Kort om... Briefly about...

Verksamhetsplats - Lokichoggio 
- en liten by i nordvästra Kenya. Under mer än 20 år ett viktigt brohuvud för humanitär hjälp till det krigsdrabbade Södra Sudan. MAF (Mission Aviation Fellowship) flyger dagligen in till Sudan med personal och förnödenheter för missions- och bistådnsorganisationer.
    Location of work - Lokichoggio - a small town in North Western Kenya, - for more than 20 years a crucial bridge head for humanitarian aid to the war stricken people of Southern Sudan. MAF (Mission Aviation Fellowship) aircraft fly daily missions out of Loki  wiith life saving equipment and key personnel for missions and relief organisation.

KeAs uppdrag - Platschef för MAF:s bas i Loki. Koordinera flyguppdrag in till Sudan. Kontakt med uppdragsgivare. Personal- och ekonomiansvar.
    KeA's role - Base Manager for MAF in Loki. Co-ordinating flying activites into Southern Sudan. Liason with customers. Personnel and financial responsibilities. 

Birgittas uppdrag - Behjälplig i MAF:s arbete.  Byutveckling i Turkanabyn Emuriakin med bl.a. ett skolbygge och coaching.
    Birgitta's role - Assisting with MAF activites. Community development in Emuriakin Turkana village. School project and coaching.

Om oss... About us...

Birgitta - musik- och engelsklärare. KeA - pilot och flygtekniker. 
    Birgitta - Music and English teacher. KeA - Pilot and aircraft engineer.

Vi träffades i Belgien sommaren 1970. En vecka efter bröllopet 1972 åkte vi ut för en tvåårsperiod som lärare i Bukavu, Zaire i Pingstmissionen. 
    We met in Belgium in 1970 and one week after our marriage in 1972 we set foot in Bukavu, Zaire, for a two year teaching assignment with the Swedish Penticostal Mission.

Efter avslutad pilot- och teknikerutbildning i USA 1980 började förberedelser med MAF och fyra år i Tchad
    Following completed pilot and engineer's training in the USA in 1980, we started preparing for a four year assignment with MAF in Chad.

Några år i Vimmerby och flygjobb i Sverige gav lämpliga erfarenheter för nytt MAF-uppdrag i Kenya med början 1989. Svenska Skolan i Nairobi blev Birgittas arbetsplats som musiklärare under sex år
    Some few years in Sweden added flight experience for service as Training Captain with MAF in Kenya starting in 1989. The Swedish School became Birgitta's place of work as music teacher for six years.

Örebro har varit vår hemort sedan år 2000. KeA har arbetat som flygkapten på Skyways och Birgitta som engelsklärare på Hannaskolan. Vårt senaste uppdrag för MAF var i början av 2008 med bas i Loki. 
    Örebro has been our home base since the year 2000. KeA has been flying as captain with Skyways and Birgitta has been teaching at the Hanna School. Our latest short term assignment with MAF was in 2008 based in Loki.

Vi är välsignade med 6 barn och 8 barnbarn.
    We're blessed with 6 children and 8 grandchildren.


Länkade med... Linked with...

MAF-Sweden som tillsammans med Evangeliska Frikyrkan sänder ut oss. MAF är en frivilligorganisation och vårt underhåll får vi från flera församlingar och individer.
    MAF-Sweden together with the Free Evangelical Church are our sending bodies. Support comes from different churches and individuals.

Mellringekyrkan är vår hemförsamling i Örebro.
    Mellringe Church in Örebro is our home church.

Hannaskolan som i samarbete med...
    Hannah School, Birgitta's place of work has done a great job in fund raising in co-operation with...

Ankarstiftelsen och många generösa givare, samlat in pengar till skolprojektet i Emuriakin. Läs mer på respektive hemsida.
    The Anchor Foundation, a partner in the found raising for the Emuriakin Pre-School project. 


Torsdagen den 2 december 2010            VAD ÄR ETT LIV VÄRT?

Ngiromu'itae

Vi hade precis avslutat kvinnomötet i byn då några kvinnor kommer bärande på en liten pojke. Pojken skrek och såg ut att ha svåra smärtor och han var både psykiskt och fysiskt handikappad. Man berättade att pojken inte kunde urinera som vanligt. Jag tog honom till kliniken men där kunde de inget göra. Det var olidligt att se hans smärta så jag skickade honom till Kakuma med en taxi. Efter några dagar fick jag höra att pojken var tillbaka i byn och att de inte kunnat hjälpa honom på sjukhuset i Kakuma. Pojken hade fortfarande svår smärta. Jag blev förtvivlad. Efter en del efterforskning lyckades vi få plats på ett flyg till Nairobi för pojken, mormodern (mamman är död) samt en sjukvårdare. Tyvärr hade inte MAF något flyg den dagen men vår systerorganisation AIM-air ställde uppJ). Vi beställde en taxi som tog dem upp till Kijabe där
det finns ett missionssjukhus. Det var en obeskrivlig lättnad då sjukvårdaren senare rapporterade att de med hjälp av ultraljud hittat en stor sten som blockerade urinvägen och nu var pojken opererad och allt hade gått väl. Till vår stora besvikelse förstod vi efter ett tag att det löfte vi fått att sjukhuset skulle stå för operationen inte skulle infrias. De vägrade skriva ut pojken om inte sjukhusnotan betaldes. Jag blev tvungen att göra ett upprop på Facebook. Generösa människor bidrog och jag kunde MPESA (överföra pengar via mobilen) så att pojken kunde skrivas ut. Hemresan blev en skumpig bussfärd i två dagar. Det går inte att beskriva glädjen jag kände då jag besökte Ngiromu'itae i byn sedan de kommit tillbaka - en glad skrattande liten pojke utan smärta. Ett stort tack från alla i byn till de som bidrog.

