instämmer i Bo Nordstrands recension av Hela Sveriges limerickar. Den innehåller många guldkorn och av de många fyndiga limerickarna i boken fastnade jag speciellt för följande tre, de två första författade av Jonas Svensson, som bidragit med riktigt många, mycket kreativa bidrag till limericktävlingen och boken.
På pricken Två nyckelpigor i Tanganyika var så på pricken lika att den ena sa: - Du är det du som är du eller jag som är du, måste kika. Snabel-A En ordblind elefant i Moskva ledsen för att han ej skrev ryska A föll sen ut i skratt när han insåg att hans namnteckning skrivs med @ Hela Sveriges limerickar har redan nu blivit en uppskattad presentbok för en värd eller värdinna med glimten i ögat. Dessutom uppmuntrar alla lustiga rim säkert läsarna till att själva sätta igång att pröva limerickskrivande. Kanske blir detta nu åter en fluga i hela landet som lustfyllda, avkopplande ljusglimtar i dessa bistra tider? Att ett gott skratt förlänger livet har många gånger om bekräftats av modern stressforskning och att alltså något så nyttigt faktiskt kan vara så roligt. Med Hela Sveriges limerickar är det lätt att skratta mera, avslutar Ulf Herrströmer vårt samtal. Ulf Herrströmer |
