Soläng, Lekhult 24 augusti 2009 Nu bär det av!
Förväntan och avsked - Dagen för vår avresa till Kenya närmar sig med stormsteg. Ni må tro vi är spända! Förväntan över det som ligger framför blandas förstås med vemod över allt det vi måste skiljas ifrån - först och främst barnen och deras familjer, grannar, församling, släkt och vänner men även vårt vackra land och det ställe där vi bor. Dessa sista sensommardagar har vi njutit av tidiga simturer i sjön Leken där vi bor och plockning av både blåbär, hallon och kantareller.
Nytt perspektiv - Från mitten av juni till mitten av juli fick vi förmånen att se vårt land från ett nytt perspektiv. Vi hade nämligen besök av Nancy och Joseph Kamau, ett härligt kenyanskt par som vi känner sedan 20 år tillbaka.
Nytt perspektiv - Från mitten av juni till mitten av juli fick vi förmånen att se vårt land från ett nytt perspektiv. Vi hade nämligen besök av Nancy och Joseph Kamau, ett härligt kenyanskt par som vi känner sedan 20 år tillbaka.
En dröm blir sann - De bor i Kawangware, ett slumområde i Nairobi, och hade sparat pengar i flera år för att kunna komma hit och hälsa på oss. Drömmen blev verklighet och att få vara med dem och se på saker och ting genom deras ögon var verkligen en upplevelse. ”Vilka vägar, vilka brokonstruktioner, så många sjöar – titta där är en … och där … och där … och så många träd! Ni kan ge oss hälften av träden och ni skulle inte märka någonting”, var en av många roliga kommentarer. ”Inga höga murar eller galler för fönstren, inga vakter och inga poliskontroller!”.
Att segla i dricksvatten - Seglatsen i Vänerns rena, fina vatten i min syster och svågers båt och promenaden vid midnatt på årets kortaste dag var några av höjdpunkterna. ”Här går vi mitt i natten och det är fortfarande ljust. Och inte behöver vi vara rädda. Det känns helt tryggt!” kommenterade våra vänner.
Du gamla du fria - Ett foto av en sopkvast utanför ett hus blev också orsak till munterhet. ”Det här kortet ska jag visa mina vänner där hemma” sa Nancy entusiastiskt. ”Titta, man kan lämna sopkvasten utanför huset och ingen tar den!” Ja, än så länge kan vi sjunga vår gamla nationalsång ”Du gamla du fria” med stolthet.
Nancy och Joseph kommer att hämta oss på flygplatsen då vi landar i Nairobi på fredagen den 28 augusti. Vilken lyx att ha sådana vänner.
Mer glädje - Sommaren har även glatt oss med andra besök av släkt och vänner, barnen och deras respektive och våra älskade barnbarn.
Och förberedelser - Under de sista veckorna har en hel del tid gått åt till packning och förberedelser för utresan men vi försöker också ta tid att förbereda vårt inre inför de uppgifter som väntar, i meditation och bön. Att arbeta i utvecklingsländer där många lever i fattigdom och nöd kräver vishet, förståelse och insikt. Vi vet att vi är helt beroende av Gud för att kunna förmedla hjälp, kärlek och försoning.Smärtsamma farväl är en del av missionärslivet men de lindras något av vetskapen att vi kommer hem två veckor till jul.
Den som vill kan följa vårt äventyr i Lokichoggio i Kenya på denna vår hemsida. Vi kommer att skriva regelbundet och berätta både om arbetet med MAF, byutveckling och skolbygget i turkanabyn Emuriakin och annat smått och gott.
Hej så länge! Vi hörs! / Birgitta