Händelser på skolan Hannah-Emuriakin

Vi har haft flera positiva händelser på skolan. En var då vi i samråd med kliniken AIC lyckades få till en hälsoundersökning av alla barnen. Sex sjukvårdare kom en lördag och undersökte 198 barn. Man tittade i öron, ögon och hals. Undersökte kroppen och huden och tittade på vaccinationskort. Många föräldrar låter barnen bara ta en spruta och tror sedan att det räcker. Alla barnen blev avmaskade och fick A-vitamin. De med infektioner mm. fick mediciner och flera blev hänvisade till vidare undersökningar. Alla fick också ett myggnät. Vi hoppas att hälsan bland barnen ska kunna förbättras med hjälp av regelbundna undersökningar.

En annan händelse var ett studiebesök på flygplatsen för the Top Class (förskoleklassen) sponsrad av MAF. Ni må tro det var en upplevelse för barnen att få göra en utflykt. Jag tror aldrig det hänt förut i Loki. Med spänning gick de de ca 3 kilometrarna från skolan till flygplatsen. Sedan fick de gå genom säkerhetskontrollen, höra KeA berätta om flygplan mm., se ett flygplan landa och även höra förmannen för brandavdelningen berätta om och visa brandbilen. Innan vi gick tillbaka fick alla chans att röra vid ett flygplanJ och de fick även en liten ”snack” i form av bröd och chips.




Projekt, projekt! 

Då det gäller skolan står vi inför två nya projekt: att bygga ytterligare två byggnader för en s.k.primärskola (grundskola) samt ett vattenprojekt där vi hoppas kunna förse skolan och byn med vatten. Båda dessa projekt kräver mycket pengar och vi ber och hoppas att insamlingarna ska komma igång. Det är Hannaskolan i Örebro som står i bräschen.





Ett sorgligt farväl och ett efterlängtat besök.

I slutet på oktober var det dags för Wiebke att resa hem. Hon är saknad av alla, inte minst barnen. För mig var hon ett stort stöd och det är alltid med vemod jag ser hennes röda cykel stående på vår veranda. Men efter jul hoppas vi den ska komma till användning igen. Då får vi nämligen ut en annan volontär. Denna gång en svensk kille i 20-årsåldern som heter Karl-Melker. Det ska bli mycket spännande både för oss och honom.





I samma veva som Wiebke åkte kom vår äldsta dotter Anna med familj och hälsade på. För Anna var det fantastiskt att efter 14 år få återse Kenya. De hade även med sig vänner, en familj med två tonårspojkar. Glädjen stod högt i tak och för oss var det underbart att få ha Wila (11) och Kalle (8) boende hos oss.  De andra sov på en lodge i närheten. Det blev tre dagar i Loki och sedan en veckas gemenskap i Nairobi då vi passade på att ta vår R&R (”rest and recreation”). Lille Kliff (5) var fascinerad av alla vakter vid portarna och blev kompis med flera av dem. Vi fick oss ett gott skratt då han efter att vi kommit hem från en utflykt plötsligt sa ”Jag känner för att gå och vakta lite”.


The Helping Lion VII

Efter Anna och gänget åkt flög vi tillbaka till Loki med MAF förstås. Med glädje såg jag skylten The Helping Lion 7 som påminde mig om alla de flygplan som Lions Sverige skänkt till MAF. Vad dessa flygplan betytt och betyder i MAFs verksamhet är ofattbart. Dit inga vägar går flyger MAF med hjälp, liv och hopp. Att även få vara en del i detta arbete är ett stort privilegium.








Adventsfika och möte med "Jul"

Vi fick till ett riktigt trevligt adventsfika efter kyrkan på vår veranda tack vare ett kärt besök av tre svenska damer, Gunilla, Elinor och Lena. De hade med sig både pepparkakor och ljusstakar. En "stolle" kaka från Tyskland som Gero, MAF pilot stationerad i Loki, hade med gjorde det ännu festligare. Kvinnorna hade också med sig ett stort engagemang och blev bl.a. till hjälp för en liten brännskadad flicka i tioårsåldern, Asukuku (betyder jul på turkana). Asukuku hade bränts svårt av sin egen mamma anklagad att ha stulit 20ksh (2kr). Gunilla och Elinor är sköterskor och vid ett besök på kliniken såg de att flickans sår behövde rengöras bättre. Så vi köpte tvål och trasor och bad om nya förband. Flickan tvättades från topp till tå. Det
var en glädje att se dessa proffs sköta om såren. Även såret inne i munnen (mamman hade även bränt flickan inne i munnen) blev rengjort. Flickan var en aning tagen men efter hon fått en ny tröja, nytt skynke och en ballong drog ett leende över det brända ansiktet.

Varje dag ställs vi inför olika sorters nöd och utmaningar och ibland kan behoven kännas övermäktiga. Vi behöver verkligen Guds vishet och hjälp. Som tur är har vi Guds Ord, Bibeln, som ständigt ger oss vägledning, kraft och hopp. Vänners stöd och uppmuntran betyder också mycket. Det har varit en mycket intensiv höst för både mig och KeA så ett avbrott till jul är nödvändigt. Vår dotter Liza och hennes pojkvän Martin kommer ut till oss och firar jul och tillsammans med dem åker vi sedan till Lake Turkana för några dagar. Sedan åker vi med bilen via Kitale ner till Nairobi där vi hoppas kunna fira nyår.

Det finns mycket mer att berätta men nu orkar varken jag eller ni mer.

Baraka (välsignelse på kiswahili) / Birgitta